Varför ska vi jobba mer? Varför en massa avdrag?

Obegriplig ingress i DN, eller faktiskt rätt obegripligt påstående i den debattartikel. Varför skulle jobbskatteavdraget få oss att jobba mer. Det är som vanligt från den borgerliga regeringen, ett totalt feltänk. Bara för att man i slutändan får lägre skatt har det ingen som heltinverkan på hur mycket man jobbar. Om det har någon effekt är det snarast den omvända mot regeringens avsikter. Eftersom man får ut lite mer så kan man jobba mindre och ändå ha samma summa pengar.

Vilket naturligtvis är en bättre effekt än om regeringen faktiskt haft rätt. Det är bättre för oss alla, vår hälsa, de arbetslösa osv, om de som arbetar faktiskt jobbar lite mindre. Ja, i dessa krisens dagar kunde det faktiskt vara bra om vi införde kortare arbetstid så att fler kunde få ett arbete.Vi borde alltså arbeta mindre, inte mer.

Självklart har inte hushållsnära tjänster använts av många. Det är ett stöd till mycket välbärgade familjer som faktiskt ändå skulle ha råd med att betala hembiträden och barnflickor. Det är ett avdrag och en subvention av rika som inte behövs. Inte ur sysselsättningssynpunkt och inte ur någon annan aspekt heller.

Det är också en självklarhet för mig att folk inte begriper skattesystemet. Det är krångligt och gynnar rika. Detta främst genom borttagandet av förmögenhetstskatten och minskningen av fastighetsskatten på riktigt stora hus. Skattessystemet är helt enkelt inte ens rättvist längre.

Bättre än de åtgärder regringen vidtagit vore åtgärder i klimatsmart och miljövänlig riktning. Reseavdraget för bilåkning till jobbet kan tas bort och resurserna istället användas för en satsning på kollektivtrafik. Det vore bra ur de flesta synpunkter och det skulle kunna användas som en del i ett paket där krisen används för att ställa om samhället från dagens massbilism, till farmtiden klimatsmarta samhälle.

Förenkla skattesystemet, bort med avdrag som förvirrar och som gynnar rika. Bort med avdrag som är dåliga för miljön. Så kan vi gå vidare mot ett bättre och rättvisare skattesystem och en bättre miljö på samma gång. Men jag är tveksam till att Borg eller Östros kommer att ta initiativ till den sortens lösningar.Jag litar inte på nån av dem när det gäller åtgärder mot krsien.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

17 svar på “Varför ska vi jobba mer? Varför en massa avdrag?”

  1. Jobba mer.
    Helt fel som många tror att arbetsmängden är konstant. Tvärt emot ger fler som arbetar mer arbete. Vi har absolut inte brist på arbete- möjligen ”arbetstillfällen”. Det är ett fund. fel i vårt system som gör att vissa arbeten aldrig blir utförda. Vi har alldeles för många regler och för höga ingångslöner.(en stor orsak till varför få unga outbildade kommer in på arbetsmarknaden)Varför skulle en småföretagare riskera att anställa en ung person när man kan få en erfaren för bara lite extra?

  2. Håller helt med dig Svensson. Som vanligt. Kanske dags att bokmärka denna blogg :p

    @penedo: Sen när skulle förmögenhetsskatt och slopat avdrag för hushållsnära tjänster innebära helvetet på jorden för rika?

  3. Jag fattar inte heller hur regeringen tänkt här. Jag tjänar massor på jobbavdraget, men givetvis använder jag det istället för att gå ner i arbetstid. För oss som redan tjänar mycket pengar behövs det knappast ännu mer. Och då tillhör jag knappast de som tjänar allra mest.

    Varför skulle man inte använda pengarna till att gå ner i arbetstid? Billiga plastgrejer från Kina har vi nog råd med ändå…

  4. Du har faktiskt en massa bra poänger!

    1. I den rådande krisen borde vi alla jobba lite mindre. I Tyskland där jag jobbar nu går facket med på arbetstidsförkortningar för att rädda jobben. Lite press på facken i Sverige att avstå pengar i egen plånbok för jobbens skull vore inte dumt. Kanske kan du skriva ett inlägg riktat till facken?

    2. Bort med krångel och avdrag. Ja! Vissa avdrag är förvisso rimliga, men i sin helhet är både skatterna och avdragsmöjligheterna en stor jävla djungel som man måste vara skatteexpert för att helt känna till. Den protektionistiskt lagde undrar naturligtvis vad alla ekonomer ska jobba med om skattesystemet förenklas, men det bekymrar inte mig.

    3. Skatter bör stimulera till att göra ”rätt”. Marginaleffekter måste bort och vi måste beskatta miljöförstöring så att marknaden kan lösa miljöproblemen.

  5. Anders_S:
    ”Varför skulle jobbskatteavdraget få oss att jobba mer. Det är som vanligt från den borgerliga regeringen, ett totalt feltänk. Bara för att man i slutändan får lägre skatt har det ingen som heltinverkan på hur mycket man jobbar. Om det har någon effekt är det snarast den omvända mot regeringens avsikter. Eftersom man får ut lite mer så kan man jobba mindre och ändå ha samma summa pengar.”

    Kanske galler det dig men absolut inte alla. Jag skulle definitivt vilja jobba mer (om jag var betald per timme) om inte staten tog sa mycket. Kanns kanske inte sa meningsfullt att jobba nagra timmar extra nagra kvallar i veckan ifall man forlorar 40% av den man jobbar in. Skulle man beskattas 100% skulle nog manga inte jobba alls, och med lagre skatter skulle extra arbete kannas mer meningsfullt.

    Jag haller helt med om det vore bra att forenkla skattesystemet och minimera antalet avdrag etc. Hur tycket du att det skulle forenklas? Antar att du inte menar 20% plattskatt for alla eller kanske bara moms och ingen inkomstskatt alls? 😉

  6. Visst är vårt skattesystem helt orättvist. Att vissa betalar procentuellt mer än vad andra gör kan inte beskrivas på något annat vis än just orättvist.

    Jag håller för övrigt helt och hållet med Strutsmans kommentar 2. Bort med avdrag och krångel. Sänk skatten för alla så vi själva kan välja hur vi vill transportera oss. Power to the people!

  7. Förlora 40%? Gosse, som det ser ut idag får man *behålla* just över 40% om man jobbar lite extra. Kommunalskatt 32-33%+ statlig skatt 20% + värnskatt 5%. Man får fakturera jävligt bra för att det skall vara värt besväret.

  8. Det finns vissa saker när det gäller skatter som blir helt omöjliga att förklara för folk så fort man kommer in i en argumentation. Dels är medianlönen i Sverige runt 20000 kr (medan medellönen är 28000).
    Men märk väl att 20% tjänar över 28000 kronor.
    Sedan kan man titta på ett citat i artikeln (främst de med lägst (mindre än 20 000 kronor/månad). Det är intressant att man betecknar alla dom som tjänar mindre än medianlönen i en klump.
    Men sedan så verkar väldigt många tro att alla människor är samlande hamstrar som går efter ledorden mycket vill ha mer. Att alla vill ha så låg skatt som möjligt, men det beror också på hur man ställer frågan. Och en sista sak förundras jag över. Hur är värnskatten orättvis? Hur kan det komma sig att dom som tjänar 20000 uppenbarligen klarar sig bättre på sin lön, än dom som tjänar 30000?

    Nu i juletid så kan man säga att Gud är död. Man väntade på Jesus i en massa herrans år, och så kom mammon istället och frälste folket. Så nu tillber många mammons gud istället och lät honom ersätta Gud. Vilket leder till att människan fortfarande är djupt religiös, men Marknaden är allsmäktig, och eknomerna är dagens hycklande präster

  9. KarlM:
    Du glömmer bort att arbetsgivaravgiften också är att betrakta som en skatt. Det blir alltså ytterligare 32 % ovanpå alltihop. Totala marginalskatten blir alltså 64 resp. 67 % på inkomster över 28.000 och 40.000/månad. Det är väldigt högt hur man än vrider och vänder på det. Vi blir aldrig en kunskapsnation med så höga skatter på utbildade människor.

    Om vi ska behålla det här bisarra skattesystemet så vill jag se några friår för den som får hög lön direkt efter en lång utbildning. När man börjar jobba på riktigt vid 30 års ålder så är man inte rik trots att man har en hög lön. Låt alla svenskar jobba i fem år innan man behöver betala statlig skatt! Då får fattiga en chans att göra en klassresa på riktigt, utan att behöva bo i en liten etta när de har blivit läkare eller ingenjörer.

  10. Strutsman. Ledsen, du har fel på många sätt. Men om vi också ska räkna med arbetsgivaravgifetn som en skatt måste man göra så här:

    Först får man lägag på 32% av den totala lönesumman till bruttolönen. Dvs tjänar man 300 000 blir totallönen 396 000, sen får man räkna det totala skatteuttaget på detta. Då blir resultatet ett helt annat. Bara arbetsgivaravgiften sjunker då till 24,2 % avd en totala lönesumman.

    Dina beräkningsexempel är alltså totalt meningslösa och irrelevanta.

    Dessutom måste vi sen ockå beräkna momsen på köpta varor i procent av lönen. Då blir resultatet att den lågavlönade betalar större andel av sin lön i skatt än den rike. Vi har alltså ett omvänt skattetryck, med högre skatter för den lågavlönade än den högavlönade. Kanppast rättvist.

  11. Dessutom tjänar den rike, oavsett skatteprocent, i slutändan ändå mer pengar än personen under denne. Jag har aldrig hört de rika klaga på sina inkomster eller att de skulle ha för lite pengar för att överleva eller klara sig på – det enda de klagar på är att de inte tycker att andra människor förtjänar en andel av dem, att samhället inte förtjänar sin andel.

    Varför skulle det vara dåligt att få mindre pengar i handen? Kanske klarar folk som är så upprörda över det inte av tanken att det går till någonting för alla, alla som har betydligt mindre pengar och mindre möjligheter.

    Alla kan inte bli rika, vi har ett system som bygger på att ett visst antal människor är arbetslösa, ett visst antal människor är lågavlönade etc. Då är det väl bara rätt att personerna som fått dra det lyckliga lasset på toppen tar ansvar för ett system som förutsätter fattigdom och arbetslöshet ( vilket ett kapitalistiskt konkurrenssystem gör, det vet vilken ekonom som helst ) och ser till att alla klarar sig oavsett vad, eftersom de i toppen ändå kommer vara rikast och flådigast oavsett om de betalar lite mer i skatteprocent på sina inkomster eller förmögenheter.

    Jag älskar att betala skatt, trots att jag är en fattig student. Jag gör allt jag kan för att alla mina inkomster skall vara vita och korrekt deklarerade för, så att jag kan få -privilegiet- att få betala igen lite av allt det samhället har gjort mig och hjälpt mig med – min utbildning, min tandvård, dagis, sjukhusvistelser med mera. Jag vill ge det tillbaks till samhället och se till att alla andra fattiga grupper har rätt till minst lika bra vård som jag har fått. Det skapar individer som i sin tur vill stödja samhället.

    Tacka fan för att vi har skatter. Alla mina amerikanska vänner ( och jag har många! ) säger att de hellre vill bo i ett land där alla har råd med sjukvård och universitet än att de måste slita ett helt liv bara för att deras barn skall få utbildning eller för att ha råd att över huvud taget få hjälp med sina allvarliga sjukdomar. Det är sjukt ( pun intended ) att vi i västvärlden kan låta våra medborgare dö pga brist på sjukvård under lång tid, eller låta dem lida, trots att de arbetat och skapat kapital för de rikaste hela sitt liv.

  12. Vad jag undrar över är: varför finns det ett globaliseringsråd? Det är ju mest bara ett modeord, detta med globalisering, redan vikingarna handlade ju med arabiska varor t ex. Förvisso går allt snabbare nu, men världen har alltid varit sammanlänkad.
    Och när det nu finns ett globaliseringsråd, varför hör det till utbildningsdepartementet?
    Och om nu detta globaliseringsråd, för att göra skäl för de pengar det kostar oss skattebetalare, vill forska om Sveriges skattesystem, trots att detta är en förhållandevis perifer fråga utifrån ett globaliseringsperspektiv, måste man då göra det genom att beställa en SIFO-undersökning? Dylika undersökningar ger ju som bekant oftast det svar man vill höra, och här har uppenbart artikelförfattarna bara sökt bekräftelse för en käpphäst, nämligen att okunskap om skattesystemet urholkar dess legitimitet. Det må ju ligga något i den tesen, men opinionsundersökningen visar nu inte detta, den visar bara att folk inte kan jargongord typ ”jobbskatteavdraget”, och att mnånga inte vet exakt var brytpunkten ligger.
    I övrigt håller jag med om att lägre skatt inte betyder mer arbetande för de flesta. Har man 40 timmars arbetsvecka så har man oavsett skattenivå. För mer välbetalda som jobbar på konsultbasis däremot så är skattenivå av betydelse som incitament till hur mycket man vill jobba. Problemet är att när människor från Täby styr landet så är de så hemmablinda att de tror att alla har jobb av den typ man har där, där man själv bestämmer arbetsmängden och brytpunkternas placering är av avgörande betydelse.

  13. Anders:
    ”Först får man lägga på 32% av den totala lönesumman till bruttolönen. Dvs tjänar man 300 000 blir totallönen 396 000, sen får man räkna det totala skatteuttaget på detta. Då blir resultatet ett helt annat. Bara arbetsgivaravgiften sjunker då till 24,2 % avd en totala lönesumman.

    Dina beräkningsexempel är alltså totalt meningslösa och irrelevanta.”

    Man får i slutändan ut säg lite drygt 200.000 om man tjänar 300.000, alltså nästan 50 % skatt. Och marginalskatten är alltså som sagt över 50 % redan vid denna inkomst för att bli över 60 % när man börjar betala statlig skatt. Varken fel eller irrelevant, alltså.

    ”Dessutom måste vi sen ockå beräkna momsen på köpta varor i procent av lönen. Då blir resultatet att den lågavlönade betalar större andel av sin lön i skatt än den rike. Vi har alltså ett omvänt skattetryck, med högre skatter för den lågavlönade än den högavlönade. Kanppast rättvist.”

    Nu förstår jag inte alls hur du menar. Den som tjänar mycket betalar naturligtvis också en väldig massa moms när han använder sina pengar. Det är ju snarare så att genomsnittsmomsen bli lägre för låginkomsttagare eftersom en stor del av inkomsten går till mat som har lägre momssats.

  14. Strutsman:
    ”Du glömmer bort att arbetsgivaravgiften också är att betrakta som en skatt.”

    Arbetsgivaravgiften är ingen skatt utan en del av arbetarens lön som i avtal åsidosatts för särskilda ändamål som pension och sjukförsäkring. Det har aldrig varit frågan om arbetsgivarens pengar.

  15. ”Alex”:

    ”Arbetsgivaravgiften är ingen skatt utan en del av arbetarens lön som i avtal åsidosatts för särskilda ändamål som pension och sjukförsäkring. Det har aldrig varit frågan om arbetsgivarens pengar.”

    Haha, vadå i avtal? Det har inget med kollektivavtal eller anställningsavtal att göra, det är en ren skatt. Och det är inte som att du får ”tillbaka” dessa 30% någon gång i livet, de införlivas i kollektivet som alla andra skatter.

    /*Off-topic, borttaget*/ #AS

  16. Strutsman: din hyllning till de tyska gula fackföreningarna är så dum så att man fan går i spinn. Inte har det hjälpt mot social misär i vissa tyska delstater att arbetarna fått det sämre. Arbetslösheten är över 20% lokalt på vissa håll och nazismen BARA ökar.

    Ropa inte på mig för hjälp den dag de ger sig på dig, din usling.

Kommentarer är stängda.