Jag anser att man kan förstå vad som händer i Rosengård. Huruvida skadegörelsen och våldet är konstruktivt eller inte är egentligen oväsentligt. Det viktiga är att förstå varför och därefter försöka åtgärda orsakerna. Jag ska citera min blogggkollega i Malmö, Ronny Åkerberg, på bloggen Röda Malmö, när det gäller bakgrund och bakgrundsförståelse:
Borgarsamhället skördar bara vad det har sått. Fattigdom, arbetslöshet, trångboddhet, diskriminering och urholkad välfärd – nu flyr man från sitt ansvar och vill lägga skulden på barn och ungdomar som farit illa. ”De borde skämmas”, utropar Skånska Dagbladet idag, men det är inte politiker och överklass man åsyftar utan de marginaliserade och frustrerade ungdomar som inte vet hur det ska uttrycka sin förtvivlan.
Det är bakgrundsorsakerna i korthet. Men den del debattörer menar att det inte är ungdomarna i Rosengård som protesterar med hjälp av våld och sakdegörelse. Detta utifrån det faktum att det gripits/omhändertagits tillresta aktivister på plats i Rosengård. Men det framgår inte om de tillresta bor i andra förorter eller om de på något sätt ens gjort sig skyldiga till våldsanvändning. De beskrivningar som finns, i exempelvis Kvällsposten, tyder också på att det inte alls är autonoma eller AFA som blandat sig i bråken i Rosengård. Det kan ju faktiskt vara så ändå, men är det nån som tänkt på att de autonom aktivisterna, om de verkligen fanns i Rosengård, faktiskt kan vara boende i Rosengård, i Hermodsdal eller nåt annat liknande område. Det är i Göteborg vanigt att aktivister på vänsterkanten bor i Hjällbo, Hammarkullen, Biskopsgården elller Bersgjön. Det är säkerligen likadant i Malmö.
Röda Malmö presenterar dessutom två andra tolkningsmöjligheter med detta med tillresta ungdomar:
”Utomstående”, kallar man de ungdomar som kommer från andra liknande områden. Men här finns inga utomstående, Rosengård angår oss alla. Kanske är det skrämmande för överheten om ungdomar från andra marginaliserade områden som t ex Hermodsdal eller Kroksbäck upptäcker att de har intressen gemensamma med ungdomarna i Rosengård?
Det sägs att så kallade autonoma ungdomar också blandar sig i leken. Tänk om det pågår ett integrationsprojekt här? Tänk om det knyts kontakter mellan ungdomar från olika områden och med olika bakgrund? Tänk om de lyckas med något som inte borgarsamhället har klarat av? Det var förstås inte detta som överheten hade tänkt sig med allt vackert snack om integration samtidigt som man gör människor arbetslösa och ökar misären i samhället. Kanske växer det nu fram en integration underifrån, en integration som på sikt kan bli mycket farligare för borgarna än den lilla kravallungen i Rosengård? Då är det som händer nu bara att betrakta som en liten förövning.
Man kan förstå våldet i Rosengård, varför det händer osv. Det finns många fler tolkningar av händelseförloppet än den gängse borgerliga och det är en minimal chans att borgerlig media faktiskt får saker och ting rätt. Det är först när man förstår som man kan åtgärda saker. För förstår man inte kommer åtgärderna att bli fel och situationen att förvärras.
AFA i Malmö å sin sida gör också en bra analys:
Herrgården är ett område i Rosengård som länge varit eftersatt. Förskolor vågar inte låta sina barn leka ute på en del av innergårdarna bland annat på grund av öppna brunnslock och livsfarliga elledningar som får hänga fritt. De människor som bor på Herrgården får inte gehör för sina klagomål angående standarden på lägenheterna och den bristande utemiljön. De tre hyresvärdarna i området Contentus, Newsec och MKB har tillsammans med Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (s), Rosengårds stadsdelspolitiker och Hyresgästföreningen bildat en arbetsgrupp kallad Herrgårdsgruppen. Malmö är uppbyggt av olika stadsdelar, som ser väldigt olika ut. I vissa områden på Rosengård, som till exempel Herrgården, bor många personer med utländsk bakgrund. Malmö stad ser det som ett problem att området är trångbott och att folk är segregerade. Ytterligare skuld läggs på de boende i området genom att hyresvärdarna konsekvent skyller slitaget på hyresgästerna, istället för den totala bristen på underhåll som kännetecknat stadsdelen under lång tid. Vad är politikernas lösning på problemen?
[…]
Stadsdelens politiker och polisen är livrädda för att de oroligheter som nu pågår på Rosengård skall sprida sig till andra delar av Malmö. Händelser som de på Rosengård kommer att fortsätta blossa upp så länge det pågår en nedrustning av fritidsverksamheten runt om i Sverige. Detta är ingen ordningsfråga som kan lösas med batonger och pepparspray, det är ett socialt problem som politikerna själva har skapat. Nu när de målat in sig i ett hörn försöker de desperat rikta uppmärksamheten åt andra håll. Så tacksamt då att ytterligare en gång lägga skulden på de många ungdomar som bor i stadsdelen.
Det är uppenbart att politikerna inte kan lösa problemen dom själva skapat. Att inte heller media är intresserade av att belysa de faktiska problem som klassamhället skapar är inte så förvånande. Det säljer helt enkelt inga lösnummer. Allt fint prat om en demokratisk dialog fungerar så länge folk håller käften och är nöjda med det lilla dom får. Den välfärdspolitik som politikerna säger sig vilja föra är ett hån mot arbetarklassen Den enda möjligheten till förändring är självorganiserng. Inga av de rättigheter som arbetarklassen åtnjuter idag har varit gratis, de har kommit till stånd tack vare egna initiativ underifrån genom kollektiv kamp. Detta oavsett om det handlar om rätten till en dräglig arbetsmiljö, meningsfulla fritidsaktiviteter eller bostäder fria från kackerlackor.
Det är klart att borgerliga tidningar och borgerliga skribenter inte vill se det systematiska förtrycket mot arbetarklassen och misskötseln av arbetarklassbostadsområden. För det vore att erkänna att det kapitalistiska systemet inte kan tillfredställ alla människors behov. Att kapitalismen skapar ett segregerat klassamhälle med stora orättvisor. Istället fokuserar man på spektakulära händelser eller individuella perspektiv som inte skapar förståelse eller presenterar några egentliga möjligheter till lösningar. Vissa, som Ilmar Reepalu, drar dessutom rent rasitsiak slutsatser av det hela, som leder till att fri bosättning avskaffas.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Klassamhälle, Rosengård, Ilmar Reepalu, Upplopp, Klassorättvisor, Vanskötsel, Klass, Våld, Malmö, Politik, Samhälle
Det är mycket av underhåll som är eftersatt i många delar av Malmö, det är naturligtvis ytterst en konsekvens av den ekonomiska politik, en av världens strängaste monetära åtstramningar under 3 decennier, som inte minst SAP varit varma anhängare av tillsammans med sina stödjande vapendragare i mitten och till vänster.
Det är ganska meningslöst att ständigt tjafsa om bidragens storlek om man inte adresserar den ekonomiska makropolitiken. Det så kallade vänsteralternativet 2010 har ju klart deklarerat att man kommer att fortsätta att vara sk ‚Äùansvarsfull‚Äù och sk ‚Äùspara‚Äù och ha sk ‚Äùöverskott‚Äù i de offentliga finanserna, dvs ekonomisk åtstramningspolitik.
Nu sitter de på ‚Äùbåda sidor‚Äù och återigen hoppas på att USA skall föra en expansiv ekonomisk politik som sk ‚Äùexportberoende‚Äù länder skall dra nytta av. Inom den nya rödgröna alliansen verkar det överhuvudtaget inte finnas den minsta tillstymmelse till analys och utvärdering av makropolitiken trots finnanskris.
Om man inte ställer det sk arbetarpartiet tillsvars kommer man aldrig att få resultat. Men det kanske är viktigare att ägna sig åt pseudodiskussioner om det ev rättfärdiga med våldsanvändning.
Ett litet exempel på hur man prioriterar underhåll i det av SAP (Socialdemokratiska ArbetarPartiet) styrda Malmö
Gatusopning sker regelbundet i centrum, men på tex delar av Sofielund som också är invandrartätt, fattigt och nergånget sopas det sporadiskt. Medan det på Ribersborg i de västra hårt segregerade delarna sopas regelbundet. Om det är skillnad på centrum och stadsdelar utanför centrum kan man kanske förstå men varken Sofielund och Ribersborg ligger centralt.
Rosengård får, tycker jag, oförskyllt mycket negativ publicitet. Det nu aktuella området är en del av Rosengården en del som heter Herrgården. Denna har sedan länge varit en avstjälpningsplats för de svagaste i samhället, de som inte är de svagaste stannar inte där. Rosengård vs Herrgården
”Borgarsamhället skördar bara vad det har sått”. Vem fan är det egentligen som har sått vad? Inte är det borgarna iaf, socialdemokraterna har ju under 30 år ignorerat alla varningar om invandringens negativa effekter. Ivrigt påhejade av den övriga svenska vänstern. Tyvärr också av den politiskt korrekta högern. Men det yttersta ansvaret ligger på sossarna.
Själv är jag för invandring, men under reglerade former. Vad som har skett fram till nu är en fullständig kollaps för den svenska modellen av invandring och integration. Ansvaret för integration ligger nämligen inte enbart på samhället, utan även på individen. Den biten har helt ”glömts” bort. Om människor trots 20 år i landet måste ha tolk för kontakt med svenska myndigheter har något spårat ut fullständigt, och inte fan är det borgarnas fel.
Henke lille: vem på den här bloggen säger annat än att sossarna är borgerliga???
Även om det har suttit sossar vid makten är det fortfarande ett borgerligt samhälle. Visst det är mindre borgerligt än många andra länder men fortfarande borgerligt.
Så länge klasssamhället består lever vi i en borgerlig värld. Problemet med integration beror knappast på invandringen. Invadnringen i Sverige har varit i princip icke existerande sedan början av 90-talet då man i princip ströp Invandringen och bara tog emot flyktingar vilket är en helt annan sak-
Hade man fortsatt ta emot invandrare hade vi troligtvis haft mycket mindre problem med ”invandrare”.
Lattjo att du väljer att kalla områden som till 90 % består av människor med icke svenskt ursprung och som har en arbetslöshet på drygt 80% för arbetarklassområden. Med din tidigare hårda definition av ”arbetare” så verkar det inte rimligt att applicera den benämningen på dessa människor. Precis som Henke säger så är problemet en alltför generös invandringspolitik (parat med en korkad anhöriginvandring). Se till att de som är här får en rimlig chans och satsa resurser på dem med utbildning i svenska och även svensk kultur för annars kommer de aldrig ha en chans till integration och att rota sig i det svenska samhället. Man gör folk bara en björntjänst att fortsätta ta in människor i en sådan volym så övriga samhället inte hinner med. Med detta inlägg blir man väl snabbt klassad som främlingsfientlig också, det brukar ju vara folks motargument när de inser att man har rätt.
Handlar inte utanförskapet och arbetslösheten också om att som invandrad person i landet så saknar man socialt nätverk som kan ge dig just arbete!
Själv har jag fått 1 jobb via arbetsförmedlingen och det var ett riktigt lågt avlönat tungt arbete.
Alla de andra välavlönade jobben jag har fått är via vänner eller andra kontakter via dessa.
Hur går det då om vi på ett år får ca 100 000 invandrade personer i landet med noll kontakter?
Apan: Arbetslösa är arbetare. Det finns inget annat. Dessutom är dina siffror på antalet invandrare i Rosengård helt överdrivna. Enligt Malmö kommuns statistik så är det 59% invandrare i Rosengård. 85% om man också räknar barn till invandrare, födda i Sverige. Detta oavsett medborgarskap. 85% alltså.
Den överlägset största gruppen är folk från Jugoslavien (som Zlatan) som utgör nästan hälften av de 85 procenten. Andra stora grupper är irakier, libaneser och polacker.
Också vad det gäller arbetslösheten, som snarare är omkring 30-40% i Rosengård.
Peter: Det du beskriver är klassamhället. Dessutom en annan sak. Jag har readerta flertalet av dina kommentarer då de brutit mot kommentarsreglerna på fler sätt, oneliners, off-topic, tillför inget. Så läs kommentarsreglerna.
Att ha/skaffa kontakter är klassamhälle?
Så i ett icke klassamhälle finns inga kontakter utan det bara rengnar jobb från himlen?
/*Off-topic, borttaget*/ #AS
De citat du har med (Röda Malmö och Motkraft) är mycket intressanta och bägge tar upp frågan om organisering. Motkraft skriver om behovet av självorganisering och det är nog riktigt att det är de som själva bor i slitna förorter, kanske är arbetslösa och upplever sig sakna röst och framtid i samhället som måste föra sin egen talan. Afa och alla vi andra kan och bör visserligen lägga oss i diskussionen om vad som bör göras, men akta oss för att tala i deras namn.
Och framför allt tror jag att upproret skulle behöva ledas över i en mer uthållig politisk organisering, med mer artikulerade krav på samhället. Inte för att göras ofarlig, tvärt om. Det är för att rikta ilskan åt rätt håll, skapa allianser med andra och på sikt utmana de som styr i samhället.
Man kan dra paralleller till den tidiga arbetarrörelsen, som ofta var mycket destruktiv och känslofylld, men sällan åstadkom mer än tillfälliga uppror. Först med solidaritet, organisering och en socialistisk ideologi kunde den börja ta strid för viktiga sociala reformer och även hota att ta makten.
Frågan i dag är var den politiska kraft finns som de arga unga männen i Rosengård kan känna förtroende för.
Anders_S. Precis. Jag skrev folk av icke svenskt ursprung vilket inkluderar 2:a generationens invandrare vars båda föräldrar är födda utanför Sverige. Det finns en bra artikel med ”krigskarta” över Rosengård i dagens DN. Där står också att 36 % av Rosengårdarna har jobb vilket borde ge 64 % utan arbete. Det står också att brottsligheten har sjunkit på senare år och ligger nu lägre än genomsnittet för Malmö (och även Stockholm).
Not. Aha så om jag som är tjänsteman i mitt yrkesverksamma liv blir arbetslös blir jag plötsligt arbetare och har gjort en baklänges klassresa ? Då borde ju det också gälla för bankdirektörer som blir arbetslösa trots att de har ett par millar på banken, eller ? Låter mer som om du försöker klumpa ihop alla ”offer” och sätta etiketten ”arbetare” på dem fert eget behag. Hyckleri ?
Apan:
Som tjänsteman är du arbetarklass redan när du jobbar. Antingen är man arbetarklass eller så är man kapitalist, och som tjänsteman är man INTE kapitalist. Arbetarklass är du för att du måste sälja din arbetskraft för att få pengar till dina konsumtionsgods.
En bankdirektör med ”millar på banken” är en kapitalist däremot, oavsett ifall han har ett direktörsuppdrag eller inte.
(Ifall du trodde du var ”medelklass” och därför inte arbetarklass trodde du fel. Den sk medelklassen är en del av arbetarklassen (den så kallade ”underklassen” utgör den andra delen))
Beroende på hur mycket makt du har som tjänsteman kan man också tala om att du tillhör ”mellanskiktet”, alltså den del av arbetarklassen som på grund av sin position allierar sig med överklassen istället för resten av arbetarklassen. Det är fortfarande något helt annat än medelklassbegreppet.
Det här är inte nått ”hyckleri” som byts när det behagar, det är den analys vi begagnat oss av sedan Marx.
Jag har nog förstått att socialdemokraterna är mer åt höger än åsikterna som bloggaren och en del kommentatorer står för. Men kalla inte sossar för borgeliga, även om de drar mot mitten, på samma sätt som partierna i Alliansen.
De som grupperar (nästan!?) samtliga partier i riksdagen som borgeliga spelar i samma liga som de nazister och rasister som kallar partierna för förrädare. De vill bara spy ut sitt förakt mot det demokratiska och moderna samhälle vi och våra föräldrar (osv) byggt upp under hundra år, eftersom de upplever sig diskriminerade. Med all rätt, de ska vara diskriminerade.
Det är också rätt klart att ytterlighetsgrupperingar som nazister och vänsterfascister förblir en minoritet, eftersom majoriteten från vänster till höger kommer att bekämpa dem. Med all laglig rätt.
Erik: Jag har börjat använda mig av medleklass som synonym med mellanskikt. Det hela blir lättare och begripligare för de flesta då. I övrigt använder jag mig av den terminologi som Therborn myntade i sin bok ”Klasstrukturen i Sverige 1930-1980”.
Ta till med hårdhandskaran och sätt dom i fängelse,Om ex. du och jag fick för oss att kasta en molotovcocktil på polisen så skulle vi bli dödade.
Erik. Vet du vad, jag trodde precis som du men Ander_S här har flera gånger försökt definiera arbetarklass och där ingår INTE tjänstemän. Inte heller egenföretagare som t.ex rörmokare eller snickare ingår i den definitionen. Därav min förvåning. För övrigt kan man ju vara kapitalist och ändå ”sälja sig själv”. Vi är ju alla kapitalister om man med det menar en person som spelar på marknaden och köper och säljer (kanske framförallt köper) tjänster och prylar och det gör vi väl var till mans.
När det gäller klassanalys följer jag helt Therborn och hans klassiskt marxistiska analys från 1980-talet. Förutom att jag använder medelklass, som Therborn inte använder alls, synonymt med mellanskikt.
Mellanskikt är inte arbetarklass utan består av grupper som ibland kan liera sig med arbetarklassen, ibland inte. Det finns också tjänstemän som är arbetarklass.
Vad gäller römokare och snickare är denne inte arbetarkalss om han/hon har ett eget företag och inte är anställd. Då tillhör man småborgarklassen.
Hej!
Min farsa och hans barndomskamrater växte upp under väldigt fattiga förhållanden. De kände ett utanförskap i form av att de inte fick samma chanser och möjligheter som andra barn och ungdomar från mer välbeställda familjer/klassser.
Inte kastade de sten på polis och brandkår, saboterade eller ägnande sig åt kriminell verksamhet. De saknas moral och etik, människovärdet degraderas, Sverige avdemokratiseras, fler och fler hämtar sitt skydd och sin trygghet utanför samhället, maffian har sina egna poliser, företagare har sin egen armé, privata försäkringar etc
De växande UTANFÖRSKAPET och den huvudlösa invandringspolitiken kommer att utmynna i ett regelrätt inbördeskrig, vilket redan har börjat småkoka i form av kravaller och upplopp, hänsynslösa personrån, militärt organiserade bankrån.
Apan:
Okej, Anders_S verkar ju onekligen ha en annan syn på klassbegreppen än jag. (Även om jag gillar Therborn jag med).
Att kapitalister KAN sälja sig själva förändrar ingenting, det relevanta är ifall man ”måste” göra det för att få tillgång till konsumtionsmedel som de kan leva på och reproducera sig med (och då menar jag inte att alla som har tillräckliga besparingar för att ha råd med bröd och vatten resten av livet är kapitalister, det handlar inte om hur det teoretiskt sett skulle kunna funka, utan hur det funkar i praktiken).