Det handlar om Vårdval Stockholm, som lett till nedläggning av vårdecentraler i fattiga stadsdelar och sämre vård för fattiga samtidigt som det lett till bättre vård för folk med mer pengar. Dessa faktum visar alla hittills gjorda undersökningar av Vårdval Stockholm. För SVD:s ledarsida är detta något som är bra.
Det är ju fullständigt ointressant om det öppnat fler vårdcentraler för rika, det är ju fullständigt ointressant om de rika besöker sjukvården ännu mer, erfarenhet visar att medelklass och överklass ofta söker för saker man inte behöver söka för och har mindre allvarliga sjukdomar än arbetarklass och fattiga. Konsekvensen blir kortare besökstider och kortare vårdtider. Fler patienter på samma tid. Något som är profitabelt för privata vårdbolag. Därför är det på vårdcentraler i rikare områden man satsar. Under såna omständigheter blir det kortare köer, effektivare sjukvård och billigare sjukvård utan ansträngning. För de fattiga betalar förbättringen för de rika genom att få sämre och mindre vård. Cyniskt och otrevligt är min reaktion.
Cyniskt och otrevligt också från SVD:s Sanna Rayman. Snacka om att företräda klassintressen. SVD:s ledarsida företräder överklassens, borgarklassens intressen så till den milda grad att man applåderar saker som innebär försämringar för fattiga, för vanligt folk.
Årsredovisningen från Stockholms läns landsting finns här.
Även andra problem finns uppenbarligen, färdtjänsten är ett exempel.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Vårdval Stockholm, SVD, Sanna Rayman, Sjukvård, Klass, Stockholm, Politik, Samhälle
Vanligt folk ? Till skillnad mot vad då ? Ovanligt folk ? Innebär dessutom inte vårdval Stockholm att man kan välja en vårdcentraler man tycker verkar lämplig ? Alltså väljer ju folk de vårdcentraler som verkar bäst. Tydligen väljer folk (även med lägre inkomster) vårdcentraler i mer välbärgade områden vilket gör att besöken minskar i de andra vårdcentralerna vilka då får färre besök och mindre inkomster. Det är ju folket som valt var de vill ha sin vård så vad är problemet ? Ett otroligt mycket större problem är ju de sjukhusfabriker som finns några få stora av i Sverige vilket gör att folk (i även rätt stora städer) måste flänga land och rika runt för operationer och mer avancerad vård.
Om det är så att rika väljer bättre vård än fattiga så är det väl bara att upplysa de fattiga om att de också har rätt att välja varifrån de vill ha vård!?!
Att dra slutsatsen att det fria valet är skyldigt till att vissa inte förstår sitt eget bästa är något märkligt. Visar det inte snarare på behovet av bättre utbildning? Öka antalet ämnen i skolan så att alla ungdomar lär sig sina medborgerliga rättigheter, hur man köper ett hus, att ta körkort, och en massa andra saker som man behöver veta för att klara sig i livet. Klassklyftan mellan de som har och de som inte har kunskap är betydligt större och viktigare för livskvalitén än någon ekonomisk klyfta. (utbildning möjliggör ju också klassresor, vilket eliminerar klassamhället, eftersom ingen längre är bunden till någon klass)
”erfarenhet visar att medelklass och överklass ofta söker för saker man inte behöver söka för och har mindre allvarliga sjukdomar än arbetarklass och fattiga.”
Har du nagon kalla till pastaendet att ”medelklass och överklass ofta söker för saker man inte behöver söka för”?
Sen ar det val snarare sa att folk i fattigare delar av Sverige ar sjukskrivna langre och pa sa satt anvander mer resurser an i rika delar av landet. Se tex:
http://www.kkuriren.se/hermes/article/KK_20030301_20_1_1.html
Har ar en annan intressant artikel fran en intressant serie, av den kontroversiella Maciej Zaremba:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=351354
Att folk i fattigare delar oftare blir sjuka av sina fysiska jobb och därför bränner mer resurser är en sak. Jag förstår dock inte vad det har med saken att göra.
Själv tillhör jag övre medelklassen och har därför gratis läkarkontroller från jobbet vilka i princip alltid visar sig totalt onödiga. Annars verkar det som om vårdcentralerna prioriterar de lätta besöken (friskare) istället för de för de mer svårt sjuka:
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_1108977.svd
Zaremba verkar ju helt absurd. Hur kan man som journalist på allvar skriva att ”läsaren må förlåta inslag av övertolkning”. Är det seriöst att lägga in inslag av övertolkning? Hur ska vi kunna veta vilka övertolkningar Zaremba gjort?
Det där med de lättare besöken, det kanske är lite som när poliser gör kontroller efter rattfylleri där de vet att de knappt kommer att haffa någon? Statistikputsande, med andra ord.
För övrigt tycker jag att det är ganska ärligt att skriva som Zaremba gör, för man får ju ändå vara medveten om att objektiv journalistik inte existerar. Då kan väl en liten påminnelse om det, speciellt i en kultursidesartikel och inte en nyhetstext, vara helt okej. Kultursidorna handlar ju rätt mycket om att dra saker till sin spets, vad man än tycker om det. Zaremba verkar ju i alla fall medveten om vad han gör och ägnar sig inte åt förment självdupering där man framställer vad man skriver som strikt objektivt. 🙂
Men varför vara ärlig om att man skrivit en undermålig artikel där övertolkningar gjorts? Varför inte låta bli att göra de övertolkningarna, särskilt som han är medveten om dem? Helt vansinnigt.
Nog tusan går det att skriva bra kulturartiklar utan att medvetet övertolka saker för att det ska gå ihop.
Jo, det är klart att det går och man skulle ju kanske önska att de gjorde det oftare. Men jag tycker att det är mer hedervärt att erkänna att man tolkar och skriver efter egen agenda, än att inte göra det.
Dessutom kan ju en artikel vara överdriven och intressant på samma gång, det ena utesluter ju inte det andra helt. Man får läsa med kritiska ögon bara.