Inte fler övervakade?

Att en av 78 är övervakade i Storbritannien må tyckas vara en hög siffra. Men faktum är att det är ganska lågt i jämförelse med DDR där 40% av folket var övervakat. Även i jämförelse med Sverige på 1950-1970-talet är det en låg siffra. I Säpos register fanns kanske omkring 700 000 personer, dvs cirka 10% av Sveriges befolkning. Dessa ansågs alltså vara vänsterextremister och en fara för landets säkerhet. Alla var dock inte övervakade och registrerade samtidigt. Som mest ska det ha funnits 113 000 personer registrerade hos Säpo samtidigt, detta i slutet av 1960-talet. I IB:s register ska vid ungefär samma tid (början av 1970-talet) ha funnits cirka 20 000 personer.

1 av 78 (cirka 1%) övervakade är lågt i jämförelse med 2% registrerade som det var i Sverige. Frågan är hur många som idag är övervakade i Sverige. Vi har ju faktiskt ett helt gäng organisationer och myndigheter som sysslar med sådan verksamhet. Hemligast är MUST och allra hemligast i MUST är Kontoret för särskild inhämtning (KSI). Det som tidigare hette IB. Sedan har vi FRA som säljer tjänster till de andra, vänsterparanoikerna i Säpo och den vanliga polisen. Inom den vanliga polisen finns olika länspolisers kriminalunderrättelsetjänster (KUT), enheter som jobbar mot organiserad brottslighet och ekobrottenheter. Även inom RPS finns liknande enheter. Alla kan de lyssna på, kontrollera och övervaka enskilda medborgare.

Jag är övertygad om att betydligt fler än en av 78 är övervakade i Storbritannien liksom i Sverige. Det finns för många övervakningsorganisationer med alldeles för många övervakningsmöjligheter. Karl Sigfrids siffror må vara felaktiga och överskatta antalet personer som övervakas på det sätt han nämner (man kan inte räkna så som han och BBC gör, många ansökningar handlar ju om samma personer) men när det gäller det totala antalet övervakad så hamnar han nog för lågt. Moderata som han är är han nog en smula naiv när det kommer till övervakning. De är ju sällan övervakade i motsats till oss inom vänstern.

Läs mer om övervakningen av vänstern:

IB del 1, IB del 2, IB del 3, övervakningen av Palestinarörelsen inklusive det amerikanska spåret samt den s.k. sjukhusaffären.

Rikets säkerhet och den personliga integriteten
Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945.
Utöver betänkandet ovan har kommissionen lämnat åtta rapporter:
SOU 2002:88, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969. Säkerhetstjänstpolisens medverkan i den politiska personalkontrollen
SOU 2002:89, Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002. Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar
SOU 2002:90, Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.
SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002.
SOU 2002:92, Det grå brödraskapet. En berättelse om IB
SOU 2002:93, Övervakningen av “SKP-komplexet”
SOU 2002:94, Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism
SOU 2002:95, Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Sparka Henke och Lagerbäck, eiz skriver Må politikerintresset vakna!, autonomak skriver Must… destroy… capitalism…, kimmuller skriver Notes from the Swedish Workers’ movement – an interview, planekonomen skriver Det bidde… en tumme!, Björn Nilsson skriver Studier går inte för sig vid arbetslöshet – va?

Advertisements