USA är inte en fullt fungerande demokrati

Det blev inget extremt högt valdeltagande i det US-amerikanska presidentvalet. Det blev högre än 2004 men bara strax över 60%. Detta är en av de lägsta siffror som vi hittar i något vätserländsk land när det gäller ett nationellt val. EU-valen har dock liknande låga siffror i vissa av Europas länder (och EU är ju ingen demokrati alls). Det finns flera anledningar till det låga valdeltagandet i US-amerikansk val. Sammantaget menar jag att dessa saker inebär att USA inte är en fullt fungerande demokrati. Några av dem är:

Registreringsförfarandet. Man måste i de flesta delstater i förväg registrera sig för ett visst parti. Man behöver sen dock inte rösta på det partiet. Bara själva registreringen kan verka avskräckande för ett valdeltagande. Man måste alltså agera minst två gånger för att kunna bli en väljare. Det höjer tröskeln för deltagande. Att registrera sig för ett visst parti kan också minska möjligheterna för valdeltagande. Det innebär ju att valhemligheten, som vi värdesätter högt i Sverige, åsidosätts i en viss utsträckning.

Elektorssystemet. Valdeltagandet sjunker i delstater som anses säkra för den ena parten. Väljare som anser sig vara republikaner röstar inte i staten New York, för det är ingen idé, demokraterna tar alla elektorer ändå. Omvänt röstar inte heller en del demokrater för demokraterna vinner ändå.

Systemet i USA innebär att kandidaterna måste ha mycket pengar för att kunna ställa upp. Kan man inte locka rika att ge pengar så måste man ha det själv. Det sållar bland kandidaterna så att endast kandidater som rika gillar kommer ifråga. Att kandidaterna i allmänhet så uppenbart representerar de rika i samhället innebär att många fattiga inte röstar i valen. Det finns liksom inga kandidater för dem.

Bristen på ett egentligt partisystem, med medlemmar etc innebär att engagmenaget minskar och valdeltagandet går ner.

Valkampanjerna i USA handlar inte om frågor som engagerar fattiga. Frågor om jämlikhet, ekonomiskt och socialt välstånd osv. Utan valkampanjerna handlar mest om moral, vem som är snyggast klädd, pratar bäst osv. Yta istället för innehåll. Det leder till minskat valdeltagande. (fast sossen Niklas Nordström verkar tycka detta är bra)

Svårt att rösta, långa köer och lång tidsåtgång. Svårt att rösta om man arbetar och behöver vara på jobbet. Lättare för kontorspersonal, rika och andra att ta ledigt. Köerna hindrar också i sig själva folk från att rösta.

Ja, det var bra att Obama vann istället för McCain, ja det var sensationellt att en svart man vann. Men kom inte och säg att USA är en fullt fungerande demokrati. Säg inte att vi ska ta efter valkampanjer som leder till sämre valdeltagande. Säg inte att vi ska ha mer yta och mindre innehåll. Däremot kan man lära av FRA-debatten och hur internet har spelat roll i Obamas kampanj.

Intressant?
Bloggat: Pasteys Plats, Kildén & Åsman, Trotten, Approximation, Esbati,
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, DN1, DN2, DN3, SDS1, SDS2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

38 svar på “USA är inte en fullt fungerande demokrati”

  1. Rubriken: ”USA är inte en fullt fungerande demokrati”
    borde hamna högt på listan över årets understatements.

  2. Håller verkligen inte med att kontorspersonal har lättare att ta ledigt. Än vilka då? Högavlönade har ofta ett större ansvar och större närvaro på jobbet.
    Annars är det bra observationer du kommer med.

  3. Man kan faktiskt registrera sig som ”Independent” så en sak i din bloggpost stämmer inte. Du kan alltså registrera dig som Demokrat, Republikan eller Independent när man gör sin registrering inför att rösta, för att klarifiera.

  4. I vissa delstater behöver man inte registrera sig, i andra måste man, men utan att ange nåt parti. Och jag tror att man inte får registrera sig som independent överallt. Men oavsett så är min bedömning ändå densemma. Det är ett extra hinder och man måset tydöligt deklarera ståndpunkt. Att deklarerar att man är oberoende innebrä också ett brytande av valhemlighet.

    Var och en av punkterna är inte så allvarlig, tagen ensam. Men tillsammans innebär punkterna ett demokratiskt problem som jag ser det.

  5. Du missar det viktigaste med registreringen. När vallokalerna öppnas sitter det kartor uppe i dem med alla personer som registrerat sig samt vad de registrerat sig som. Det betyder att valförrättarna vet vilken parti en person ska rösta på när han kommer in och därför kan underlätta eller försvåra röstförfarandet.

    En vän till mig i San Fransisco beskriver förfarandet när han ska rösta:

    ”Valsedeln består av 12 A4-sidor. Inte undra på att valdeltagandet är lågt. Den börjar med de sex alternativen i presidentvalet: Libertarianer, Republikaner, Gröna, ”American Independent”, ”Peace and Freedom” och Demokrater. Förutom ca 40 kandidater till diverse personval ska man alltså rösta ja eller nej i 34 folkomröstningar.”

    För att läsa om de olika folkomröstningarna finns det två kataloger på sammanlagt 400 sidor. Allt från om sjukhus ska läggas ner till om ett reningsverk ska döpas till George Bush.

    Fast den viktigaste poängen är annars enkel. Vid varje amerikanskt val har den kandidat som samlat ihop mest pengar vunnit. Jag är osäker, men jag tror faktiskt inte det finns något undantag.

  6. Ett annat problem med den ”amerikanska demokratin” är att det går att fuska. Det såg vi ju dom två valen innan. Dock så verkar det inte ha fuskats detta val vilket var bra. Men att usa skulle vara förebild när det gäller demokrati är något helt felaktigt. Vilket dom tyvärr inte har förstått.

    Och lite off topic Fjasco det stämmer inte att högaavlönade alltid tar stort ansvar. Min erfarenhet är snarare tvärtom. På dom arbeten som jag har varit har det varit så att höjdarna är dom första som sticker på fredagen och dom första som dyker upp på krogen. Det är även dom som slipper ta smällen när dom klantar sig. Skit rinner neråt. Och i usa så är det ännu mer uppdelat.

  7. ”Bristen på ett egentligt partisystem, med medlemmar etc innebär att engagmenaget minskar och valdeltagandet går ner.”

    Hundratusentals frivilliga valarbetare i USA torde inte hålla med dig. Alla de amerikaner som driver genom lokala folkomröstningar gör det inte heller. Efter en laddning valrörelser i Sverige kan jag säga att dessa helt saknas här.

    Fast om ”engagemang” definieras som ”antal partimedlemmar som samlas och dricker kaffe en gång i månaden” har du helt rätt. Samma personer jobbar hårt för att se till att motsvarigheter till Obama eller McCain (outsiders och/eller frifräsare) inte blir valbara, utan andra kaffedrickare.

    Och Sverige saknar helt val av president-nivå. USA är ju en federal stat, och valet av president påminner mer om hur svenskar väljer till EU.

  8. Gertkvist; Partierna inklusive sidoförbund har kanske 200 000 medlemmar i Sverige. (Bara sossarna som parti har 100 000) Det gör lite mer 2% av invånarantalet.

    I USA skulle det betyda nånting kring 5 miljoner valarbetare för partierna (ett engagemang som är betydligt mindre i både varaktighet och uppdrag än det som svenska partimedlemmar ägnar sig åt). Jag tvivlar på att det fanns så många valarbetare i USA.

  9. ”Partierna inklusive sidoförbund har kanske 200 000 medlemmar i Sverige. ”

    a) Visst finns det massor av kaffedrickare i Sverige, som jag skrev. Men hur många av dessa 200 000 uppvisar ens i valrörelser bråkdelen av det engagemang som amerikanerna gör? Inte ens kandidater till kommunfullmäktige orkar ju delta i särskilt många valrörelseaktiviteter – för att inte tala om partimedlemmar.

    b) Eftersom svenska partier får skattemedel i förhållade till medlemsantalet är det självklart att de har fler medlemmar än amerikanska partier. Och hur många av dessa 200 000 som är riktiga medlemmar resp. instoppade för att maxa bidragen vet nog ingen.

    c) Det engagemang som amerikaner uppvisar i lokala frågor och folkomröstningar verkar Anders inte ens räkna.

  10. Ursäkta, Anders, men du snackar med förlov skit, oavsett kvaliteten på det amerikanska valsystemet.

    För det första vill du väl ändå inte få oss att tro att de 200.000 svenskar som är partimedlemmar för den sakens skull är aktiva hela bunten? Allvarligt?

    För det andra finns det annan statistik än valdeltagande som är värd en stunds eftertanke. Eller vad sägs om följande:

    ”Bland ett tjugotal jämförda länder ligger Sverige i botten när det gäller såväl andelen väljare som själva varit aktiva i valrörelser som andelen väljare som blivit kontaktade av partier och kandidater.
    I den första kategorin, egen aktivitet i valrörelsen, ligger USA i solklar topp med drygt 30 procent. Sverige hamnar på jumboplats med 3 procent.”

    (texten hämtat från SDS, här: http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article184404.ece)

  11. Gerktvist: Vi har uppenbart olika åsikt. I det svenska partisystemet finns väldigt få ”instoppade” numera. Detta kan bevisas av det faktum att Miljöpartiet och Centerpartiet knappt är större än mitt eget parti, rent medlemsmässigt, i Göteborg. Kommunistiska Partier är större än bägge detvå partierna.

    Även om bara hälften av all medlemmar vore aktiva skulel det vara förhållandevis mer politisk aktivitet än i USA: Lägger vi därtill alla de 100 00- tals som är aktiva i olik fackföreningar, miljöorganisationer, fredsrörleer och annat som sysslar med politik så blir andelen politiskt aktiva i Sverige förmoldigen helt oslagbart jämfört med de flesta länder.

    Skrivkramp: Jag har inte läst den rapport som Ohlsson hänvisar till, men det faktum att den är gjord av SNS och Timbro talar för attd en inte är trovärdig utan en slags propagandaprodukt i nåt visst syfte. Den är väl ungefär lika vetenskaplig som Fölsters förljugna Plan-B undersökning. Däremot har jag läst Demokratiutredningen och nadra udnersökningar om tidet demokratiska tillståndet i Sverige och världen och den visar att Sverige ligger i topp på det mesta som har med demokrati att göra. Så konstigt det kan vara va?

  12. Statistik som stödjer ditt case gäller, resten är påhittad. Och för säkerhets skull läser du inte de texter du tänker avfärda.

    Inte konstigt att det blir konstigt då.

  13. Skrivkramp: Det innebär ju att jag måste köpa en bok som kanske inte ens finns att köpa längre. Hur ska jag kunna läsa den så där bara i förbifarten? Och Ohlssons krönika har jag läst. Men den bygger ju på rapporten från Timbro.

    Sen vill jag tillägga att jag inte hävdar att lågt valdeltagande i sig betyder bristande demokrati. Det jag skriver är att vissa saker orsakar lågt valdeltagande. Dessa saker, tagna tillsammans, innebär dessutom, som jag ser det, brister i demokratin.
    Var och en av dem betyder inte så mycket, utan det är helheten som har betydelse.

    Också som en kommentar till det Hampus skrev om San Francisco. Min dotter i New York verkar inte tycka att det var speciellt jobbigt att rösta. Med undantag av att det tog mycket lång tid.

  14. Svensson verkar anse att länder som inte har det ordnat precis som i Sverige eller som inte har samma politiska debatter som i Sverige inte är demokratier. Vilket trams! Har det aldrig slagit Svensson att alla människor i vår värld kanske inte är som svenskarna.

    Många länder har ett valsystem liknande det i USA, t.ex. Storbritannien. Lever inte heller britterna i en demokrati? Vad jag vet så är det frivilligt att registrera sig för parti, men ett måste att registrera sig för att rösta. Anser Svensson att detta krav gör att USA inte är en demokrati? Det verkar finnas åsikter om att rösta i politiska val ska vara en så enkel att det inte kräver någon som helst intellektuell insats av den röstande. Men är det så fel att förvänta sig att de som ska politisk ställning också kan hantera sådana saker som att registrera sig eller att hantera en valsedel på 12 A4-sidor? Enligt en valundersökning från det svenska riksdagsvalet visste mindre än 50 procent viket parti som satt i regeringen. Kanske är det en konsekvens av det svenska valsystemet?

    När det gäller donationer, visst har pengar betydelse för att kunna driva en effektiv valkampanj. Varför skulle annars svenska LO betala så mycket till socialdemokraterna när det är val? (Hur stor del av LOs medlemmar röstar för övrigt på s? Är det demokrati?)

    Och Svensson kan väl inte på allvar mena att sättet att tala, hur man är klädd och vilken moral man har saknar betydelse för politiker i Sverige.

  15. Nå, min vän i San Fransisco är sanolikt äldre än din dotter. Möjligtvis äldre än du också (hans barn är i min ålder). Förrutom det så är valförfarandet också olika i olika delstater. Hur komplicerat det är just i New York vet jag inte.

  16. Per Krause. Förutom att du inte riktigt kan läsa, så: Jag har sagt att flera fel som inte är så allvarliga vart och ett för sig, tillsammans innebär ett demokratiskt problem i USA. Du (i likhet med Gertkvist och Skrivkramp) försöker få det till att jag hävdar att ett av problemen/felen räcker för attd et ska vara odemokratiskt.

    Det brittiska systemet skiljer sig från det amerikanska på fler punkter än det liknar det amerikanska på, så vitt jag kan förstå (se exempelvis boken Utländska politiska system, SNS Förlag).

    Den överväldigande massan av LO:s medlemmar röstar på Socialdemokraterna. Beslutet om stödet är däremot inte taget i demokratisk ordning som jag ser det. Men jag misstänker att en medlemsomröstning faktiskt skulle innebära ett samma beslut.

    I övrigt finns det demokratiska problem och begränsningar även med systemen i England och Sverige.

    Vad det gäller det sista stycket har jag heller aldrig hävdat något sånt.

  17. ”Du (i likhet med Gertkvist och Skrivkramp) försöker få det till att jag hävdar att ett av problemen/felen räcker för att det ska vara odemokratiskt.”

    Nope. Jag väljer att kila in mig på just engagemanget, eftersom jag utgick från att andra skulle ta upp sakfrågorna (som enmansvalkretsar, frånvaron av folkbokföring mm). Graden av demokrati har jag inte sagt ett ord om.

    Den som tror att hälften av ett svenskt partis medlemmar är ”aktiva” lever i en drömvärld, eller ett väldigt ovanligt område. Normalt brukar en partimedlem som inte kandiderar till uppdrag kunna lockas till en kampanjaktivitet i veckan – typ knacka dörr i två timmar. Den typiske partimedlemmen besöker aldrig partimötena.

    Sverige har många partimedlemmar eftersom det (åtminstone sedan 1970) gett pengar. Hade partistödet aldrig införts skulle Sverige och USA antagligen haft mer gemensamt än idag.

    Fackligt eller miljörörelseaktivitet anser jag inte ska räknas som partipolitisk aktivitet. Fast om vi räknar in hela kategorin ”frivilligarbete” (och då måste massa svenska avlönade ombudsmän räknas bort) kommer antagligen USA vinna med hästlängder. Hur många svenska muséer och sjukhus har frivilligarbetare?

  18. Gertkvist: Vi verkar ha olika bedömning av aktivitetsgraden. Vi kan fortsätta träta om det, men det känns inte konstruktivt.

    Men du har missuppfattat partistödet. Det har inget med antal medlemmar att göra. Det har med hur många mandat man har och är olika stort i olika kommuner och landsting.

    Ungdomsorganisationer har däremot bidrag per medlem. Fusket där har upphört. Det är därför som SSU, Ung Vänster och de andra redovisar så få medlemmar numera.

  19. 60% ÄR BRA, med tanke på avståndet från t ex Kalifornien till Washington. Det är samma sak som ett val i en EU-fråga för oss, där valdeltagandet inte brukar vara så värst högt.

    Det som imponerar med USA är att man väljer alla poster, till och med kandidaterna inom partierna – i Sverige blir de NOMINERADE internt. Snacka om demokrati…

  20. Attila: Jag tycker det svenska och europeiska systemet är mer demokratiskt. När partierna internt utser vilka de vill ha som kandidater. Det är mer demokratiskt än att låta pengarna styra som i USA.

    Inte heller tycker jag 60% är speciellt bra.

  21. På vilket sätt är det mer demokratiskt att en liten sluten grupp utser kandidater för ett parti än att folket får säga sin mening i omröstningar där kandidater ställs mot varandra? Det går ju inte att hävda något så dumt, Anders! Brukar du inte anse att det är odemokratiskt när folket INTE får vara med och säga till? Processen att utse partiledare (och därmed i vissa fall blivande statsministrar) i Sverige är inte ett dugg demokratiskt jämfört med det öppna förfarande som finns i USA.

    Sedan kan jag hålla med om att det finns brister i det amerikanska valsystemet, utan tvekan. Att lägga en lapp med ett namn på i en låda är ett enkelt system som även USA borde ta efter…

    Precis som har påpekats tidigare går det inte att jämföra Amerikas FÖRENTA STATER med lilla Sverige rakt av. USA har delstater med stort självbestämmande, att välja president behöver inte nödvändigtvis betraktas som lika relevant som att välja guvernör eller borgmästare. Även i Sverige finns ju perspektivet att makten blir mer abstrakt och oengagerande ju längre bort den befinner sig från människorna. Betänk USA:s storlek.

  22. Obama fick väl iofs större delen av sina kampanjpengar från små donationer motsvarande runt 100-lappen. Även relativt fattiga människor har alltså kunnat ge pengar till den kandidat de stödjer. Så jag ser det inte som självklart att den kandidat som får med sig flest rika människor vinner..

  23. Jag har svårt att se att de ‚Äùfel‚Äù i det amerikanska valsystemet som du åberopar vare sig var för sig eller sammantaget skapar ett demokratiskt problem i USA. Visst, säg det system som är perfekt, och det gäller samtliga som vi allmänt betraktar som demokratiska.

    Ska jag tolka ditt svar ang. LO:s ekonomiska stöd till socialdemokraterna att du anser det ok att utomstående organisationer och människor är med och sponsrar partier och politiker? Förresten, ‚Ķden överväldiga massan av LO:s medlemmar röstar på s‚Ķ? Har du belägg för det? Hur definierar du ‚Äùöverväldiga‚Äù?

    Du skriver i ditt svar att du inte hävdat att det i Sverige är betydelselöst hur politiker talar, är klädda etc. Men varför skriver du då:

    ‚ÄùValkampanjerna i USA handlar inte om frågor som engagerar fattiga. Frågor om jämlikhet, ekonomiskt och socialt välstånd osv. Utan valkampanjerna handlar mest om moral, vem som är snyggast klädd, pratar bäst osv. Yta istället för innehåll. Det leder till minskat valdeltagande. (fast sossen Niklas Nordström verkar tycka detta är bra)‚Äù

    Det är dessutom fel i sak då de debatter jag sett och hört från USA handlat om mycket av de du tar upp. Men visst spelar det också roll hur politikerna för sig. Men det gör det som sagt i andra länder också.

  24. Hans: Min syn på detta med partier i Sverige och det svenska systemet får vi lämna till en annan diskussion. Det finns åtskilliga brister med det svenska systemet. Så länge får ni nöja er med att jag tycker det är bättre än det amerikanska.

    Däremot har du rätt i att det inte går att jämföra rakt av. Det gör jag inte heller i mitt inlägg. Jag går igenom de problem jags er med det amerikanska systemet. Det finns andra problem med det svenska. Men det berör jag inte i detta inlägg. Och du har rätt i att makt långt borta blir mer abstrakt och att det därför normalt blir lägre deltagande.

    Pär K: Partierna i LO-kollektivet i storleksordning är S, M, V. Det finns gott om undersökningar som visar detta. Påståendet är inte på något sätt kontroversiellt.

    Jag kan inte se hur du kan tolka det citerade stycket om yta och moral på det sättet du vill göra. Det står inget om svenska politiker eller svenska valrörelser där. Den uppfattning jag drar fram delas av många amerikanska bedömare, inklusive Joan Didion, som skriver i GP. Inget kontroversiellt med det heller alltså.

  25. Ett satt att fa fler att rosta ar att tvinga folk att rosta, tex genom att man far betala boter om man inte rostar.

  26. Belgien har röstningstvång. Jag vet inte om det är en så bra idé. Som många sagt och skrivit, demokrati handlar inte bara om valdeltagande. Utan om mycket mer.

  27. Hur svårt är det att registrera sig för röstning? Och att fylla in en valsedel på några sidor? Demokrati kräver engagemang, och orkar man inte ens gå och rösta så får man nöja sig med det som bjuds.

    Vill man inte gå från jobbet så kan man förhandsrösta.

    Att inte rösta kan också vara ett ställningstagande. Om en politiker väljs med lågt valdeltagande så innebär det att den politikern har ett betydligt svagare folkligt mandat än en politiker som valts med högt valdeltagande.

  28. Elektorssystemet är ju det enskilt största och konstigaste systemet de har, vilket är det som främst påverkar valdeltagandet i mina ögon..

  29. Jag håller med anders s i det mesta. Men vad jag tycker är än mer intressant är att långt ifrån alla faktiskt inte har rösträtt i USA. I flera delstater så får man inte rösta om man har suttit/sitter i fängelse, _det_ om något är ett demokratiskt problem. De personerna är inte särskilt få kan jag ju tillägga!

  30. Det är bara de som gjort sig skyldiga till ett ”felony,” dvs ett ganska allvarligt brott som förlorar sin rösträtt. Det är ganska många fler än all ”misdemeanors” som rattfyllor och liknande. Men visst kan man diskutera huruvida det är rätt. Likaså att mentalt handikappade kan förlora sin rösträtt.

    Elektorsystemet finns ju eftersom det i teorin är delstaterna som via lokala val själva väljer presidenten. Det handlar naturligtvis om att för tvåhundra år sedan var det inte det lättaste att genomföra presidentval enligt modern model, utan enklare att hålla separata val i delstaterna som sedan sammanställdes.

    USA och Sverige är inte riktigt jämförbara eftersom man i USA har så ruskigt många fler val. Delstatsvalen påverkar dessutom de flesta mer än presidentvalet, eftersom den lagstiftning som till störst del kommer till, gör så i delstatshuvudstädernas församlingar.

    En observation jag själv gjort, är att amerikaner som röstar generellt är mer intresserade än svenskar som röstar. I Sverige jagar ju nästan valmyndigheten folk för att få dem att rösta. Efter varje val ska vi fira det enorma valdeltagandet som om det är någon sorts seger.

Kommentarer är stängda.