Mankell (och Wallander) tar sig an ubåtslögnerna

Ubåts-affären på 1980-talet var affären när alla ljög. Borgarna ljög lika friskt som sossarna ljög kring Geijeraffären och IB. Henning Mankell har nu tio år senare än den senaste Wallanderboken skrivit en ny. En bok om Wallander själv och ubåtskrisen:

–?Jag började också fundera på vad som enligt mig är en av de största politiska skandalerna under min livstid i Sverige, nämligen det här med ubåtarna i början av 80-talet, när i princip alla ljög. Då tänkte jag att om jag kopplar ihop det med Wallander, som börjar grubbla över sitt eget liv och sin egen ålderdom, så finns det faktiskt en historia som är värd att berätta.

I ”Den orolige mannen” väver Henning Mankell ihop Wallanders ålderskris med Sveriges ubåtskris.

En som också skrivit om ubåtsaffären är Gunnar Wall i Internationalen. Han skriver om ubåtsaffären utifrån Mathias Mossbergs bok ”I mörka vatten – hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan”. Han menar att det var lögner från början till slut (vilket Mathias Mossberg verkar hålla med om):

Det scenario som militären förde fram under ett antal år var att ubåtsobservationerna visade att sovjetiska elitförband, så kallade Spetsnaz, var i färd med att förbereda ett kuppartat överfall mot Sverige.

Det hade varit skrämmande om det varit sant. Men efter Sovjetunionens fall kan man säkert konstatera att det hela var en skröna. Inga före detta sovjetiska officerare från vare sig Ryssland eller dagens baltiska stater har avslöjat något sådant. Och trots att mycket som tidigare var topphemligt kommit fram från de gamla sovjetiska arkiven har det inte dykt upp några dokument som bekräftar några sådana anfallsplaner. I stället tyder allt på att den sakta sönderfallande sovjetstaten hade fullt upp med helt andra problem. Och de svenska tekniska bevis som skulle ha funnits har visat sig vara obefintliga. Inspelade ljud från misstänkta ubåtar har med förfinade analysmetoder visat sig komma från minkar och sillstim. Och när det verkligen funnits främmande ubåtar i svenska vatten har mycket pekat på att de kom från väst, från Nato-länder.

[…]

Det handlar, menar Mossberg, om två saker. Dels att man dolde sanningen om U-137, den sovjetiska ubåten som gick på grund inom militärt skyddsområde utanför Karlskrona i oktober 1981. Och dels att man under de följande åren låtsades att främmande ubåtar som rörde sig i svenska vatten kom från öst fast man visste att de kom från väst.

U-137:s grundstötning var det som mer eller mindre startade alltihop. I hög fart, med dånande motorer och i övervattensläge gick ubåten på grund utanför Karlskrona – och kom inte loss av egen kraft. Det hela var ett synligt bevis på en gränskränkning – men var den avsiktlig? Det trodde i alla fall inte den förste svenske officer, kommendörkapten Karl Andersson, som gick ombord på den sovjetiska farkosten. Och besättningens egen version var att de trott att de varit någonstans i närheten av Bornholm.

Karl Andersson blev utfryst av militärledningen när han tänkte ”fel” och sa det högt. I dag, menar Mossberg, tror väl de flesta som satt sig in i saken precis som Andersson: att händelsen handlade om en katastrofal felnavigering, eventuellt orsakad av omåttlig alkoholkonsumtion.

Intressant?
Läs mer: Jinge, Tvärdrag, Trotten, Björnbrum,
Borgarmedia: SVD1, 2, DN1, 2, EX, Newsdesk, DPS, Sydsvenskan,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

3 svar på “Mankell (och Wallander) tar sig an ubåtslögnerna”

  1. Fascinerande hur många som nu passar på att ha åsikter… 27 år efteråt. Torde vara helt okontroversielt nu, redan när jag läste statsvetenskap för snart 20 år sedan benämndes de budgetubåtar eftersom de rapporterades för att ge militären mer pengar.

    Självklart trodde besättningen de var kring Bornholm. Det var där det just skett en rysk militärövning och det var också kring Bornholm som den ryska marinen spanade runt i förtvivlan. Något den svenska militären såg för gott att dölja för svenska folket – för budgetens skull.

  2. Det kanske startar en ny debatt då Mankell förmodligen blir läst av många fler än de debattsidor detta tidigare tagits upp på. Den borgerliga pressen och politikerna som använde detta som språngbräda i sina karriärer har mycket att förklara och be om ursäkt för då de i princip förklarade en del skeptiker för landsförräderi. Detta är en smutsig byk som borde tvättas offentligt!

Kommentarer är stängda.