Malm ger sakligt svar till Erik Wijk

I debatten mellan de två intellektuella vänstergiganterna Erik Wijk och Andreas Malm har nu Malm kommit med ett ganska sakligt svar. Jag kan hålla med om en del, men inte om andra saker. Malm skriver följande och citerar Erik Wijk:

Så här skriver Erik Wijk i sitt bidrag till antologin Pudelns kärna – den text vår debatt här i första hand gäller – efter resonemang om vad som utlöste kriget i Bosnien:

”Vad som kan kallas folkmord eller systematiskt dödande är kanske mindre intressant i förhållande till de stora frågorna om krigets ansvar och utveckling. Men begreppsexercisen är för den delen inte enbart akademisk. Det är viktigt att gradera olika typer av brott om vi ska kunna vinna historisk förståelse och prioritera vårt engagemang. Utförde Pinochet folkmord? Eller Pol Pot? Eller Stalin? Eller USA i till exempel Vietnam? Kroaterna i Krajina? Serberna i Srebrenica? Jag delar inte åsikten att det nazityska folkmordet är ojämförligt. Det bör jämföras med andra stora övergrepp, om inte annat för att få belyst på vilket vis det kanske ändå var unikt. Samtidigt finner jag en poäng i att för begreppet folkmord för de senaste hundra åren reservera händelserna i Armenien, det nazikontrollerade Europa och Rwanda.”

Det är uppenbart vad denna slutsats syftar till. Wijk slår här fast, på sitt försåtligt eftertänksamma sätt, att inget folkmord inträffade i Bosnien. Det finns svart på vitt. Erik Wijk har förnekat folkmord i Bosnien (och i samma andetag en hel rad andra folkmord), inlindat men omöjligt att ta miste på.

Jag menar att Andreas Malm här går för långt. Det måste faktiskt vara möjligt att kunna diskutera vad som ska anses vara folkmord eller inte folkmord utan att man blir anklagad för att förneka folkmord. I sak är jag mer överens med Malm än med Wijk i detta fall. Jag anser att det begåtts folkmord i Bosnien och attd de olika folkfördrivningarna i området (av serber från Kroatien, av bosniaker (muslimer) från delar av Bosnien osv är folkmordsbrott. Men att anklaga Wijk för folkmordsförnekelse utifrån ovanstående citat ser jag som dumheter.

Däremot är det uppenbart att Malm lyfter fram problematiska skrivningar av Erik Wijk kring Diana Johnstones artikel. Skrivningar där Erik Wijk inte accepterar historien om kriget i Jugsolavien som den faktiskt var och är:

”Den helhetsbild som ändå sipprade fram och helt dominerade media var att serberna först angrep kroaterna och sedan de bosniska muslimerna. Av något slags postkommunistisk eller fascistisk eller genetisk ondska mördade serberna icke-serber och övertog deras hus och mark.”

(http://www.manifest.se/balkan/wijkbalkandbt.html)

Detta var, naturligtvis, just vad serberna gjorde – eller rättare sagt de serbiska nationalisterna. (Många serber i Bosnien förblev som bekant lojala med den mångkulturella regeringen.)
I ett annat fall av aktiv historieförfalskning hävdar Wijk, i sitt bidrag i Pudelns kärna, att den verkligt utsatta minoriteten i Bosnien var serberna. Det är som att påstå att den verkligt utsatta minoriteten i Polen var tyskarna.

Inte hlelr kan det faktum att Erik Wijk ifrågasätter Zarqawis existens tas som underlag för att kalla Erik wijk någonting. Det är ett fullt legtitimt ifrågasättande som jag ser det. Personligen är jag ju starkt tvivlande till att Bin Laden existerar idag. Han kan faktiskt lika gärna vara död som levande. Så jag menar att Malm har väldigt lite på fötterna i debatten med Wijk om denna fråga. Wijks inställning är helt legtitim, kanske är det en underlig fokusering, knappast något annat:

Hur är det då med Irak? Har Wijk vägrat ta avstånd från wahhabitiskt terrorvåld mot civila shiiter? Så här skrev han i Arbetaren 9/3 2005 (texten kan läsas i sin helhet här):

”Kan vi inte till en början erkänna att det är oerhört svårt att veta exakt vad som händer i Irak. Vilka grupper äger vilket inflytande och vad är deras egentliga ambitioner? Än svårare är att bedöma våldet. Hur är det exempelvis med omständigheterna kring kidnappningen av Giuliana Sgrena? Och bilbomberna – vilka står egentligen bakom varje enskilt dåd? Existerar ens al-Zarqawi eller är han USA:s våta dröm?”

Existerade ens al-Zarqawi? Eller var han bara USA:s våta dröm? Ack, detta sanningssökande!
När den wahhabitiska massterrorn sköt fart lutade Erik Wijk åt dess överbefälhavare över huvud taget inte existerade. (För en utförligare argumentation i sakfrågan hänvisas till mitt svar på Wijks inlägg.)

Noterbart är att Erik Wijk redan 2001 i en intervju i tidningen Journalisten kritiserade den sortens kritik som Andreas Malm nu kommer med:

Vad gäller rapporteringen ser han tydliga paralleller mellan Göteborgskravallerna å ena sidan och serberna och kriget i Kosovo å den andra. I fallet ex-Jugoslavien var Erik Wijk själv en av dem som försökte nyansera bilden, dels genom att framhålla sådant som talade för serberna, dels genom att kritisera Natos bombningar. Efter att ha organiserat ett upprop mot Natobombningarna kunde han läsa att han var del av ett intellektuellt haveri, utgjorde en stödgrupp för etnisk rensning etc.

“Förståelse för serberna klassades som folkmordförespråkare”

– Tonläget var så högt att den som yttrade minsta förståelse för serberna genast anklagades för att vara anhängare till folkmord. Det var ungefär som strax efter Göteborgskravallerna då det var farligt att kritisera polisen.

Läs också:
Att stycka Jugoslavien – visst kan du förstå vad det är som händer

Catherine Samary om kriget i Jugoslavien:
Inledning
Historiens vägskäl
Jugoslavien – från 1950- till 80-tal
Att förstå sammanbrottet
Krigen inom kriget
Självförvaltningens kris

Och lite äldre historia:
Krigsskådeplatsen Balkanhalvön

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Gertkvist

    Att diskussionen snabbt helt lämnade ursprungsämnet – i vilken utsträckning västvärlden lider av / tillämpar islamofobi – helt försvunnit. Nu är det ”Vem sade vad” i otaliga vändor. Tråkigt och meningslöst. Fast samtidigt lika fascinerande som en bilolycka.

    Jag skulle gärna se ett svar från Malm på frågan ”När Jugoslavien började falla samman angrep serberna _alla_ delstater som lämnade Jugoslavien, oavsett befolkningens religion. Slovenien, Kroatien, Bosnien och flera år senare Makedonien. På vilket sätt är det islamofobiskt?” som Malm försökte ta upp i sitt ursprungsinlägg.

  • Att islamofobi användes i den serbiska retoriken är bortom allt tvivel. Att det sedan skulle vara orsaken till konflikt eller folkmord är betydligt mer tveksamt.