Eliten tycker att eliten ska ha bättre utbildning

Inte så förvånande tycker SVD:s läsare att specialutbildning för samhällets elit är något bra. För vi vet ju att SVD:s läsare står något till höger om de flesta och dessutom också har lite högre inkomst än de flesta. Eliten vill alltså att eliten ska ha bättre utbildning. Inte nog med att de idag har möjlighert att gå i sina egna privata och segregerade skolor. De ska, även om de går i vanlig offentligt driven skola, ha sina egna specialklasser.

En del kommentarer på mitt tidigare inlägg om detta med elitutbilningar, med klassbaserad utbildning, har hävdat att begåvad elever finns överallt, i alla klasser. Självklart är det så, emn Björklunds skola och utbildningsväsen kommer inte att ta till vara begåvade elever från alla samhällsklasser. Den kommer bara att ta tillvara begåvade elever från medelklassen och överklassen (fast många av de snare går förstås inte i offentligt drivna skolor.

Den ”nya skola” som Borgaralliansen vill skapa är i själva verket den gamla skola som fanns innan grundskolan och gymnasieskolan infördes. Folkskola, realskola, yrkesskola, fackskola och gymnasieskola (läroverken). Arbetarklassen gick folkskola och yrkesskola. Medelklassen gick folkskola, realskola, fackskola och/eller på läroverk och sen på universitet och högskola. Begåvade personer ur arbetarklassen fick lära sig själv de man behövde veta utöver det som folksolan och yrkeskolan lärde ut. Undantag fanns förstås, men det var inte norm och inte vanligt. Normen var att arbetare skulle förbli arbetare och människor från andra klasser förbli ovanför.

Sen kom grundskolan coh gymnasieskolan. Som jag gått i. Fast jag gick aldrig färdig gymnasiet. Var inte studiemotiverad, trots högsta betyg i alla teoretiska ämnen i grundskolan. Men det gjorde inget, för sen när jag blev vuxen kunde jag gå på Vuxengymnasium och läsa in gymnasiet och så småningom gå på universitet efter många år som arbetare i industrin. Detta kommer inte att vara möjligt i framtiden skola om alliansen får bestämma.

Jag hade aldrig klarat av att gå i en ”elitklass” (var ibland alldeles för socialt utagerande och ibland totalt supersnäll och extremblyg för det, jag har nog nån bokstavsdiagnos, men jag är grymt begåvad), det finns inga möjligheter att läsa upp sig på Vuxengymnasiet om Björklund får som han vill och jag hade då inte haft några möjligheter att läsa på universitet. Nu kan man säga att samhället inte tar vara på min intelligens och mina kunskaper likförbannat, för jag får inget jobb, trots hundratals sökta, bra utbildning, charmerande sätt osv. Men i Björklunds samhälle skulle jag inte ens fått chansen och förmodligen fått fortsätta med industrijobb och annan, mer lukrativ verksamhet vid sidan om eller som heltidssysselsättning. Jag tycker inte det verkar så bra faktiskt.

Den borgerliga sorteringsskolan kommer att missgynna arbetare och arbetarbarn, Den kommer att cementera klassgränser och skapa ett tydligare och obehagligare kalssamhälle där klassresor blir ovanligare. Ett sådant samhälle är inte trevligt och det vill gärna bli statiskt och stillastående.

Dessutom tycker jag att man ska satsa resurserna som samhället har på de som verkligen behöver det, inte på de som klarar sig ändå.

Intressant?
Bloggat: Trotten, Björnbrum, Alliansfritt, Tomas Jonsson,
Borgarmedia: SVD1, 2, EX,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

23 svar på “Eliten tycker att eliten ska ha bättre utbildning”

  1. Hej, du begåvade. (obs ingen ironi)
    Begåvning drabbar fattiga, rika,flickor och pojkar i alla klasser. Men föräldrar ur arbetarklassen (förr) ville inte att deras ungar skulle utbilda sig över folkskolan. Jag känner lärare från den gamla tiden som fick gå hem till lantarbetarfamiljer och vädja att låta sonen studera. Men nej! Här skulle det vara arbetare i släkten och inga högfärdiga akademiker! Har det dugt påt mig, så duger det åt pojken, sa man. Flickor skulle över huvud taget inte sätta sina fötter i någon vidareutbildning, om det inte var en vävkurs. Jag tycker att arbetarklassen har varit högfärdig! Och nedlåtande på samma gång mot dem som valde att läsa vidare. Det säger jag därför att jag själv, stackars flicka, kommer från arbetarklassen och fick slåss för att få läsa. Inte för att borgarfamiljerna hade något emot det, utan min egen familj!
    Så sluta gnälla och spela underdogs. Du valde ju själv att sluta studera. Du kanske förstod att det inte var så jäkla lätt att ta sig fram den vägen. Det är ett slit – och inte har man mycket för det heller. Plötsligt tillhör man överklassen och ska tydligen skämmas för det. Och ta på sig skulden för att ungar hoppar av skolan av brist på motivation!

  2. Intressanta synpunkter från Birgit tycker jag. Det finns fattigdomshögfärd också (har nog stött på ett och annat fall av den varan).

    Vad det gäller att begåvningar inte behöver stöd har jag hört synpunkten (minns inte var) att det är fel. En tidigt yttrad begåvning behöver hjälp för att inse att det som är lätt i början kan bli betydligt svårare längre fram, och då gäller det att inte slarva bort grundarbetet och misslyckas av den orsaken.

  3. Birgit:Jag vet inte vad det tagit åt dig. Jag har aldrig beklagat mig och beklagar mig inte. Men jag vill ha ett samhälle där alla har chansen, där det finns möjlighert för alla. Det komerm det inte att finnas om Björklunds skolpolitik fortsätter på den väg den slagit in på.

    Jag är en lycklig människa och har för det mesta varit det.

    Jag har aldrig stött på någon fattig som är högfärdig bara för att den är fattig. Däremot känner jag många arbetare och fattiga som är stolta för att de är arbetare. Det är inte samma sak.

  4. Jag är mer på Birgits sida än Anders i detta. Som en av dessa arbetarbarn med begåvning märker jag mer och mer hur ofantligt mycket tid jag slösade bort i grundskola och gymnasie på grund av att jag tvingades hålla mig till samma tempo som de mindre studieintresserade eller ”begåvade”. På högskoleprogrammet där jag studerar är majoriteten av mina klasskamrater av samma åsikt: hade det funnits elitklasser så hade de inte bara lärt sig mer under gymnasiet och grundskolan, utan också lärt sig bättre att kämpa mot ett mål. När man läser ut alla gymnasiets mattekurser i mitten av andra året är det väääldigt lätt att gå in i en stor vägg när man börjar på högskola och stöter på _verkligt_ motstånd i form av svåra mattekurser.
    Att det skulle vara ”överklassen” som studerar med mig har jag i alla fall inte märkt. Det är snarare en väldig blandning. Det finns bondsöner såväl som läkardöttrar och det finns de som är den första i sin släkt att gå på högskola.

    Anders, du som själv upplevt hur ofantligt lite stimulans man får som begåvad elev, du borde ju kunna förstå att det är ett slöseri att ha duktiga elever sitta och leka med miniräknarna på mattelektionerna. Detta för att sedan gå in i väggen när de väl börjar på universitet, eftersom man aldråg under sina första 12 skolår får känna på någon verklig utmaning.

    Att bara satsa på ”de som behöver det” gör mig fruktansvärt arg och ledsen att höra. Hade jag blivit småkriminell under min skoltid hade jag fått löjligt mycket stöd och fått gå i specialklasser med 5 elever. ”Klarar jag mig själv” så tvingas jag att hålla ett tempo som är betydligt under vad jag potentiellt klarat. Istället fick man roa sig med att störa klassen eller ändra facit i matteböckerna.

    Elitklasser skulle kanske dessutom göra det mer accepterat att vara begåvad elev. Min uuppfattning, och flera av de jag pratat med detta om, är att studieintresse och ”begåvning” är något fult under hela grundskolan. Man ska minsann inte tro att man är något, eller att man är förmer.

    Nej, elitskolor behövs! Att förlora en hel generations begåvningar till en understimulerande skitskola är inte bra skolpolitik.

  5. Alliansen har ju sabbat upp antagningen till universitet/högskola nu. För mig och alla andra som av olika anledningar fick komplettera på komvux för att få fullständiga gymnasiebetyg hamnar fom hösten 2010 i en speciell urvalsgrupp vid antagningen, en urvalsgrupp som är mindre än den som rymmer personer som söker på betyg direkt från gymnasieskolan.

    Det innebär i praktiken att jag kan glömma de populäraste utbildningarna för resten av mitt liv. Spelar ingen större roll vad jag gör idag, eftersom jag inte gick klart gymnasiet på de 3 åren så ska jag straffas. Tack och lov har jag ingen plan att bli läkare.

  6. Jag genomförde min utbildning för ganska längesedan nu i en tid då s.k. arbetslivserfarenhet vägde tungt i intagningssystemet. Själv kom jag in på reservplats inte direkt från gymnasiet utan med värnplikt emellan.

    På utbildningen gick då ett antal lite äldre kanske 15-20 av total cirka 100, alla intagna på arbetslivserfarenhet. Detta var trevliga och säkert intelligenta personer.

    Efter ett halvt år var dessa äldrestuderande nästan samtliga borta. Var det för att de var dumma? Nej, absolut inte men de hade en helt annan typ av socialt liv som omöjliggjorde för dem att ge studierna den koncentration som krävdes. Och så var 15-20 platser borta…

  7. Hur får du det till att vara en klassfråga? Det handlar väl inte om att sortera in barnen efter samhällsklass, utan efter intelektuell förmåga? Om inte så missförstod jag artikeln helt.

  8. Min erfarenhet stämmer rätt så väl med Birgits. Det skrämmande är att den är nutida. Det finns ett väldigt förakt mot bildning bland ”arbetarklassen”/icke-högskoleutbildade vilket gör att många begåvade barn ur denna socialgrupp aldrig får chansen till högre utbildning. Jag har stött på det i min egen familj, bland vänner och bland barn när jag frivilligjobbat med läxläsning i förortsskolor i Stockholm.

    Att man inte hela tiden får andra chanser är nog dessvärre nödvändigt. Den betygsinflation som uppkommit genom bland annat möjligheten att strunta i gymnasiet för att sedan komplettera sina betyg på komvux har gjort att kvaliteten på studenterna som antas till högskolan sjunker. Det går ut över de studiemotiverade och/eller begåvade studenter som vill ha bästa möjliga utbildning. Om man hela tiden ”av olika anledningar” måste ha andra och tredje chanser att klara kraven i utbildningssystemet kanske det är så att man egentligen inte har kapaciteten som krävs för att tillgodogöra sig högre studier. Hårt förvisso men eftersom utbildningsväsendet betalas med skattepengar är det viktigt att vi inte slösar bort begränsade resurser.

  9. Birgit har helt rätt i det hon säger, men det hindrar ju inte att även Svensson har rätt.

    Det finns ett underligt förakt, eller är det kanske ett försvarsförakt, bland icke-akademiker, gentemot akademiker. Jag har också träffat på det, det där att akademiska kunskaper inte är något värda, medan kunskaper av praktisk natur är det enda som räknas. Jag är akademiker men umgås mycket med och träffar ofta människor som inte är det och jag har många gånger upplevt rent hat eller klart avståndstagande när folk fått klart för sig vilken min bakgrund är – och det har alltid smärtat mig.
    Om jag säger något om vetenskap, som är mitt fackområde, så får jag ofta veta att det där vet jag ingenting om, eller att det bara är värdelöst strunt, men om jag säger något om hur man sätter upp en väv, syr en klänning eller hur man gjuter gipsformar, då protesterar ingen enda själ, då accepteras mina kunskaper om områdena utan problem. Detta handlar om ett slags förnekande av värdet i akademiska och teoretiska kunskaper och en föreställning att praktiska kunskaper är det enda som räknas.

    Men, alliansens skolpolitik är ju lika eländig trots detta.

  10. Det här ämnet är faktiskt alltid lika intressant. När man diskuterar utbildningsfrågor så slår det alltid klassbakgrunden igenom. De minst oväntade visar plötsligt upp en småborgerlighet som är skrämmande.

    Jag själv tilhör dem som i mellanstadiet inte riktigt fick den utmaning som jag kanske skulle behövt, med en chock när jag kom till en större skola i högstadiet som följd. Betyder det att vi ska sortera tidigare? Betyder det att vi ska ha elitskolor? NEJ! Det betyder att vi behöver lärare som har speciella utmaningar i bakfickan åt oss. I samma klass som våra grannar. Svårare är det inte, det kan vara så enkelt som att hjälpa klasskamrater som har det tuffare, det lär man sig riktigt mycket av för övrigt. Att inte bara veta hur man gör rätt, utan att också förklara det kräver en djupare förståelse av t.ex. matematik.

    Kerstins inlägg berör något viktigt. Att det handlar om försvarstänkande. Pinsamt att folk pratar om förakt mot akademiker när vi lever i ett samhälle som värderar akademiska kunskaper så högt och praktiska erfarenheter så lågt. En nyutexaminerad sjuksköterska jämfört med en undersköterska med 30 års erfarenhet, vem vet egentligen mest? Inte helt enkelt att svara på…

    Visst, begåvning är inte klassbaserad, den finns hos alla. Däremot så krävs det medvetet stöd hemifrån för att odla begåvningen. Vilka är det som kan läsa när de börjar skolan? Jo, de som har stöd hemifrån. På samma sätt så finns det en skillnad mellan dem som växer upp med lugn och ro, eget rum, dator, engagerade och närvarande föräldrar (här kan karriäristernas barn ha problem) samt kort resväg till skolan och dem som inte har det. Småföretagarens barn som tvingas lägga massa tid på att hjälpa till med gården, kiosken eller restaurangen får inte heller en sjysst start.

    Det är väl klarlagt att ju tidigare val, desto tydligare klassprofilering, att föräldrarna styr valen. Såg det när vi skulle välja tillval inför högstadiet. Två av klassens vassaste elever valde inte språk, utan något helt annat. Dessutom valde en av dem allmän kurs i matematik, helt i onödan.

    Att sortera barn är ett tänkande som är förkastligt, skolans roll är inte enbart utbildande utan även fostrande. Den sortering som sker på gymnasienivå är illa nog, än att viktiga val ska skjutas ännu längre ner i åldrarna!

    Angående de som angriper KomVux och en andra chans, ni gör mig så förbannad att jag inte klarar av att formulera mig. Hoppas Anders S eller någon annan klarar det bättre.

  11. /*Läs kommentarsreglerna. Du påstår att jag tycker en massa saker som jag inte på något sätt uttrycker i mitt inlägg. Jag har ingen lust att argumnetera mot dina fördomar och har därför tagit bort inlägget. Skriv gärna igen, men då om vad jag skrivit och inte om vad du tror att jag tycker*/ #AS

  12. Daniel:

    Jag blir så arg när du antyder att de som behöver en andra chans inte skulle ha den rätta begåvningen. Det är väldigt många andra faktorer som också spelar in, som i mitt fall en cancersjuk förälder, försök plugga gymnasiet då så ska du se hur bra det går…

    Idag talade jag med en vän som inte gått gymnasiet. Hon är jättesmart men har noll självförtroende. Utan komvux skulle hon aldrig ens få en chans. Jag känner ett flertal såna här människor, blir så arg, jättearg…

  13. Klarar sig ändå ? Blir så infernaliskt trött på allt gnäll. ”Värnskatten behöver inte betelas tillbaka för de klarar sig ändå”. Rättvist ? Tillfällig skatt ? ”De intelligenta klara sig ändå ?” Rättvist ? Eller vill samhället bara ha de ”intelligenta” som draghästar för medelmåttorna ? Sluta med jantelagandet och se till vad som är bäst för Sverige ?

  14. Jag tycker fortfarande att ni som antyder att det är orättvist att den som har föräldrar som bryr sig och som anstränger sig i skolan klarar sig bättre är svaret skyldiga.

    Hur ska man skapa en mer jämnt fördelad utdelning? Är det verkligen rimligt att bromsa någons utveckling för att uppnå större jämlikhet?

  15. Strutsman: Mindre klasser, mer personal och mer pengar till skolan. På det sättet satsar vi på alla, inte bara på de som är bra i skolan (av många olika skäl)

  16. Begåvning är en sak. Läsvana är en annan. I ett hem med mycket böcker är det troligare att barnen också kommer läsa mycket, oavsett begåvning. Ibland kan läsvana förväxlas med begåvning.

    Det är där skolan kommer in, att försöka främja läsvanan och nyfikenheten för utbildning hos alla, oavsett klass eller vanor i familjen. Det sker knappast genom att avskilja de som redan har läs- och studievana till elitklasser.

  17. Anders_S:
    Det låter ju bra (om pengarna finns), men om man kommer fram till att det inte hjälper dom lågpresterande utan bara bromsar de högpresterande, är du beredda att ompröva?

    Vänsterpartiet hade ju för några år sedan ett idiotiskt förslag om att förbjuda läxor därför att barn med akademikerföräldrar får bättre läxhjälp hemma. Jag hoppas att du inte stället upp på det! Lösningen är ju inte att förbjuda föräldrar att engagera sig i sina barn; det är ju både naturligt och bra. Istället bör man satsa på mer schemalagdskoltid; det skulle hjälpa de barn som bara får skit när dom är hemma istf hjälp.

  18. Det finns inga belägg som jag har sett för att något skolsystem bromsar högpresterande. Det finns däremot gott om belägg att sorterande skolsystem förhindrar högbegåvade arbetarbarn att utnyttja sina möjligheter. Just för att man blir bortsorterad. Många högebegåavde arbetarbarn presterar nämligen dåligt i skolan på grund av många saker, dåligt självförtroende, ingen hjälp hemifrån, mer intressant att bli gangster, bättre att jobba så att man köpa sig status (jag känner folk från min uppväxt som gjort allt detta).

    Det betyder att man för att samhället ska kunna ta tillvara högbegåvade arbetarbarn så får de inte bli bortsorterade, man måtse ha möjlighet att reparera det man missat när man var ung och det måste vara möjligt att komma in på högskolan utifrån andra kriterier än höga betyg samt möjlighet att få längre tid på sig att klara studierna.

    Läxor är ointressant. Det bästa är om inget skolarbete var behövde göras hemma, utan att allt kunde klaras i skolan med hjälp av poffessionell personal. Det skulle göra det bättre för arbetarbarn.

  19. Anders_S:
    Jag kommer själv från arbetarbakgrund och vet hur det är. Sorteringen som du pratar om existerar inte så långt som jag kan se. Jag känner helt enkelt inte till något exempel på att någon misslyckats i livet p.g.a. betygssystemet eller för ambitiösa läroplansmål. Tvärt om är problemet att skolan är för slapp. /*Off-topic, borttaget*/ #AS

  20. Strutsman: Du håller alltså med mig. Den skola vi haft innehåller ingen sortering och det är bra. Den skola borgarna och Björklund håller på att införa innehåller just det och möjliggör ingen andra chans och det är dessa saker som är problemet.

  21. Anders_S:
    ”et finns inga belägg som jag har sett för att något skolsystem bromsar högpresterande. Det finns däremot gott om belägg att sorterande skolsystem förhindrar högbegåvade arbetarbarn att utnyttja sina möjligheter.”

    Har du nagra referenser som diskuterar detta? Jag har personliga erfarenheter av att kanna mig bromsad i den vanliga skolan, men inte att sorterade skolsystem skulle vara samre for arbetarbarn.

  22. Lars: Nej, du har ju förstås inte läst någon forskning om skolan. Så gott som all forskning om vilka som går vidare till universitet och högskoleutbildning visar på en snedfördelning till arbetarkalssens nackdel. Snedfördelningen är större i ojämlikare länder med sorterande skolsystem och var större i Sverige på 1960-talet än på 1980-talet. På 1960-talet hade vi ett sorterande skolsystem, det hade vi inte på 1980-talet.

    Det finns flera orsaker till att det är så här med snedfördelningen till högre utbildningsinstanser, sorteringsskola är inte enda orsaken, men en bidragande orsak. Förändringarna i skolan och utbildningsväsendet under 1970-talet förbättrade läget. Kanske var det främst vuxenutbildningsmöjligheterna, möjligheten till en andra chans som förbättrade mest, men också mer resurser och större möjligheter smat en mer jämställd och likvärdig skola för alla.

    De större reurserna togs bort på 1990-talet genom omfattande besparingar, möjlighterna till likvärdig utbildning med likvärdiga lärare och likvärdiga förhållanden har gradvis tagits bort under de senaste 15-20 åren genom privatiseringar och nu genom ”elitklasser”. Dessutom tar Björklund och den borgerliga regeringen nu bort möjligheterna till en andra chans.

    Även om du kände dig bromsad i skolan, hade det troligen ingen som helst betydelse för hur det gick för dig sen. Det är nämligen inget problem för de elever som är bra i skolan. De brukar kalar sig ändå. Därför är det inte dem man ska satsa på.

Kommentarer är stängda.