Fegt av Konstfack

Det var fegt av Konstfack att backa för kritiken. Man måste kunna se NUG:s klotter och Anna Odells psykiska sammanbrott som konst. Däremot skulle Konstfack naturligtvis betala kostnaderna för konstverken i de fall konstnärerna inte kan göra det. För som jag ser det är konstnärerna skyldiga att betala för det material man använder i sitt konstverk, vare sig detta är målarduk, ett tunnelbanetåg eller ett psyksjukhus.

Det finns däremot ingen anledning att backa för kritik från folk som menar att det finns ”god” konst, ”riktig” konst och annat. Vad som är konst är olika från konstnär till konstnär och olika från betraktare till betraktare. man ska inte gör nån slag malla för vad som är konst och vad som inte är det. Det innebär en begränsning på människor, en självcensur som är onödig. Enda saken man måste beakta är att andra människor inte får skadas. Att en sak är ”oetisk” (vad innebär det?) eller olaglig är inget skäl till att den inte kan göras.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, DN, SVD2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

10 svar på “Fegt av Konstfack”

  1. Samma sak gäller väl för konstnärer som för alla andra aktivister – ibland är budskapet viktigare än lagen. Men precis som för andra aktivister kan det inte gälla någon generell friskrivning – och allra minst för att man kallar sig ”professionell”. Precis som för andra aktivister är det folks rättsuppfattning som avgör i efterhand vad som är rätt och rimligt. Alltså att lagen etableras genom politisk kamp dvs en kollektiv process.

  2. Ända skillnaden på en ”vanlig” vandalist och dessa personer är att dom går på Konstfack. Om jag går ner i tunnelbanan och klottrar, åker fast ja då får jag betala. Trots att jag skulle kalla det för konst.
    Klart som faen at idioterna ska betala. Dyrt.

  3. Nina har självklart rätt. Lagen gör inget undantag för konstnärliga motiv och skall per definition gälla. Väsentligt nu är att delinkventerna ställs inför rätta inklusive de lärare på konstfack som medverkat till denna brottslighet, och konstfackledningen måste verkligen pressas ytterligare, för rätt ska vara rätt, fanimej, och det här ska de inte få komma undan med, för annars kan ju vilken vandal som helst se sig inspirerad till ungefär vad som helst – såvida inte konstfackeleverna skulle vara att betrakta som något slags undantagselit med nrottsmonopol legitimerat av ”klädsam” vänsterprofil, men den värderingen delas troligen ej av det allmänna buset eller av folket självt för den delen. Det är med andra ord enbart sig själva dessa ”konstnärer” i all sin aningslöshet vill förhärliga.

  4. Ifrågasätter det konstnärliga i att en tönt från Konstfack kommer in på psyket och spelar allan i timmar för sin konsts skull, medan väntrummet är fullt med patienter som blir tvungna att vänta under tiden hon håller på.

    Patienter som sökt sej dit för att få hjälp mot akut, fruktansvärd ångest, självmordtankar, farliga abstinenser o.d.
    Som inte får nån hjälp för att all personal måste ägna åt Konstfacks ytliga nervroser.

    Tycker verkligen att dom ska backa från sånt.

  5. Vad jag finner provocerande med dessa två enskilda händelser, som inte ska gå ut över några andra konststuderande, är hur fega och oetiska de var. Ingendera utsatte konstnären själv för en påfrestning som var värre än det de kringvarande upplevde, ingen av dem riskerade egentligen något. En enda natt på psyket medveten om att man kan komma därifrån närmast närsomhelst impar inte på mig. De flesta globaliserings-protestanter riskerar mer i mötet med polisen.

    Det finns äkta grafittikonstnärer som lagt ner år på att bli oerhört skickliga – att en konststuderande inte klarar av bättre än att spreja svart färg känns bedrövligt.

    Det har funnits åtskilliga journalistiska och konstnärliga projekt som undersökt mentalvården och som målat på offentlig plats innan detta. Konstfacks-projekten verkar otroligt oinspirerade och förutsägbara, kräver ingen teknisk talang eller färdighet och sparkar på de delar av samhället – det offentliga – som har svårast att klara sig ekonomiskt. Om de gett sig på kapitalet eller makten hade det åtminstone bränt till lite.

    Censur är fel och ska aldrig tillåtas – men KRITIK får de faktiskt börja vänja sig vid att få. Man kan inte ropa konst och förvänta sig att det är ett ”passera-gå”-kort i alla lägen. Alla andra högre utbildningar diskuterar våra etiska skyldigheter, särskilt mot våra forskningsobjekt. Konstfack borde kanske börja fundera över vilka de väljer som måltavlor.

  6. ArchAsa:
    ”Det finns äkta grafittikonstnärer som lagt ner år på att bli oerhört skickliga – att en konststuderande inte klarar av bättre än att spreja svart färg känns bedrövligt.”

    Las pa lite battre. Nug har varit aktiv sedan mitten pa 80-talet och ar nog en de mest kanda malarna i Europa.

  7. Jag undrar också varför inte NUG kunde göra en snyggare grafittimålningen är att spreja med lite färg. Jag skulle själv kunna speja till en snyggare målning trots att jag inte har gått på Konstfack. Har man gått där kan man väl ändå göra snyggare tags än det där. Varför inte t.ex måla ögon på tunnelbanan. När de ändå håller på? Det är snyggare än svart färg…

  8. Själv vill jag starkt kritisera den mediokra ‚Äùkonst‚Äù som de statliga myndigheterna och institutionerna (enbart) stöder.
    Vi har ju nyligen sett exempel på några dåliga ‚Äùkonstnärliga‚Äù uttryck. Andra tidigare exempel är när man i undervisningen vid t.ex. Valands Konsthögskola satt och skar sig i fingrarna som ‚Äùperformance övning‚Äù. Vid Umeå Konsthögskola har man gått och ‚Äùpissat mönster‚Äù i snödrivor. Konstnären Pål Holländer köper sex i Baltikum för statliga pengar och kallar det för en ‚Äùkonstnärlig dokumentär‚Äù. Sedan får han mer statliga uppdrag och pengar som han bl.a. investerar i pornografi. Korvar i Fågelholkar som Statens Konstråd köper in för något landstings räkning. På en sluten psykavdelning gör t.ex. några av dessa skojare ett konstverk som personalen får lov att sätta ett skynke för då patienterna reagerar mycket ‚Äùnegativt‚Äù på detta.

    Carl Johan De Geer menar att ‚Äùdet finns ett hat mot konsten‚Äù. Med detta menar han förståss just den konst som han och sina kompisar i ‚Äùkonstvärlden‚Äù själva producerar. Vidare att ‚Äùfolk inte är intresserade av att förstå‚Äù.
    Så är det givetvis inte. Vi är bara less på den mediokra konst denna ‚Äùkonstvärld‚Äù skapar. När människor säger ‚Äùjag begriper inte‚Äù så är det bara ett ödmjukt sätt att formulera att man helt enkelt tycker konsten är dålig och svamlig.

    Konsteliten kallar oftast dagens konst för ‚Äùkonceptuell‚Äù. En orsak till detta är att man har så dåliga kunskaper på att rent konkret ‚Äùformellt‚Äù skapa bildkonst som verkligen genom konstverket själv kan väcka och beröra människor. Därför hittar man på något pseudofilosofiskt flum för att övertyga sig själv och sina kompisar i ‚Äùgänget‚Äù.
    Och visst‚Ķ Lars Wijks får säkert en massa applåder av sina polare för sina Muhammedhundar då han ‚Äùförsvarar det fria uttrycket‚Äù. Man kan ta lite mögliga köttbullar, lite silvertejp och en jordglob och säga att man ‚Äùverkar mot svält i u-länderna i sin konst‚Äù. Jajamen ‚Äì då är man okränkbar som konstnär! Att säga att konstverken är dåliga får tyvärr dessa människor bara att sluta sig närmare varandra i sin lilla dogmatiska och trångsynta värld.

    När jag nu kritiserar denna s.k. ‚Äùkonstvärld‚Äù riskerar jag själv att mötas av ‚Äùhat‚Äù från detta självutnämnda etablissemang. Till skillnad från de flesta som får ‚Äùkomma med‚Äù i ‚Äùkonstvärlden‚Äù har jag försökt att gå min egen valda väg. Men det är inte lätt. Den som är duktig på att teckna får ofta redan som ung höra av dessa människor att ‚Äùman ska inte hålla på med sådant‚Äù. Ett exempel: Jag undervisar barn och ungdomar i teckningskurser. Men då jag inte har någon riktig pedagogisk utbildning tog jag kontakt med bildlärarhögskolorna. Fick mest förmaningar som ‚Äùfy‚Äù, ‚Äùdu styr barnen‚Äù, etc. Från Konstfack fick jag t.ex. veta att ‚ÄùMan ska inte syssla med sådant. Att lära sig teckna är att lära sig rätt och fel ‚Äì och det är fel att göra‚Äù. ?!?
    Dessa menar att kunskap begränsar konstnärens sätt att vara ‚Äùfri‚Äù i sitt konstnärliga uttryck. Pedagogisk fakta säger dock tvärtom att ‚Äùkunskap ger kreativitet‚Äù. Deras syn är som om man inom musiken skulle säga ‚Äùfy ‚Äì du får inte lära dig noter eller skalor ‚Äì då är du inte riktigt fri i ditt musicerande‚Äù. Rent nonsens förståss.
    Konstetablissemanget föraktar nämligen kunskap och skicklighet och vill indoktrinera alla deras protegéer i denna attityd. Detta samtidigt som de slår sig för bröstet och menar att de har en väldigt ‚Äùfri‚Äù syn på vad som kan vara konst genom att snabbt försvara de exempel vi nu har sett i media. Men de går i sin egen fälla. Vi har ju nu här sett exempel på hur dålig konsten blir ‚Äì ett resultat av den dåliga och okunniga formella utbildning man får vid våra konsthögskolor samt av det förrakt man har mot skicklighet och kunskap.
    T.ex. vill/kan man inte utbilda inom seriöst tecknande och måleri vid våra konsthögskolor. Professorn i måleri vid Kungliga Konsthögskolan, Johan Scott uttryckte t.ex. nyligen i ett TV-program att ett mer ‚Äùklassiskt‚Äù realistiskt och figurativt måleri är ‚Äùdekadent‚Äù och ska inte förekomma inom den konstnärliga utbildningen.
    Och tyvärr, trots att en svensk konsthögskoleplats bekostas av staten med över 300‚Äô000 kr/år, får man heller inget seriöst stöd för att kunna skaffa sig en sådan betydligt seriösare utbildning inom t.ex. teckning och måleri vid de få skolor som fortfarande finns för detta utomlands. Själv fick jag bekosta mycket helt själv ‚Äì men hade därför inte heller råd att helt avsluta min utbildning vid de Konstakademier i San Francisco och Florens där jag studerat. Hemkommen har jag dessutom janteistiskt fått förklarat för mig av ‚Äùde etablerade‚Äù inom t.ex. Bildkonstnärsnämnden, Statens Konstråd, Konstnärernas Riksorganisation att ‚Äùdet är inte riktig konst du sysslar med‚Äù.

    Sedan ifrågasätter jag även vilka som egentligen kommer in vid våra konsthögskolor. Dessa har väldigt luddiga intagningskriterier typ: ‚Äùvar dig själv i din konst‚Äù. Sedan motiverar man heller aldrig sina beslut i efterhand ‚Äì varför vissa kommer in och varför inte andra.
    Vid t.ex. en musikhögskola kan man alltid motivera varför en musiker kom in. Den som inte kom in kan ofta få tips och råd på vad han ska öva och tänka på inför nästa års intagningar. Och givetvis har man där satt upp konkret formulerade kriterier som ska uppnås för att man ska kunna komma in.
    Processen för intagning vid en konsthögskola är alltså tvärt om helt sluten och utan inblick i för allmänheten. Högskoleverket tycker dock att denna process är ‚Äùrättssäker‚Äù. Något den givetvis inte är ‚Äì utan enbart en ursäkt för att den maktfullkomliga ‚Äùkonstvärlden‚Äù oantastligt ska kunna ta in en massa ‚Äùbrats‚Äù som antigen redan är indoktrinerade i, eller som lätt kan formas till att ha de estetiska värderingar som finns inom denna sfär. Allt för att totalitärt kunna säkra sina framtida inkomster som de har från de statliga institutioner där de bestämmer vilken kompis som ska få vilken tjänst, vilket uppdrag och vilken konstnärslön.

Kommentarer är stängda.