Tvångsäktenskap – ett mycket litet problem

Jag är motståndare till tvångsäktenskap och motståndare till barnäktenskap. Men man måste inse att det är ett mycket litet problem i Sverige. 95 % av alla ungdomar drabbas inte av att föräldrarna vill påverka deras vem de gifter sig med och hur. 5 % drabbas av att föräldrarna lägger sig i.

Andelarna tvångsäktenskap och barnäktenskap är dock förvinnande litet. Bara en bråkdel av de 5 procenten handlar om det. En lagstiftning mot tvångsäktenskap finner jag därmed helt malplacerad och meningslös. Den enda konsekvens som Nyamko Sabunis utspel får i praktiken blir då att underblåsa fördomar och rasism. Inget annat.

Det bör också nämnas att överenskomna (arrangerade) äktenskap i väldigt många fall leder till lyckliga äktenskap. Det finns inga belägg som jag känner till att den typen av äktenskap är sämre än kärleksmodellen. Skilsmässor är ju inte direkt ovanligt i väst om vi säger så. Men jag vill framhålla att jag i vilket fall som helst föredrar kärleksmodellen, dvs att paret som vill vara tillsammans bestämmer själva. Arrangerade äktenskap är inte heller detsamma som tvångsäktenskap som jag ser det.

Dessutom blir det lite underligt om det ska vara förbjudet att gifta sig innan man är 18 som föreslås av ungdomsstyrelsen och Sabuni. Det finns ju inga hinder för att bo tillsammans och skaffa barn tillsammans när man är yngre (mer än föräldrarnas makt över barnen då), så det hela förefaller lite meningslöst.

När det gäller att förbjuda tvångsäktenskap är det också mycket svårt att faktiskt stifta en lag som fungerar. Det är svårt att bevisa när något är gjort mot någons vilja och svårt att lagstifta i frågan. Därför undrar jag om det ändå inte är ett slag i luften med en sådan lagstiftning och den kanske inte kommer att betyda något. Det hela är i all fall problematiskt.

Kanske skulle Sabuni och regeringen hellre fokusera på problem som är större. Exempelvis den extremt höga arbetslösheten i vissa invandrargrupper som skapar segregation och isolering. Något som i sin tur kan leda till iolerande vanor och udda beteenden i gruppen. Om arbetslösheten och de sociala problemen minskar är jag säker på att de små problemen med ”hederskultur”, tvångsäktenskap och liknande kommer att minska.

Istället för tvivelaktig och förmodligen meningslös lagstiftning så borde regeringen satsa på minskad arbetslöshet. Den är det största problemet i många invandrargrupper och delvis orsaken till många andra problem. Vettiga åtgärder mot stora problem istället för repression och meningslösa åtgärder mot små problem alltså.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

24 svar på “Tvångsäktenskap – ett mycket litet problem”

  1. 70000 personer som tvingas in i ett äktenskap är inget problem alltså! Inte heller att endel av dem är barn? Jag skulle vilja kalla det 70000 problem. Tycker du att siffran 5% låter lite? Okej, arbetslösheten ligger på drygt 5% just nu. Men det kanske inte heller är ett problem. Trots allt är ju nästan 95% inte arbetslösa. Hurra!

  2. De må vara 5% av ALLA sveriges ungdomar, men det är tyvärr en betydligt större andel hos vissa specifika grupper och det ÄR ett problem.

    Sen påstår du att det är arbetslösheten hos invandrare som ligger bakom, vilket är en usel bortförklaring. Det kulturella i tvångsäktenskap och hedersvåld/hot finns med oavsett.

  3. Viktor Vixell: Lär dig läsa. Det är inga 70 000 som tvingas in i äktenskap. Det är 70 000 där föräldrarna lägger sig i vem de ska gifta sig med.

  4. Jag tvivlar att de ungdomar som utsätts för tvångsäktenskap och hedersförtryck finner det som en ”mycket litet problem”. Troligen måste väl många unga som flyttat från länder med utbredd hederskultur känna att det är skönt då det finna någon sorts frid här och slippa de föråldriga föreställningar som deras forna landsmän utsätts för.
    Individens egen bestämmande rätt måste väl sättas först, men det har väl aldrig varit en viktig fråga för vänstern. Att arrangerade/tvångsgiftermål inte är sämre än ett förhållande där människor möts i ömsesidig kärlek är dumt antagande. om man tvingats in i ett giftermål med en person man inte älskar eller hyser känslor för så är det väl knappast enkelt att ta ut en skilsmässa, och är det inte så att om en kvinna skulle vilja ta en skilsmässa så ligger hon i stor fara att utsättas för förtryck och våld då det drar vanära över familjerna. det finns det ju en hel del exempel på.

  5. ”Svensson” Du skriver att alla problem löser sig själv om invandrarna får ett arbete, men du skriver ingenting om hur detta skall gå till!

    /*påståenden som kräver källa, borttaget*/ #AS

    Det finns helt enkelt inte tillräckligt många arbetstillfällen i Sverige för att ge ett arbete till alla Sveriges invånare!

    Om man skall minska invandrarnas arbetslöshet kan detta bara ske på ett sätt, nämnligen att helt nya arbeten skapas i Sverige!

    /*Rasistiskt påstående borttaget*/ #AS

    Knäckfrågan blir således: Är en invandrare diskriminerad när han söker och inte får ett arbete som inte existerar?

    mvh.

    x

  6. Dick: Att arrangerade äktenskap inte är sämre är inte alls ett dumt antagande. Udner större delan av mänsklighetsn historia har arrangerade bröllop varit det normala och vanliga (Se Ungdsomstyrelsens rapport). Det rä faktikt ett rinmligt antagande.

    Majoriteten av arrangerade äktenskap ( i världen) sker inte med tvång och oftast inte ens mot viljan hos de som gifter sig. Alltså är tvångsäktenskap en litet problem. Det är alltså 70 000 i Sverige som klagar på att föräldrarna lägger sig i deras val av partner. Sådana som är med om arrangerade äktenskap är ännu färre och sådan som tvingas till äktenskap är väldigt få. Ur den enskilda individens synpunkt är det självklrat ett stort problem, men ur samhällets synpunkt (lagstiftning är en samhällelig åtgärd) ett litet problem.

    Ärligt sagt, det är föräldrars rättighet (innan barnen fyllt 18), skyldighet och plikt att lägga sig i valet av partner. Barnen kan ju göra misstag som är onödiga. Misstag som vi föräldrar kanske kan se.

    Jag har bott långa tider på Kreta, som har en hederskultur (dock på väga att försvinna), känner personligen en kvinna som tvingades till äktenskap när hon var 14. Med sin äldste brors kompis. Hon vill inte då (Jag kände henne alltså redan då) men nu menar hon att det inte var så dåligt ändå. Äktenskapet har blivit mycket lyckligt och efter kretensiska förhållanden ovanligt jämställt.

  7. X: mitt inlägg handlar inte om arbetslösheten, därför finns det inte heller något förslag för hur den ska lösas.

    Ett annan tanke är ju att vi kan dela på de jobb som finns. Gå ner i arbetstid, må bättre, vara friskare osv.

    Och din knäckfråga är ingen knäckfråga. Invandrare är inte diskimnierade pga att det inte finns några arbeten.

  8. Jag är övertygad om att föräldrar i många fall har alldeles rätt när de lägger sig i vilka barnen gifter sig i. Särskilt när barnen är under 18 år. Ibland blir man ju livrädd över vilka stolpskott en del vill bli ihop med och det är självklart värre ju längre ner i åldrarna det gäller.

    Det är dessutom en enorm skillnad mellan att ha synpunkter på den barnet vill gifta sig med jämfört med att själv försöka tvinga barnet att gifta sig med någon. Att som en del gör här att klumpa ihop dessa är direkt pinsamt.

    Om arrangerade äktenskap kan man säga mycket, men det finns en stor spännvidd där. Hur många gånger träffas brudparet innan bröllopet? Har de vetorätt eller kan framföra egna förslag? Hur många partners träffar de? I Indien finns det exempelvis stor skillnad mellan muslimska och hinduiska arrangerade äktenskap. I de senare räknas ofta folk från samma by som tillhörande samma familj, vilket gör att brud sällan träffat brudgum. Ännu värre om bruden sedan ska flytta till brudgummens familj.

    Men det finns klara nyanser och att inte låsas om dem gör att man framstår som okunnig.

  9. Svennsson tack för ditt snabba svar.

    /*Denna uppgift kräver källa, återigen, det är inte nån accepterad sanning , inte ens begreppet är accepterat*/ #AS

    Detsamma gäller för att Sverige har ca. 5,2 milj. invånare mellan 20 och 64 år. Det är bara att gå in på statiska centralbyråns hemsida.

    Detsamma gäller för att Sverige har en ”sysselsättningsgrad” på ca. 67 procent, vad är det för kontroversiellt med detta?

    /*jag diskutetar inte mitt modererande*/ #AS

    Får jag dessutom passa på att rekomendera en rapport skriven av IF:s Metalls ordförande Stefan Löven som finns på det Socialdemokratiska partiets hemsida ( den utförliga versionen ) som klart bekräftar mina sifferuppgifter.
    Denna rapport är verkligen läsvärd.

    Accepterar du att man länkar till denna rapport i en kommentar till din blogg? /*länka gärna till rapporten om det är källan till ovanstående uppgifter*/ #AS

    mvh.

    x

  10. Återigen tack för ditt snabba svar.

    Du bestämmer naturligtvis vad du vill på din egen ägandes blogg, men jag håller inte med dig om att begreppet ”utanförskap” inte skulle vara ett accepterat uttryck, då detta uttryck ofta används i debatten.

    Rapporten från det Socialdemokratiska partiet skriven av Stefvan Löven ordförande i IF-Metall och Ylva Johansson ( Före detta S-minister ? ) som jag hänvisade till finns i nedanstående länk, läs speciellt på sidan 10.
    Där framgår det klart att den genomsnittliga arbetstiden per Svensk invånare bara är 30 år! Vårat yrkesverksamma liv är i praktiken 45 år, dvs. mellan 20 och 64 år. Om vi endast arbetar i 30 år innebär detta att vi inte arbetar i 15 år. Därav siffran för ”sysselsättningsgrad” på ca. 67 %

    http://www.socialdemokraterna.se/upload/Radslag/Valfard/Rapporter/Slutrapport_valfard_090402.pdf

    ( Kan du vara så snäll och göra min länk ”pekbar” )

    För övrigt håller jag helt med dig om att dela på jobben, nu när finanskrisen kom och mängder av 35 åringar LASades ut så skulle naturligtvis istället pensionsåldern sänkts till ex. vis 60 år.

    mvh.

    x

  11. Enligt brottsförebyggande rådets statistik begicks 80 brott med dödligt utfall i Sverige år 2008 vilket motsvarar 9 tusendels promille (9 mikroprocent). Med inläggets logik är då detta också ett mycket litet problem?

    Bakom varje övergrepp, det må vara dödlig våld, misshandel, våldtäckt, stöld eller tvångäkenskap finns det enskilda människor. Enskilda människor som har ett unikt männsikovärde. För den drabbade människor är övergreppet inte något ”mycket litet problem”. Detta kan inte marginaliseras med hjälp av statistik.

    Vad det handlar om är respekt för människovärdet.

  12. Nu håller jag inte med dig till fullo Svensson:

    1/ Jag tycker inte att minderåriga ska få gifta sig. Först skriver du att du är mot barnäktenskap, men sen skriver du att det är lite underligt att vara mot det, fattar att du inte gillar Sabuni, men det kan liksom vara ett problem trots att Sabuni (som jag ogillar) tar upp det, även om hon har ett annat syfte än jag. Du måste inte förringa frågan för att kunna förkasta Sabuni, enligt mig.

    Jag tycker nämligen att det är en sed som helst ska försvinna men i alla fall minska i betydelse. Hela grejen med giftermål är rätt tramsig, och eftersom jag ser den mestadels som en juridisk fråga, typ dela ekonomin, så bör de inblandade iaf va myndiga. Om två 16-ångingar tvunget ska gifta sig så blir seden upphaussad istället för nedtonad. Naturligtvis ska unga föräldrar få stöd på annat sätt, men det är en annan diskussion.

    2/ Ang. arrangerade äktenskap. Om dom nu är så lyckliga många gånger som du säger, varför tvunget gifta sig?

    Den här frågan handlar om att vi på olika sätt ska skapa ett jämställt samhälle där vem som helst får vara tillsammans i den form som passar dom bäst, juridiskt (som gifta) eller på annat sätt.
    Hela diskussionen här har fått fel fokus. Sabunis knäppa agenda är en sak, men även om hon har fel syfte kan hon ha rätt i sak.

  13. Kristina:

    1. OM man får ha sex, skaffa barn och liknande från vilken ålder som helst. Vad är då meningen me att ha åldersgräns för det juridiska? Sexuallagstiftning,äktenskapslagstiftning etc hänger uppenbarligen inte ihop. Det finns liksom ingen anledning till att 16-åringar som fått barn inte ska kunan legalisera sitt förhållande juridiskt (det kräver också föräldrars samtycke så länge vi har en myndighetsålder på 18 år). ÄKtenskapet som cermeoni är naturligtvis trams, men det är bara ett sätt att kalla (ett namn på) den juridiska överenskommelse om ett förhållande med mängder av gemensamma saker kräver. När det gäller äktenskap mellan en 40-åring och en 14-åring är det enligt svensk lagstiftning våldtäkt (om de har sex alltså) och inte tillåtet. Det är visserligen en lagstiftning som också är underlig, men den diskussionen tar vi en annan gång.

    2. Jag har ingen aning om arrangerade äktenskap är lyckligare eller olyckligare än kärleksäktenskap och det vet ingen annan heller. Därför kan man inte döma ut den äktenskapsform som dominerat mänskligheten i miljoner år (från början och fortfarande på medeltiden, vilket framgår klart i böckerna om katharerna i Montaillou, var det också ett sätt att se till att incest och inavel inte uppstod).

  14. Jag håller inte med dig och tycker du är helt ute och cyklar. Hur många en eventuell lagstiftning kan ”hjälpa” är irrelevant. Andelen som mördas i Sverige kan ju inte vara mer än någon promille och ändå är det olagligt. Visserligen är det oftare enklare att bevisa ett mord än ett tvångsgifte men det hör inte heller till saken. Ett annat relevant exempel är ju sexköpslagen. Det är också relativt svårt att bevisa och det är en lag som är till för att hindra att människor tvingas göra saker de egentligen inte vill och fara illa. Dessa lagar handlar ju snarare om att samhället skickar en signal om vad som är OK och inte OK och vart gränsen för den enskilde individens rättigheter går.

  15. Herregud, barn ska inte vare sig få gifta sig ELLER skaffa barn. Var det bara möjligt skulle jag vilja ha en åldersgräns på 14-15 för sex MED preventivmedel och en på typ 18-25 för sex UTAN preventivmedel. Nu är det ju inte så görligt…

  16. Anders_S:

    Även om jag i hastigheten läste fel i statistiken så blir det 11 tusendels promille (11 mikroprocent). Tycker nog att mitt budskap står sig även med denna modifierade statistik.

  17. …och jag påstår inte att morden har med invandrarkultur att göra då har du förstått mitt budskap alldeles fel.

    Mitt budskap är att så länge en enda enskild människa utsätts för ett övergrepp, för tvångsäktenskap är ett övergrepp, så kan inte problemet marginaliseras. Jag gissar att även du tycker att 11 mirkoprocents mord är oacceptabelt. När det gäller tvångsäktenskapen anger du själv 5 procent. I denna relation måset jag nog tycka att probelmet är stort och helt oacceptabelt.

  18. TB: På 20 år har det varit fem hedersmord eller nåt sånt (tre vet jag, Fadime, pela och en kille i Småland). Jan Guillou skrev en artikel i Aftonbladet som redovisade alla. Problemet är så litet att det inte behövs nån lagstiftning. Det försvinner av sig själv med tiden. Det är därför bättre att ägna resurser åt större problem.

    Alla läser BRÅ:s statistik fel tills man lär sig tolka den. Det beror på att anmälda brott aldrig är lika med verkliga brott. Det slår åt alla möjliga håll beroende på brott.Just detta är men av mina specialiteter.

    80 döda kvinnor blir alltså 20 och ingen av dessa har med denna problematik att göra. Jag vet inte hur du räknar ut dina 11 milliprocent. Men som jag ser det var ditt resonemang helt taget ur luften. Ingen verklighetsförankring alls.

  19. TB, du har inte läst vad Anders skrivit. Han har *inte* skrivit att andelen tvångsäktenskap är 5%. Tvärtom har han, liksom rapporten, konstaterat att ”bara en bråkdel av de 5 procenten handlar om det”.

  20. Händer detta mig?

    Jag har just grälat med min stora kärlek. Varför? Jo, han blev för några dagar sedan bortgift mot sin vilja med en kvinna i hemlandet. Äktenskapet arrangerades av hans familj som inte anser att det duger med en svensk hustru, dvs jag duger inte. Hittills i hans 41-åriga liv har de accepterat att han levt i celibat som präst i Anglikanska kyrkan. Nu, sedan han tvingats fly till Sverige så ville han gifta sig och då genast satte de igång att leta en lämplig hustru.

    Min pojkväns far har tvingat fram detta eftersom han är prins. Och nu vill han ha tronarvingar och då duger inga mulattbarn kan man tro. Min prins som inte längre vågar vara min prins, för han är rädd för de häxprocesser hans egen familj skulle utsätta mig för. Han tvingar mig att avstå från honom av rädsla för vad de kan komma att göra mot mig.

    Mannen som säger att han älskar mig har numera en fru som snart kommer att knacka på hans dörr och erbjuda sig att föda hans barn, som, om det blir en pojke, kommer att finnas redo att beträda tronen i någon by på den afrikanska landsbygden. Så loppet är dött. Vare sig han vill eller inte så förbjuder traditionen min pojkvän att behandla sin osedda fru på ett ovärdigt sätt. Så rebellen är död och hans tjänst inom kyrkan är död liksom vår kärlek kommer att självdö.

    Det hände mig. Det händer just nu. Jag har vittnen som vet att jag talar sanning. Men mitt främsta vittne är Gud som vet att ingen av oss kunde ana att vi skulle bli behandlade på detta sätt eller att vår kärlek skulle smutsas ner av fäder som vanhelgar sina barn eller av systrar som spottar på sina bröder. Att kyrkliga företrädare skulle se ner på sina kristna bröder och systrar i den här delen av världen, påhejade av kristna som går till kyrkan varje söndag för att lovsjunga och ropa halleluja.

    Kabe

Kommentarer är stängda.