Det är inte de duktiga som behöver hjälp

De som är duktiga i skolan är i allmänhet inte de som behöver hjälp. Det är inte de personer som samhället ska behöva satsa resurser på. De duktiga klarar sig i allmänhet själva. Detta alldeles oavsett om de duktiga blir framgångsrika senare i livet eller inte. De klarar sig ändå.

De som samhället ska satsa resurser, kraft och uppmuntran på är istället de som har det svårt i skolan. De som inte lyckas i skolan, de som misslyckas i skolans värld. För uppmuntran, hjälp och satsning på dessa ger mycket tillbaks. Fler människor det går bra för, färre människor som hamnr i kirminalitet, färre möjligheter för den organsierade brottsligheten avv rekrytera, färre som misslyckas i det vuxna livet.

Det innebär minskade klyftor i samhället att satsa på de som inte är så bra i skolan och som helhet innebär det ett bättre samhälle. Moderaterna vill förstås mycket hellre skapa ett elitsamhälle med större klyftor och större skillnader, därför tycker man att det viktiga med en skolpolitik ska var att gynna de som ändå klarar sig. Man vill satsa på de som har det bra förspänt på olika sätt och man skiter i de andra. Det är klasspolitik som gynnar överklassen. Det är klasspolitik som ökar klyftorna. Det är cyniskt, obehagligt och människoföraktande.

Sen är det inte säkert att en del av de tävlingar moderaterna föreslår är så himla dåliga. Det är heller inte det jag kritiserar, utan inställningen att det är de som redan har, de som redan klarar sig, de som redan kan, som ska uppmuntras och satsas på. Elitism, arrogans, förakt och klasspolitik för överklassen är vad det handlar om.

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

41 svar på “Det är inte de duktiga som behöver hjälp”

  1. Jag tycker att dina argument missar målet något, grundidén för skolan måste ändå vara att elever har individuella behov och att dessa ska tillgodoses i så hög grad som möjligt. Du skriver att ” De duktiga klarar sig i allmänhet själva. Detta alldeles oavsett om de duktiga blir framgångsrika senare i livet eller inte. De klarar sig ändå.” Det kanske stämmer till viss del, samtidigt kan elever som har det väldigt lätt för sig tidigt i skolan tappa gnistan om de inte stimuleras tillräckligt och det är också ett sätt för samhället att tappa värdefulla resurser.

    Jag kan ta ett exempel från min egen familj, en kusin som är 8 år gammal och har en intelligens som en 12-16 åring (beroende på vilket område som mäts), hon har redan lärt sig att läsa nästan helt på egen hand, och när de andra i hennes klass sitter och lär sig stavning bokstav för bokstav sitter hon själv i en soffa och läser Sune böcker. Dessutom går hon i en engelskaklass på fritiden då hon älskar att lära sig nya saker. Problemet är att hon blir enormt frustrerad och irriterad av att det går så långsamt i hennes klass, Som det är nu så betraktas hon mer som ett problem än en tillgång av sin lärare då hon måste försöka komma på nya saker åt henne att göra hela tiden då hon ligger så långt före de andra. Skulle inte en sådan elev och liknande elever må bra av att komma i en klass med liknande elever? tas inte dessa elevers kapacitet bättre tillvara om de får utvecklas i sin egen takt? Eller tycker du hellre att hon och alla andra i en liknande situation ska tvingas att sakta ner och vänta in de andra? Det kommer ju verkligen att stimulera de människorna och uppmuntra dem till inlärning…. Jag blir så enormt irriterad på sådana som dig som verkar tro att all satsning på elever som har det lätt för sig automatiskt leder till elitism. Personligen är jag för en skola som låtar ALLA elever utvecklas i sin egen takt, de som har det lätt såväl som svårt för sig.

  2. Du verkar inte vara för ”up to date” med hur det är i skolan nuförtiden. Duktiga elever får alltid stå tillbaka i alla sammanhang. Det är i alla fall min erfarenhet som pappa till flera barn, både duktiga och mindre duktiga. För en elev i skolan i dag finns ingen poäng med att vara duktig. Det kan vara något som motiverar hemifrån, men i skolan finns inget som motiverar en elev att vara duktig.

  3. Jo, de duktiga behöver hjälp. De behöver utmaningar, någon som sporrar dem och som hjälper dem att nå sin potential.

    Sånt verkar vara självklart när det gäller idrott – hur många idrottsgymnasier finns det inte? – och varför skulle det vara annorlunda när det gäller teoretiska ämnen?

  4. Även de duktiga behöver stöd och stimulans. Skolan är till för ALLA elever. Varje elev är unik och har rätt att utvecklas utifrån sin nivå.Det finns ingen motsättning i att ge stöd och stimulans åt de som har svårt att klara sitt skolarbete och att göra detsamma för de duktiga. Även duktiga men understimulerade elever kan spåra ur.
    Förslaget med tävlingar däremot ger jag tummen ned.

  5. Haller med det mesta av de foregaende kommentarerna. Likval som barn med problem behover hjalp sa behover duktiga ocksa stimulans (precis som alla barn).

    Tycker snarare att det ar Anders manniskosyn som ar foraktfull och manniskoforaktande. Varfor ska inte all barn bli stimulerade och ha det kul i skolan? Om det betyder att man har olika nivaer pa tex matte och sprakundervisningen, vad ar problemet?

    Vansterfolk anklagas ibland, oftast kanske inte korrekt, att de vill att alla ska ha det ”lika daligt”. I det har fallet verkar det dock stamma – ingen far absolut lara sig mer an snittet.

    Tror snarare att mer utslatade skolor leder till mer orattvisor da folk med mer resurser kommer att se till att deras barn blir stimulerade uranfor skolan.

  6. I dagens skola är det bara en viss typ av kunskap som räknas när man ser till vilka elever som är ”duktiga”. Det är en del av problemet. För den här diskussionen går inte att föra utan att kritisera hela skolväsendet i stort, som redan är elit-betyg-fixerat till max. Mer resurser till alla elever säger jag, naturligtvis med betoning på särskilt utsatta skolor. Med mer resurser hinner man även stimulera dessa s.k. duktiga elever, men framförallt hinner man stimulera de s.k. dåliga eleverna. Deras brist på stimulans, motivation och resurser torde ändå vara ett betydligt större problem.
    Det behöver inte finnas ett så starkt motsatsförhållande här (satsa på ”duktiga” eller ”dåliga” elever, utan det ska satsas på skolan så att den uppdelnignen försvinner. Det finns väldigt många olika sorters begåvningar, idag premieras bara en sort, den teoretiska.

    De s.k. duktiga eleverna idag får redan mycket uppmärksamhet just för att dom är ”duktiga”. Det innebär också ett omvänt problem, att det aldrig finns ett tak för när man är tillräckligt bra, utan ”duktiga” elever hetsas bara till bättre och bättre prestationer, inte helt sunt det heller. Ibland ses bara resultaten hos en ”duktig” elev och inte elevens alla behov. Hört talas om ”duktiga” flickor som ska vara alla till lags och utvecklar ätstörningar etc?

    Missförstå mig inte nu, jag vill inte att alla ska vara lika, tvärtom vill jag att det satsas på skolan så att alla får chansen att utveckla sina egna intressen, men med en helt annan syn på kunskap och värderingar än idag.

  7. Jag är överens med Kristina. Men vill tillägga att duktiga lever, från ra bakgrund (överklass, medelklass) alltid kan skaffa sig mer kunskap än andra. Även duktiga elever från arbetarklassen gör detta. Det behövs ingen extra stimulans eller uppmuntran för detta.

    Man lär sig mer för att själva läarndet är kul. Inte för att man får högre betyg elelr för att man får vara med i en tävling. Jag hade så höga betyg det gick att få när jag gick i skolan. Det fanns inga tävlingar, betygen betydde inget för att jag ville lära mig mer.

    Skillnaden mellan då och idag är främst att vi idag har en mer segregerad skola, med sämre resurser. Det är dteta som ska rättas till först. Betyg och jippon löser inte resursproblemen. Resursproblem som främst handlar om social personal. Personal som arbetar med elevena på icke-lektionstid kan man säga.

  8. Lars och alla ni andra, redan på min tid fanns det särskilda böcker för de som kunde mer. Själv läste jag 4:ans matte i 1:an (1977). Då var det inte 4:ans böcker som gällde, utan särskilda böcker för de som läste i förväg. Det fanns inga förbud för mig att läsa detta. Det finns inga förbud nu för att läsa det. Inga förslag på förbud mot det har kommit.

    Annars är det en frågan om resurser. När man idag dragit ned på skolorna finns det inte resurser till allt. Då är det de som har det svårast som ska prioriteras. Med mer skatteintäkter, dvs högre skatter, kan man lägga mer pengar på skolorna och då ska det självklart läggas pengar på att alla barn kan ha så roligt som möjligt och bli stimulerade i sin utbildning.

    Separata elitklasser tror jag dock är en dålig idé. Det är en ytterst otrevlig tanke.

  9. Hur bra skulle inte samhället bli med 100% i skatt om det bara blir bättre om den höjs?
    Mer skatteintäkter för bättre skola får vi om fler jobbar. Och alltså behövs det fler som anställer folk. Jag hoppas fler som läser detta sätter igång och startar företag och anställer folk.
    Då kan vi få mer resurser till alla. Alla behöver utmaningar och dessutom blir det rättvist då…

  10. Och kunskap för dig är vad? vad för slags kunskap tycker du att barn ska lära sig i skolan? jag hoppas att vi inte halkar in i den där gamla de-är-inte-viktigt-att-kunna-rabbla-upp-svenska-kungar diskussionen, till och med flera av vänsterns företrädare som Ali Esbati har förkastat det synsättet och (korrekt) hävdat att det inte finns något motsatt förhållande mellan att till exempel lära sig viktiga årtal o.dy. och strukturer, har man inte sin tidslinje klar för sig kan man inte relatera ett fenomen till ett annat. Detta gäller ju främst historieämnet men liknande synsätt kan appliceras på det mesta annat.

    Peter Englund skrev en väldigt bra krönika där han på ett förklarade varför den nya generationens pedagogik som har använts mer och mer i skolan sedan 1990-talet främst har missgynnat de barn som kommer från hem där högre utbildning
    inte är en tradition, rekommenderas!

    http://www.peterenglund.com/textarkiv/historieforfall.htm

    citat från artikeln:
    ”dessutom har skolan under decennier varit övningsfält för karriärkåta reformpedagoger, där de kunnat provskjuta det allra senaste flummet. Och offren har varit ”vanligt folks barn”. Alldeles nyss fick vi svart på vitt att krisen i skolan fördjupats: nu underkänns var fjärde elev. De som kommer från studievana hem, hem där orden och böckerna och studerandet är en självklarhet, de klarar sig alltid.”

    Och han har helt rätt. En satsning bort från den traditionella inlärningen gynnar inte barn som kommer från s.k. studieovana miljöer, tvärtom. Sen har du naturligtvis rätt i att det inte borde finnas ett motsattförhållande, att man ska väga satsningar på ”duktiga elever mot satsningar på ”dåliga” elever, alla ska ha rätt att utvecklas i sin egen takt, ”bra” såväl som ”dåliga” elever. Så enkelt är det.

  11. Sen har de som har påpekat resursproblemen helt rätt naturligtivs, självklart behövs det mer pedagogisk personal i skolan. Det är orimligt att t.ex. en ensam lågstadielärare ska ta hand om 25-30 barn med olika utvecklingstakt. Det bästa vore att ha minst två och gärna 3 lärare i varje klassrum, på de sättet kan både de som behöver extra stimulans och extra hjälp få det.

  12. Mattias: Vem vänder du dig till? Mig? I så fall kan du väl förhålla dig till det jag skriver och inte hitta på att jag har skrivit nåt helt annat.

    Men jag har inga problem med kungarabblingskunskap. Det är bra när man ska spela TP och står inte i direkt motsättning till en kunskap där man lär sig att förstå sammanhang.

    När det gäller sammanhangen och svårigheter för arbetarklassbarn i skolan råder delade meningar om vad detta beror på. Min åsikt är att privatiseringen, med ökad segregering som följd och nedskärningarna på 1990-talet är orsaken. Inte förändringen av pedagogiken. 1950-talets och 1960-talets skola innebar inte direkt några bättre möjligheter för arbetarklassbarn.

  13. Nej jag vände mig faktiskt till Kristina, ursäkta att det blev oklart när jag skrev meddelandet trodde jag att det skulle hamna direkt under det men du han släppa igenom en hel hög andra meddelanden under tiden.

  14. Mattias: Okej, då fattar jag. Jag instämde ju dessutom i Kristina inlägg i stort och därmed blir det ju också så att jag delvis får ta snvar för det hon skrev.

    För att råda bot på sådan missförstån använder mång ava oss därför namnet på den vi tilltalar/svarar på/argumenterar mot/för i början av det stycke som gälelr denne.

  15. Anders_S: ok de ska jag göra från och med nu (du ser, snabb inlärning :=)

    Hur som helst så tror jag inte som du att 1950- och 1960-talets skola inte innebar bättre möjligheter för arbetarklassens barn. Det baserar jag dock inte på några siffror utan mest på egena familje-erfarenheter som pekar på motsatsen, båda mina föräldrar kommer från fattiga bakrunder (farmor och farfar var sömmerska samt mejeriarbetare, båda dessutom döva, mormor undersköterska och morfar grovarbetare) och båda lyckades ta sig igenom skolan och ekonomistudier på universitetet och därefter göra en s.k. ”klassresa”. Jag är rätt så säker på att det var betydligt vanligare för arbetarklassbarn att klara sig bra genom skolan på den tiden än vad det är nu, den sociala rörligheten därefter var dessutom större. Den skola som fanns då hade stora brister – naturligtvis – men jag tror ändå att den typ av hård inlärning man inriktade sig på då hjälpte många arbetarklassbarn vidare, skolan fyllde för dem den roll som föräldrarna i studievana hem fyller för sina barn nuförtiden.

  16. Hampus: Jag citerar fran Anders_S:
    ”De som är duktiga i skolan är i allmänhet inte de som behöver hjälp. Det är inte de personer som samhället ska behöva satsa resurser på. De duktiga klarar sig i allmänhet själva. Detta alldeles oavsett om de duktiga blir framgångsrika senare i livet eller inte. De klarar sig ändå.”

    Later inte precis som att de ska finnas nagra bocker for de duktigare eleverna i Anders_S ideal skola.

    Hur manga procent i skatt behover vi betala for att fa en ideal skola enligt dig? Ar det verkligen bara pengar det handlar om?

  17. Hampus:
    Sen kanske inte nagra extra bocker kan hjalpa dig fran duktig till exceptionell. Tank dig hur duktig du och andra kunde ha blivit med speciella mattelarare som kunde ha stimulerat dig och lart dig helt ny omraden, eller om du hade gatt i en klass med flera som var minst lika duktiga som du.

    Sverige, liksom ovriga varlden, behover fler duktiga och kreativa manniskor, inte farre. Det skapar jobb, valstand och losningar till svara problem (saker som tom ni borde gilla). Sa varfor inte satsa lite extra pa de talangfulla inom matematik och naturvetenskap likval som de med problem?

  18. Lars: Eftersom jag inte har skrivit om min idealskola kan man faktiskt inte dra den slutsatsen som du dragit. Vad gäller min idealskola får jag väl återkomma till det i ett inlägg nån annan gång.

    Eftersom du lägger åsikter i min mun som inte finns där, borde jag egentligen raderat ditt inläg, men denna gånga lät jag det vara kvar. Men återkommer du med argumentation som går ut på att jag menar nåt annat än jag skrivit så raderas inlägget då det bryter mot kommentarsreglerna.

  19. Lars, på den tiden fanns det en extra person som inte var lärare (kan för mitt liv inte komma ihåg vad det var för titel) som stod för de där extra sakerna. På vissa mattelektioner kunde jag gå in dit och ställa extra frågor, annars gick jag kvar i min vanliga klass. En utmärkt lösning och jag tror inte jag skulle fått det bättre genom att gå i specialklasser. Snarare blivit av mina vanliga polare vilket jag garanterat ångrat eftersom jag har kvar dem idag.

    Jag är alltså för mer resurser till skolan. Färre elever per klass och gärna en fristående lärare som kan ta specialfallen ibland och då från alla klasser vid samma årskurs (eller varför inte flera årskurser). Lite som hemspråksundervisning. Fast viktigast är givetvis de som har det svårast. Att alla kan vara delaktiga i samhället är grunden för en demokrati.

    Annars kan jag inte se att någon här har påstått att de behövs färre duktiga människor, vare sig i Sverige eller något annat land. T.o.m du verkar ju gilla det.

  20. Kristina skriver ’De s.k. duktiga eleverna idag får redan mycket uppmärksamhet just för att dom är ‚Äúduktiga‚Äù.’

    Åh? Jag hade lätt för matematik i grundskolan och gymnasiet. Nästan utan undantag lämnades jag vind för våg. Inte för att någon hindrade mig att läsa vidare på egen hand, men jag fick inte heller någon hjälp med det. Och det hade jag faktiskt behövt. Nu tillbringade jag större delen av trean i gymnasiet med att spela luffarschack (och skrev ändå högsta betyg på alla prov). I efterhand känns det kanske lite slösaktigt. Särskilt som jag sprang in i en tegelvägg på universitetet, när det plötsligt ställdes krav på mig.

    En gång, i slutet av nian, var det faktiskt en lärare som stack till mig en gymnasiebok och tyckte att jag kunde börja titta på trigonometri, och det var ju skoj. Tyvärr gjorde det första terminen på gymnasiet till en enda repetitionskurs.

  21. Nixon: Och? Menar du att de som hade svårt skulle fått mindre stöd och du mer? Eller menar du att skolan borde haft mer resurser så att du kunde få mer uppbackning?

    Men du bevisar dock min tes. Att de som är duktiga klarar sig ändå. Du går ju ändå på Linköpings Universitet idag.

  22. Anders_S skrev:
    ”Lars: Eftersom jag inte har skrivit om min idealskola kan man faktiskt inte dra den slutsatsen som du dragit. Vad gäller min idealskola får jag väl återkomma till det i ett inlägg nån annan gång.”

    Blir intressant.

    Anders_S:
    ”Eftersom du lägger åsikter i min mun som inte finns där, borde jag egentligen raderat ditt inläg, men denna gånga lät jag det vara kvar. Men återkommer du med argumentation som går ut på att jag menar nåt annat än jag skrivit så raderas inlägget då det bryter mot kommentarsreglerna.”

    Visa garna med ett citat fran mig dar jag lagger asikter i din mun som du inte har (vad man tyda fran det du har skrivit). Sen kan det saklart vara sa att jag missforstod vad du har skrivit (da ber jag om ursakt) eller att du inte riktigt skrev vad du egentligen tycker. Ocksa latt hant.

  23. Mera resurser ? Vad innebär det ? Allting blir inte bättre för att man öser pengar på ett problem. Det viktiga är att se och möta människor (elever) för vad de är. Potentiella genier och inte offer och dumhuvuden, för då blir de ofta just dumhuvuden. Ett typ exempel är väl TV serien Klass 9A som visade att en ytterst medioker klass (om ens det) innehöll både det ena och det andra geniet och även de som hade lätt för sig i skolan blommade ut eftersom de inte behövde ”mörka” sin potential för att bli accepterade. Inte vet jag ifall deras ”kostnad” skenade något otroligt men de fick rejäla lärare som ställde krav och trodde på sina elever. Slutsatsen borde vara att VI alla borde ställa högre krav på lärarna och deras kunskaper och motivation. Fan hela skiten behöver reformeras.

  24. En annan sak ? Är det inte taskigt att säga åt vissa att du får minsann klara dig själv så gott du kan. Man skall inte utesluta vare sig den ena eller den andra bara för att. Det är lika lite OK att frysa ut smarta/rika/framgångsrika som det är att frysa ut fattiga/dumma/misslyckade, framförallt om man förväntar sig att de man fryser ut (de framgångsrika) skall betala för de som inte lyckas.

  25. Till Mattias:

    Kunskap för mig? Finns kanske en viss poäng i att kunna räkna upp kungar, speciellt om det hjälper till att relatera till olika tidsepoker under historien och förstå ett större sammanhang. Både special- och bredare kunskaper behövs.
    Jag vill varken ha 50-tals undervisning eller det som skolan erbjuder idag, jag vill ha något helt annat, något bredare.
    Idag är skolan enligt mig ?ªberelitistisk, även om jag håller med om att det testas en del olika pedagogik som du kallar flum, så vidhålls ändå denna eltisktiska ordning i grund och botten, precis som i samhället i stort.
    Därför är jag emot skolan i dess nuvarande skepnad och mot betyg. Det betyder inte att jag vill ha flum utan att skolan först och främst ska rustas upp med mycket fler lärare, specialpedagoger, kuratorer etc, så att klasserna kan minskas. Fler lärare kan också lättare anpassa sig efter alla elevers behov och inlärningsbehov, samt kunskapstörst. Jag tror faktiskt att fler resurser löser många många problem i skolan.
    Klart det är fel att en matteintresserad ska sitta o spela luffarschack som nån skrev här, men med många fler lärare finns det säkert nån som kan stimulera mattegeniet också. Egentligen är det ett försumbart problem med understimulerade duktiga elever, med det menar jag ett problem som väldigt lätt kan avhjälpas, och ska avhjälpas.
    Själv var jag en s.k duktig elev och fick väldigt mycket cred och stimulans för det, och alla lärare gillade mig, inte fan blev jag lyckligare för det (kanske något mer kunnig, även om det mesta är glömt idag som jag pluggade på till prov i högstadiet), för ingen såg bakom resultaten. Personligen önskar jag att någon vuxen någon gång talade om för mig de kunskaper som jag idag har insett har mycket större betydelse än straight-MVG. Dvs förståelsen för klassamhället och mekanismerna som styr samhället. Sånt får man inte lära sig i skolan idag. Den dagen klassanalys o liknande står på schemat tror jag vi kommer lite närmare en bättre skola.

  26. Jag vill tilläga att jag verkligen instämmer i att det ska satsas extra jättemycket på svaga elever och skolor. Om ni såg tv-programmet Klass 9A så bevisade det att det faktiskt funkar med satsningar på sk. svaga elever.

  27. Anders_S: Jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara så enkelt att mer resurser till de starka automatiskt innebär mindre resurser till de svaga. Jag vet inte om man fortfarande gör så, men på högstadiet fick man välja mellan allmän och särskild matematik. Två grupper, två lärare. Det kostade inte mer resurser än att ha två blandade grupper.

    Fast sånt skäller man väl för ”elitklasser”, vilket är fult så länge det inte handlar om idrott.

    Och visst kom jag in på universitetet. Men jag kom inte ut igen, inte den väg som det var tänkt. För många körda matematiktentor, förstår du.

  28. Apan, du säger att det viktiga är att se och möta människor (elever) för vad de är. Det går i princip inte om en lärare ska ha 30 elever i en klass och hinna med alla. För att ha färre elever i klassen behövs mer resurser.

    Mer resurser är a och o om alla elever ska få sina behov mötta i skolan.

    Nixon, elitklasser är väl just elitklasser, dvs när alla de begåvade ska gå i en helt egen klass utan några gemensamma lektioner? Inte skillnaden på allmän och särskild matematik. Om jag själv minns rätt så var dock de enda som läste allmän matematik de som gick de tvååriga yrkesprogrammen. Jag ser inget givet fel i att detta kompletteras med några särskilda lektioner för de som har det allra lättast.

  29. Hampus Eckerman:
    Du vill alltså ha mer resurser till skolan. Färre elever per klass och gärna en fristående lärare som kan ta specialfallen ibland och då från alla klasser vid samma årskurs (eller varför inte flera årskurser).

    Min fråga är hur ska du finansiera detta???

  30. En frågeställnings som höjs när det gälelr ”mer resurser” är vad vi gör av alla pengar som plöjs in i skolan idag – rätt använda verkar de ju inte vara !?!?

    I undersökningar om OECD-ländernas skola så har Sverige halkat nedåt de senaste åren. Vi har fortfarande en väldigt dyr skola, men inte en av de bättre. I Finland, tex, så har dom en mycket billigare skola, OCH en mycket bättre – hur hänger det ihop om det bara är resurserna det hänger på ?

    /K

  31. Tack för ditt svar Hampus.

    Höjda skatter vill jag inte ha däremot borde resurserna användas mer effektivt.

    Har jobbat inom Region/landsting och där är resursslöseriet enormt, mycket beror på revirpissande, och jag misstänker att skattepengarna inte används effektivt i skolorna heller.

  32. Anders, om nu du känner till att det ändå råder ett stort resursslöseri borde väl inte vara någon svårighet för dig att berätta hur pengarna kan omfördelas så att mina förslag går att genomföra?

    Då är väl alla nöjda eftersom vi väl föredrar färre elever per lärare och vill ha extra stöd åt de elever som behöver det?

  33. Det finns någon slags märklig inställning att de duktiga inte ska behöva anstränga sig alls,på sätt och vis.De ska curlas fram och marken ska slätas för dem hela tiden,de ska satsas på och tas i med silkesvantar.
    Utan ansträngning kommer man ingenstans,hur begåvad man än är.Det går inte att bara glida fram på en räkmacka för det.

    Sedan finns det en hel del barn som har speciakbegåvningar,men som ändå har problem i skolan.Min egen son(med Tourettes syndrom) är mycket begåvad inom bild,form,musik,språk med mera,men har dyskalkyli(mattesvårigheter)och koncentrationsproblem.Dessa barn kommer kunna bidra med enormt mycket,trots att de inte är problemfria i skolan.Bara de får rätt stöd.

  34. Cecilia: Det där känner jag inte alls igen. Min erfarenhet är att de duktiga lämnas att klara sig själva, eller möjligen utnyttjas som hjälplärare.

    Jag tycker att en rimlig målsättning är att alla ska hjälpas att komma så långt de kan, utifrån sina förutsättningar.

Kommentarer är stängda.