Fältbiologerna snackar dumheter

Det är inte sant att naturimpediment, dvs naturområden som lämnas mitt i en stadsbebyggelse med nödvändighet är bättre än anlagda parker, eller att det väcker mer nyfikenhet eller livsglädje. Det inser man lätt om man varit i New York och Central Park. Det är en helt konstgjort park med mängder av olika biotoper, vilda områden, gräsmattor, sjöar, djurparker osv. Mer levande än så går det knappast att få det.

De flesta naturområden inne i en stad är faktiskt stendöda och utnyttjas av ingen. Det gäller främst småområden, det som egentligen är impediment, mellan hus, mellan olika bostadomåden, i de idiotiskt planerade funkisområdena som våra miljonprogramsförorter eller 30- och 40-tals områden som Johanneberg i Göteborg. Massvis med outnyttjad yta som inte ens fungerar bra som natur, avstängda av vägar, hus och parkeringar som dessa områden ofta är.

Förtätning av städer är i allmänhet en myket bra åtgärd ur miljösynpunkt. Det blir lättare att få en bra kollektivtrafik, det blir en bättre social miljö osv.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Advertisements
  • Vi på Henriksdalsberget (Nacka) utnyttjar faktiskt våra naturområden:

    – Skolorna har naturutflykter för att barnen ska lära sig arter som inte finns i parker;
    – Barnen bygger kojor; Cykelfantaster har byggt upp mountainbike-banor och tävlar;
    – Förälskade drar sig tillbaka hit på ett sätt de inte kan i parkerna;
    – En gång om året har vi en naturvandring tillsammans med Naturskyddsföreningen;
    – Folk njuter av den rika blåbärsskogen här;
    – Bostadslösa bor i skogen på sommrarna;
    – Folk ölfestar och grillar på en klippa vid skogens kant (bättre än att störa grannarna på innergården).

  • Bläh, Central Park kändes otäckt artificielt. Mer dött än så blir det bara i japanska trädgårdar.

  • Messi

    Vem ska värdera? Vad är värdet? Även om inte en enda invånare utnyttjar ett grönområde finns det ett egenvärde. De organimser som bara finns på ett visst ställe lägger ett oändligt många gånger större värde på en liten naturglänta i staden än hela sarek. Värde är subjektivt och vi måste bestämma oss om vi vill ha någon natur som överlever eller tillslut sitta ensamma tillsammans med bakterier och virus. Jag anser att vi bör inrätta ett FN-organ som syftar till att befolkningen på Jorden blir 500 miljoner. Det är en lämplig siffra så länge vi har ett jordklot och den livsföring som vi har idag.

  • Anders_S

    Konstanin C: jag har inte uttalat mig om specifika områden, utan mera generellt.

    Hampus: Djurlivet i Central pPark omfattar fler djur än i de flesta nturområden runt New York. Det verkar som du bara sett en ytterst liten del av parekn dessutom. Inte The Ramble eller liknande områden.

    Messi: Vi är människor. Vi sätter de värden naturen har för oss. Ingen annan. Men naturligvis kan vi bestämma att en viss artrikedom är ett värde i sig.

  • Svensson: Jag är mycket förvånad att du som vänstersympatisör inte ser att de här gröna naturkilarna är som gratis minisemester för många grannar i miljonprojektsområdena som inte har råd att åka på semester. Rika kan alltid åka iväg till ”naturen”. Fattiga måste stanna hemma och nöja sig med det som byggföretagen, politikerna och tjänstemännen har lämnat kvar efter ”förtätningen”.

  • Anders_S

    Konstantin C: De används ju oftast inte. Inte när jag växte upp i ett sånt område och inte heller idag.

    I Göetborg är det främst de stora och välskötta naturomrdåens om används. Där det finns iordningjorda grillplaster, badplatser, riktiga caféer osv. Slottskogen, Lärjeåns trädgårdar, Botaniska, Trädgårdsföreningen, Delsjön, Vättlefjäll, Bergsjön, Ruddalen, Ramberget, osv. Det är säkerligen på samma sätt i Stockholm.

  • Svensson: ”Naturbelåtna” områden kan inte användas på samma sätt som parker. För då är de inte längre naturområden utan parker. Här kan man njuta av tystnaden utan ”påhopp” från bilarnas avgaser och brus, caféernas reklam eller grillplatsernas rök. Det är två helt olika situationer som uppfyller olika fritidsbehov.

  • Hanna

    Messi sätter fingret på primitivismens grönbruna spiral.

    Om alla organismer skulle ha samma värde, så skulle världen förmodligen behöva anpassas efter vad som var bäst för de organismer som är talrikast. Dvs bakterierna, amöborna, etc.

    Som säkert skulle tjäna på ett totalt kärnvapenkrig.

    När sedan överlagd befolkningsminskning börjar förordas och olika praktiska lösningar på detta övervägs, ja just då och där möts slutligen ekologismen och fascismen.

    Antingen har alla organismer lika värde eller så har de inte det. Jag föredrar att de inte har det.

    Jag är för min del däremot för alla MÄNNISKORS lika värde och för att människans påverkan på ekosystemen bör vara så liten som möjligt utan att det krävs några massmord eller steriliseringskampanjer.

  • Nu blev debatten konstig…

    Befolkningsreducering? Ehh?

    Hanna sätter fingret på problemet. Om vi sätter människans värde till detsamma som varje annan levande organism så innebär det i praktiken att vi sätter människovärdet till noll och i förlängningen förordar kollektivt mass(själv)mord.

    Vad gäller grundfrågan Anders påstående gäller så håller jag inte med. ”Anlagd” natur är inte detsamma som ursprunglig natur, i vart fall inte förrän det gått mycket lång tid.

    Jag kan inte förklara exakt varför, men jag upplever i vart fall att ett månghundraårigt träd och berggrund som visar istidsspår, och öht. natur som format sig själv, kan ge en form av meditativ sinnesro och ett visst perspektiv på tillvaron bara genom att finnas inom synhåll.

    När du säger ”stendöda och utnyttjas av ingen” så är det en bristfällig analys som bygger på att utnyttjande kräver fysisk närvaro på platsen. Jag har bott i ett bostadsområde med 7 vånings flerfamiljshus där ytorna utanför gårdarna, mellan husen, var trädbevuxna, och det gav en helt annan stämmning än ifall de varit öppna välklippta gräsmattor. Och dessa träddungar ”utnyttjades” aldrig av någon egentligen, de bara fanns där.

  • Goran

    Jag bor vid Jarvafaltet i nordvastra Stockholm och det ar ett naturligt omrade som utnyttjas och det av manga. Borgarna vill gora ”stadspark” av det hela, dvs i praktiken exploatera stora delar av faltet. Att i det samanhanget borja prata om ”stadsparkens fordelar” fungerar bara som en rokrida.
    Alla manniskor kommer aldrig att vara overens om hur en stad skall se ut. Men det ligger i kapitalismens intresse att satta kommersiella intressen fore sadant som friluftsliv, naturomraden och luft mellan husen och annu sa lange ar det deras intressen som har foretrade inom stadsplaneringen.

  • Anders_S

    Som sagt: jag kan inte uttala mig om specifika områden i Stockholm. Järvafältet liknar miljöerna kring Delsjön eller Botaniskas fria områden som jag ser det. Det är liksom inte såna områden som är problemet. Problemet är outnyttjade småområden som ingen använder. En förtätad stad är en miljövänligare stad. Det är ett faktum. Mindre energi går åt för transporter och uppvärming.

    Central Park eller Slottskogen har allt det som JörgenL efterlyser och är ju äldre än 100 år. Plus attman har en service som de flesta stadsmänniskor tycker är bra. Helt enkelt är de bättre än den verkliga naturen. Fler kan helt enkelt använda sig av dessa naturområden och parker.

  • Niklas

    Goran:

    Jag har själv tidigare bott i Kista och förundrats över den barriär som delar södra och norra Järva. Jag säger att man borde bygga ihop dessa områden närmast Kymlingelänken. De norra delarna kan få vara en högkvalitativ park.

    Kista genomgår en viktig utveckling och det är tragiskt att södra Järva ska isoleras från detta. Istället knyts Sollentuna närmare.

  • Niklas

    Det paradoxala är att det ofta är sk. miljövänner som säger sig försvara de övergivna grömplättarna som istället driver på förortsplaneringen och därmed bilberoendet. Borde de inte snarare förespråka en sådan utveckling.

    Jag ser det också som en rättvisefråga att låta innerstaden expandera. Idag är det nästan bara välbeställda som har möjligheten att bo där. Den stora efterfrågan kombinerat med den lilla tillgången har drivit upp priser och kötider till bland Europas högsta. Detta driver ut de med mindre ekonomisk resurser och tvingas därmed bosätta sig någon annanstans (till förorten).

    Visserligen skulle man kunna ”ta tillbaka” en del av det som sålts ut av allmännyttan och göra det till hyresrätter, men det löser inte på långa vägar huvudproblemet att tillgången är så oerhört mycket mindre än tillgången. Enda lösningen är att bygga ut innerstaden och då är det också naturligt att naturlig grönyta görs om så att det blir stadskvarter, torg, stadsgator och inte att förglömma, stadsparker.

  • Det finns en undersökning, en lic-avhandling av Alexander Ståhle, som visar vilka ”grönområden” (hemska ord) i Stockholm som används och vilka inte. Det visar sig att det är de anlagda parkerna som används och värderas högt. Det visar sig också att folk som bor i innerstan är mer nöjda med sina ”grönområden” än folk i förorterna. I en stadsdel som Rågsved finns hur mycket grönska som helst, men det är kvarlämnad grönska, inte planerad, och alltså värderas den inte högt av dem som bor där.

    Läs mer på http://www.arch.kth.se/sad/publications/thesises/as_lic_thesis.pdf

  • Pingback: Förtätad stad - en bättre stad | Svensson()