I Göteborgs överklass- och medelklassområden har över hälften av familjerna bil. I områden som ligger långt ut, exempelvis Torslanda, Näset och Askim är bilägarandelen högre, kring 70%, men även i relativt centralt belägna områden som Bö och Skår ligger det en bit över 50%. I områden som huvdusakligen är arbetarklassområden så äger under 40% av familjerna och i många områden långt ut (ex Bergsjön, Kortedala, Biskopsgården) och i centrala Göteborg (ex. Kallebäck och Olskroken) så är det under eller kring 30%.
Siffrorna visar att bilägandet styrs av några saker, klass, ekonomiska resurser, geografisk belägenhet för bostaden och tillgång till kollektivtrafik. I mycket glest befolkade områden är det svårt att skapa en vettigt fungerande kollektivtrafik, det gäller exempelvis SDN Torslanda och stora delar av SDN Kärra och SDN Tuve. Men i områden som SDN Älvsborg (Hagen, Kungsten, Långedrag, Saltholmen, Tångudden, Påvelund, Fiskebäck, Ekebäck etc) och SDN Tynnered (bl.a. med medelklassområdena Näset, Åkered och Önnered) som är relativt tätbebyggda så åker medelklassen lik förbannat bli till jobbet trots att där finns bra kollektivtrafik som dessutom är enkel att bygga ut om det behövs mer.
De yttre segregerade villa- och radhusghettona med i huvudsak medelklass av ”svenneursprung” är planerade utifrån förutsättningen att alla ska ha bil. De är byggda med den förutsättningen och det är delvis som en följd av det svårt att bygga ut en fungerande och bra kollektivtrafik. Så det krävs omfattande förändring av planeringen av dessa områden. Det finns flera lösningar att ta till. Byggen av industriområden, och hyreshus mitt i villaghettona. Köpcentrum kan läggas mitt i områden. Många säckgator måste förvandlas till genomfartsgator osv. Speciellt kan just Torslanda hanteras på detta sätt så att Torslanda kan förvandlas till en egen tätort med ett eget liv. Det finns ju trots allt en del mycket stora industrier där ute som folk kan arbeta i. Men kanske är det att ta i när jag i rubriken skriver att man kanske borde riva Torslanda.
Men som bilägandet bland innerstadens medlklass indikerar så är bilkörandet inte bara en fråga om hur man bor, utan också om hur vår arbetsplaster och köpcentrum ligger. Det som därför är viktigt är att det finns småindustrier och arbetsplaster av olika slag ihop med bostäder. Dagen planering med avskiljda industriområden och bostadsområden måste därför upphöra. Områden som Högsbo industriområde, Åbro industriområde, Backadalen och Marieholm med flera bör förtätas och delvis bebyggas med bostäder och affärer. För att kunna göra detta behövs det kanske att en del gamla fabriker byggs om och att andra rivs. Köpcentrum som ligger så att namn måste ha bil för att nå dem måste helt enkelt förbjudas, Kållered, Sisjön och Bäckebol är några exempel. Istället ska det satsas i centrala i lägen som längs med Mölndalsvägen, Backaplan, Kungsten.
Och så får naturligtvis kollektivtrafiken byggas ut. Därvidlag bör man ju kunna utnyttja spår och spårområden som redan finns, för spårbunden kollektivtrafik är miljövänligast och har störst kapacitet. Exempelvis finns det spår till Volvofabriken i Torslanda och ut till hamnen och Arendal, liksom halvvägs till Kungälv via Backadalens industriområde. Sådant kan utnyttjas och pendeltågstrafiken måste förstås startas på alla existerande järnvägar, inklusive Bohusbanan och Boråsbanan. Man behöver inte vänta på Västlänken för det.
Trängselavgifter måste dessutom tas ut av människor som bor i områden som Torslanda och Askim, inte bara av invånarna i andra kommuner, annars är det en åtgärd utan tillräckligt bra effekt.
För att få ner mängden biltrafik krävs alltså en mängd åtgärder, där ombyggnad (och kanske rivning av en del) av medelklassens- och överklassens segregerade områden är av högsta vikt. Och förmodligen är ekonomisk utjämning också bra. Det är helt enkelt inte nyttigt att man som en del rika i ett bostadsområde nära där jag bor kan ha fem bilar. På två personer.
Intressant?
Bloggat: Mullvaden,
Läs även andra bloggares åsikter om Bilism, Kollektivtrafik, Segregation, Klass, Stadsplanering, Göteborg, Torslanda, Kärra, Askim, Näset, Älvsborg, Bilägande, Pendeltåg, Västlänken, Bäckebol, Sisjön, Samhälle, Politik
Blogged with the Flock Browser
Tags: Bilism, Kollektivtrafik, Segregation, Klass, Stadsplanering, Göteborg, Torslanda, Kärra, Askim, Näset, Älvsborg, Bilägande, Pendeltåg, Västlänken, Bäckebol, Sisjön
”Siffrorna visar att bilägandet styrs av några saker, klass, ekonomiska resurser, geografisk belägenhet för bostaden och tillgång till kollektivtrafik.”
Detta är väl inte så mycket att säga om men det jag funderar över är varför du både räknar upp klass och ekonomiska resurser. Är det inte så att det är de ekonomiska resurserna som det egentligen gäller eller har du några funderingar om att ”klasstillhörigheten” som sådan skulle innebära en mindre vilja att ha bil?
Utöver de faktorer du räknar upp finns det en växande grupp av människor (från olika ”klasser” och faktiskt också från olika politiska värderingar) som av ”miljömedvetenhet” avstår från bil.
Sedan är det väl bara att hålla med om att det finns en mycket stor potential för kollektivtrafik i storstäder (…som vi dock bara har ett fåtal av i vårt land) och tittar vi på storstäder som Paris eller London är tunnelbanan ett oöverträffat kommunikationssätt. Dock, utanför de egentliga storstäderna är inte kollektivtrafiken den enda och stora lösningen.
Kanske kan man också lägga till att den destruktiva s.k. ”utifrånmatningen” måste bort, dvs den sorts planering som innebär att en busslinje aldrig kan går rakt genom en stadsdel utan måste gå fram i cirklar och ta dubbelt så lång tid på sig.
Fast ibland tvivlar jag på att övre medelklassen skulle åka kollektivt ens då. Eller ens som de kunde transsubstansieras direkt från bostad till arbete. En del av dom måste ha med sig sin BMW för att känna att del lever.