Logiken i kapitalismen gynnar tänkande som enbart ser till personlig vinning och kortsiktighet. Det följer av att en stor del av företagandets logik går ut på så snabba och stora vinster som möjligt. Detta uttrycks tydligast i de så kallade riskkapitalbolagen, Private equity-bolagen. Dessa bolag har en uttalad målsättning atta vinsterna ska maximeras på kort sikt. Och under en rad år har deras spekulativa agerande gett stora profiter och utedlningar till olika fonder, banker, storföretag och privata investerare. Nu i nergångens tider har dessa bolag fått problem i takt med krisens utbredning, bristen på riskvilligt kapital och kraschen för bilindustrin. Något som lett till stora problem för riskkapitalbolagen och en del av de bolag dessa äger. Ett företag har redan gått i konkurs, nämligen det av Nordic Capital ägda Plastal.
Inställningen med snbba vinster, stor autdelningar, rejäla bonusar och höga löner som centrum för tankegodset i det nurvarande stadiet av kapitalismen leder till diverse saker som en del uppfattar som omoraliskt och etiskt tveksamt, spekulation och kortsiktiga profiter i ett försök att upprättahålla kapitalismens framgångar i en tid av överproduktion och kris. Ur min synpunkt kan man alltså säga att krisen började redan vid straten av den senaste uppgången för kapitalismen. För denna uppgång byggde inte på reella världen utan på spekulation och som en följd av detta blev det nödvändigt att ta ut vinsterna snabbt, för de insiktsfulla visste förstås att det hela inte kunde vara för evigt.
Denna kortsiktiga och egofixerade inställnigng har sedan förstås spridit sig i den svenska överklassen och eliten. Det har fått till följd att även statsapparaten och alla typer av företag och organisationer infekterats med samma smitta. En nyliberal smitta där maximal utdelning och rikedom för några få tycks ha varit målsättningen. en ekonomi utan regelringar och socialt asnvarstagande har varit målet. Det har lett till den nuvarande situationen med giriga direktörer och pengahungriga kapitalägare. Man spekulerar med våra pensioner och slarvar bort våra pengar samtidigt som direktörerna berikar sig själva i pensionsbolagen. Bankdirektörer och ägare förstår inte själv att de hamnat i en karusell som knappast går att förklara för den arbetare om ställs på gatan, utan jobb och utan ordentlig a-kassa.
Kapitalismen är dock ett dynamiskt system och det kan naturligtvis hitta en väg ur denna kris och kommer förmodligen att göra så. Låt oss bara hoppas att det inte är 1930-talets lösningar man återvänder till. Och även om kapitalismen hittar en väg ut ur de nuvarande krisen kommer arbetarklassen att få betala priset och vi kommer inte att få vänta alltför länge innnan världen återigen hamnar i kris. För de ständigt återkommande kriserna är en konsekvens av ett kapitalistiskt system. Och det är kapitalismens logik som lett till direktörernas stora bonusar och höga löner. Till deras girighet kan man säga.
Intressant?
Borgarmedia: AB1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, 4, DN1, 2, 3, 4, 5,
Läs även andra bloggares åsikter om SEB, AMF, Pensioner, Spekulation, Nordic Capital, Private Equity, Kortsiktighet, Ekonomi, Kapitalism, Samhälle, Politik
Att tala om bristande logik när man själv inte har klart för sig vad man säger är förvånansvärt vanligt.
”Logiken i kapitalismen gynnar tänkande som enbart ser till personlig vinning och kortsiktighet. Det följer av att en stor del av företagandets logik går ut på så snabba och stora vinster som möjligt. Detta uttrycks tydligast i de så kallade riskkapitalbolagen, Private equity-bolagen.”
Man kan ju inte annat än undra över ”Det följer av…” ?
Hur kan ”logiken i kapitalismen” följa av ”företagandets logik” ?
Det enda som kan vara sant är ju det motsatta? Företag som existerar eller startas i vårat samhälle lyder under våran ekonomi. Det gör att de spelar efter spelregler vi har satt upp och måste därför rätta sig efter oss. Inte tvärtom.
För övrigt.
Företag är inte ute efter stora vinster, små vinster, snabba vinster eller långsamma vinster. De är ute efter vinst, bara.
Om de mot förmodan inte skulle vara det, skulle det sluta vara ett företag och istället bli en ideell organisation.
Det som händer i Sverige (världen) var väntat. När det började allt om situationen i världen (Sverige), man sa att det var börsen som orsakade den ekonomiska raset, att det är en global situation. Det stämmer!, men det som man glömnde säga att börsen är manipulerad av mäniskor, precis dem som har orsakat den ekonomiska raset. Problemet är att vi som måste betala för att rädda situationen. Ännu värre är det som kom nyss om den nya pension system (ny för Er kära svenskar)…att det är vi som får sänkt pension medan cheferna för dem pensionbolagerna för bonusar och höjt lön för en USELT jobb. Jag som utlänning sog detta 1983….alltså när det kom till mitt land (Chile) den pensionsystem som Ni har idag under en folk omrösting under Pinochet regering…..coh det kommer att bli värre…jag lovar det!!!
Varför detta behov av att göra ”kapitalismen” till skyldig till enskilda människors tillkortakommanden? I en fri marknadsekonomi har alla en del av ansvaret och skulden. I ett kapitalistiskt samhälle tillåter vi framgångar och misslyckanden. Och eftersom vi människor är goda varelser så blir resultatet att man hjälper dom som misslyckas. I en planekonomi där man överhuvudtaget inte har chansen att leva som man vill är alla förlorare. Mänskligheten har aldrig definierats utifrån sin förmåga att bara överleva utan att utvecklas. Det gjorde redan aporna innan de reste sig upp och började tillverka verktyg. Det är människans skapandeförmåga som är nyckeln till mänsklighetens framgång. Och den gynnas av en fri marknad där de mest framgångsrika är de som lyckas bäst, snarare än de politiker som bäst lyckas skrämma upp eller frambringa avundsjuka hos sina medmänniskor. Eller ännu värre, ett samhälle som slår ner på framgångsrika; de värsta exemplen i modern tid är Kambodja och Kina under kulturrevolutionen. Den fria demokratiska marknadsekonomin är fortfarande ett överlägset styrelseskick!
Lagom djupt för en lördageftermiddag.
Exakt, det är alltså ingen slump att krisen med stort K slagit till. Det är en bieffekt av kapitalismens huvudlösa politik. Regeringar världen över har ju reagerat med att skynda till marodörernas räddning istället för att begrava dem en gång för alla. Det kommer visa sig vara kontraproduktivt. I slutändan måste ett nytt ekonomiskt system ta vid för att skapa mer stabilitet och rättvisa.
Vänsterns perspektiv på kapitalsimen är intressant. Bloggkrönikörens inledningsmening ”Logiken i kapitalismen gynnar tänkande som enbart ser till personlig vinning och kortsiktighet” är ett talande exempel på detta. Kapitalismen och kapitalisterna ses som, i någon mening, onda människor som endast ser till sig själva. Ibland kan man i debatten se åsikter som i princip går ut på att dessa kapitalister ser det som ett självändamål att ”suga ut” och ”gotta sig” i andras olycka. Märk dock väl att jag på inget sätt anklagar bloggkrönikören för sistnämnda åsikter men vi måste vara på det klara med att åsikter av denna typ figurerar i debatten.
Vad kapitalismen i grunden handlar om är hur vi utnyttjar resurser på ett effektivt sätt. Dock detta är givetvis kopplat till ett incitament där det skall vara positivt att lyckas.
Måttet på om en produktion av produkter eller tjänster är effektiv är vinsten. Går en verksamhet med vinst är det ett tecken på att det finns en efterfrågan för det som produceras. Efterfrågan är dock inte nog utan produktionen måste också göras på ett effektivt sätt så att den inte förbrukar onödiga resurser eller förstör strukturkapital av olika slag.
Sedan skall det villigt erkännas att det finns problem kring ”kvartalskapitalismen” som kan tvinga till kortsiktighet. Här skulle dock relativt enkla förändringar av börsreglerna dock kunna vara en del i lösning.
Ett annat problem är att ägandet är för anonymt. Skall vi vara ärliga utgörs en stor del av dagens ”kapitalister” av stora pensionsstiftelser som har att förvalta våra pensionspengar. Inget fel i detta men befattningshavarna i dessa stiftelser har inte den personliga kopplingen till ägandet vilket den ”gamle” kapitalisten hade och den ”gamle” kapitalisten hade ofta en helt annan syn på långsiktighet.
Hur som helst och hittills i världshistorien är kapitalismen oöverträffad när det gäller att skapa förutsättningar för välfärdssamhället. Visst kan man diskutera alternativ men så långt har andra försök misslyckats ganska grundligt.
Calle_J förklarar på ett lysande sätt hur kapitalismen inte alls är död. Vi behöver bara mer vakna och kritiska ägare. Detta är också något som stora aktiefonder har gemensamt med våra stora fackföreningar. Det är svårt för medlemmar i stora organisationer att utöva sitt inflytande. Ägande och inflytande blir anonymt och makthungriga och ibland rent giriga människor lyckas klättra till toppen, trots att de inte skulle haft en chans att komma någon vart med sådant beteende i ett normalt socialt sammanhang.
Men även lösningen på detta problem är ju naturligtvis inte att låta politiker ta över alla dom här uppgifterna, och därmed föra ägandet ännu längre från folket. Vi behöver snarare hitta moderna metoder att organisera folk för att föra en gemensam talan för miljoner människor med små ägarandelar. Ett slags folklig kapitalism. Kanske kan man m.h.a. internet debattera och rösta inför bolagsstämmor, så att inte de stora fondförvaltarna går och bara nickar instämmande oavsett hur galna förslag som läggs. Kapitalismen är inte död; den har bara precis börjat!
Bra sagt, med tanke att kapitalismen (och konsumismen) är en diskutabel och komplex fråga. Det finns olika sanningar om det, olika förslag osv. men ingenting kan bli självklart (allting är rellativt). Vi har olika sätt att se på saker och ting som sker i dagens samhälle, men sen om just detta sättet är det rätta eller inte är svårt att avgöra.
Men, det som är uppenbart i sådana svåra kriser är att kapitalet och moralen har inte så mycket gemensamt. Åtminståne den sortens kapitalism som du pratar om. Den som tar stora risker för att tjäna ännu mer på kort sikt, och oftast på arbetarnas och samhällets bekostnad.
Samtidigt är det en stor portion girighet som är inblandad i allt detta – att skapa så mycket kapital som möjligt. I detta fall kan man inte blanda in varken moralen eller etiken. Så som vissa av våra toppchefer, VD och våra käöra politiker brukar göra – att fatta ”viktiga ekonomiska beslut” utesluter automatiskt moralen.
Hur ska man annars förklara att det är just girigheten som en av kapitalismens viktigaste drivkrafter blomstrar just när är det som värst med varsel, arbetslöshet, mindre i a-kasseersättning, mindre i pension osv.