Sossarna har under det senaste året visat en oförbätterliga oförmåga när det gäller att kunna presentera nån form av hållbar politik. Man försöker med en variant av samma politik som alliansen har, men i det läget framstår ju moderaterna och alliansen som det naturliga valet. Sossarna borde istället presentera en annan sorts politik, för en annan sorts samhälle. Men det gör man inte. Det är som gjort för att borgaralliansenn ska vinna nästa val igen. Till förfång för arbetare och fattiga.
Vänsterpartiet har genom sin överenskommelse med sossarna bundit ris åt sin egen rygg. Man framstår som inget annat än en mindre variant av socialdemokraterna. Det finns ingen som helst vits att rösta på ett mindre socialdemokratiskt parti när det finns ett stort. Istället borde vänsterpartiet presentera en radikal omfördelningspolitik, en politik för ett radikalt annat samhälle. Man borde rentav bli ett rent vänsterpopulistiskt missnöjesparti för att dra röster från missnöjesväljare bland arbetare och fattiga som lika gärna kan rösta på SD. Men det gör man inte.
Både socialdemokraternas och vänsterpartiets agerande är helt obegripligt. Man liksom arbetar för att förlora valet.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Val, Alliansen, Missnöje, Samhälle, Politik, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
Att inte kunna ta poäng med den regering vi har och som samhället ser ut under denna regering är kriminellt inkompetent. Det borde vara något slags rekord.
Sossarna har visat sig vara helt passiva.
Vänstern har med sin oheliga allians ingen möjlighet att föra radikal politik och de är väl därför lika passiva de!
men vänta nu…? ”rentav bli ett vänsterpopulistiskt missnöjesparti”? min stilla undran går i alla fall ut på frågan om vänsterpartiet någonsin har varit någonting annat än just ett populistiskt missnöjesparti? partiet som alltid tar sin utgångspunkt i vad ”motståndarsidan” redan har sagt, som alltid har massor med pengar över till allting samtidigt och som helt enkelt är otidsenligt vad gäller såväl retorik som omvärldsanalys. vänsterpartiet (och sverigedemokraterna) är typiska exempel på partier som går hem hos missnöjda idealister och/eller politiska romantiker (känslostyrda identitetssökare) med billiga poänger.
Nog sitter socialdeomkraterna och dess vänner i en prekär situation. Hela grunden i problemet är att de tre partierna, på grund av den stora spännvidd av värderingar som finns, kommer få det oöndligt svårt att bilda och sedan vidmakthålla en regering.
Tittar man på opinionssiffrorna så började inte dessa gå utför vid det beramade Lundby-Wedinska spektaklet utan när den rödgröna alliansen bildades. Sedan har det fortsatt, och i någon mån också förstärkts, genom den nyss genomlidna spektaklet.
I grunden finns många helt oförenliga krafter i de rödgrönas allians.
Här skall sådana som tror på marknadsekonomiska lösningar, om än i starkt reglerad form, inom miljöparti och socialdemokratins högerflygel samsas med vänsterpartister där det fortfarande finns personer som kallar sig för kommunister och öppet står för planekonomiska lösningar.
Här skall tillväxtvänliga krafter i socialdemokratins fackliga flygel förensas med den tillväxtfientlighet som miljöpartiet uppvisar i vissa frågor.
Här skall EU-vänliga krafter i socialdemokrati och nu på senare tid även miljöparti samsas med EU-motståndet i vänsterpartiet.
Här skall miljöpartiets friskolevänliga politik förenas med vänsterpartiets rabiata friskolemotstånd.
Ovanstående är endast några få exempel, den kan göras mycket mycket längre. Det är dessa olikheter som väljarna ser och som kan avläsas i opinionsundersökningarna.
Lägger man till detta socialdemokraternas ofattligt svaga ledarskap så förstår var och en att situationen är allvarlig för dem som vill ha en annan regering.
Vidare är det så, vänsterns förespråkare må förlåta, men svenska folket har inte särdeles mycket till övers för extrema vänsterlösningar. ”Lagom” är ett ord som länge kännetecknat det svenska samhället och som också gäller politiken. Följden av detta är att valen avgörs i politikens mittfält och i detta perspektiv blir socialdemokraternas samarbete med vänsterpartiet en barlast som på intet sätt underlättar en seger i nästa val.
I detta perspektiv utgör i dagsläget den nuvarande regeringsalliansen det enda trovärdiga regeringsalternativet.
Man inser att man förlorar om man går till val med vanligt gammal socialdemokratiskt politik, och anpassar sig därför efter vad man tror att folk vill. Det är ju faktiskt så demokrati ska fungera. Visst får man också envist stå fast sin gamla misslyckade politik och se sina motståndare vinna en paradseger, men jag vet inte hur det gagnar samhällsutvecklingen. Att det politiska kartans mittpunkt nu flyttar sig något åt ”höger” efter hundra år av rörelse åt vänster visar att folk inte vill ha ett mer socialistiskt samhälle, utan snarare vill skruva tillbaka utvecklingen något mot mer ett mer liberalt samhälle.
Eller för att göra det mer tydligt, man inser att man kommer att vinna på att föra en mer radikal politik till vänster, men det kommer vara mindre lönsamt för ledningen i deras framtida karriärer.
Synd att vi är på väg ifrån ett mer liberalt samhälle nu, och istället mot ett borgerligt samhälle med mer övervakning och kontroll av medborgarna
Strutsman:
Jag tror du har helt fel. De borgerliga politiken i mittenfåran förs för att toppolitikerna lever i en egen verklighet. Jag är övertygad om att s, v och mp vinner nästa val om dom på allvar skulle gå vänsterut och stå upp för sina grundvärderingar i praktiken istället. Men det kommer dom ju inte att göra dom små ”sell-outsen”.
Kristina,
precis, S och V förlorar inte för att de inte är tillräckligt höger. De förlorar för att det är mycket få som vill ha det som det är idag och det är i princip det budskap de nått ut med genom sin passivitet.
Man utmanar inte de stora genom att immitera dem, det är självklart för alla utom Strutsman.
Martin och Kristina:
Varför får inte vänsterpartiet fler röster om svenska folket tycker att sossarna har gått för långt till höger? Nej, det är faktiskt helt klart så att folket ligger närmare borgerliga alliansen i många viktiga frågor, t.ex. skolan och arbetslinjen. Det enda svenska folket fortfarande är lite rädda för är privata vårdgivare. Där har sossarnas skrämselpropaganda fungerat.
Stutsman,
för de inte utmanar. De lovar business as usual.
Strutsman,
du försöker få partipolitiska pollar att vara belägg för vilken politik svenskar vill ha. Det förutsätter att de som svarar vet vilken politik de olika partierna driver. Men folk får på stående fot svara på frågan och då ger de flesta ett standardsvar, de flesta som inte har något standardsvar påverkas av den senaste nyhetsrapporteringen. Du försöker dra långt gående slutsatser av detta och det är inte vetenskapligt korrekt, materialet är inte tillräckligt för den kausalitet du snackar om.