Det är inte en demokratisk rättighet att annonsera i AB

De som kritiserar Aftonbladets beslut om att inte publicera SD:s annonser och hävdar att detta handlar om demokrati och yttrandefrihet är enligt min mening helt fel ute. Anna-Lena Lodenius uttrycker det bra i Aftonbladet:

Organisationsfrihet, mötesfrihet och åsiktsfrihet finns inskrivet i den svenska grundlagen. Men där står faktiskt ingenting om att Sverigedemokraterna måste få sina åsikter tryckta i just Aftonbladet, som ju är ett kommersiellt företag och därmed också kan sätta upp vilka regler som helst för sin affärsverksamhet.

Men hon skriver också att det kanske inte är den bästa metoden att bekämpa SD och det kan hon också ha rätt i. Dock tycker jag hon gör en lite för nagtiva bedömning. Jag tror inte Aftonbladets beslut har någon större betydelse. Varken negativt eller positivt.

Intressant?
Bloggat: Mats Perspektiv, Signerat Kjellberg,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

9 svar på “Det är inte en demokratisk rättighet att annonsera i AB”

  1. Anders du har ju naturligtvis fel….Aftonbladet upphäver presstöd som är finansierat via skattemedel och då har man även förbindit sig vid specifika regler som inte gäller för de medier som verkar utan skattefinansierade presstöd. En utav de faktorer man bundit upp sig vid är att man inte får agera som en maktfaktor i politiken utan att alla partier skall hanteras på lika villkor. Ett parti som därmed inte bryter emot några lagar kan inte nekas att få verka på lika villkor. SD bryter inte mot några regler eller lagar och är dessutom ett demokratiskt parti vilket tex inte Vänsterpartiet är. Aftonbladet är även en LO tidning med (S) och (V) som inderekta maktaktörer. Senaste tiden har vänstern försökt att påverka svenska medier genom diverse hårresande påtryckningar vilket framkom tydligt i Gomorron Sverige häromdagen. /*off-topic, borttaget*/ #AS

  2. Jag ser inte heller något egentligt demokratiskt problem med Aftonbladets beslut. Däremot undrar jag vad konsekvenserna egentligen blir.
    Att stänga ute SD lär ju späda på deras känsla av utanförskap och stärka den interna sammanhållningen men frågan är om det har någon effekt utanför den redan frälsta gruppen. Blir en tidigare icke sverigedemokrat övertygad om konspirationsteorierna SD envisas med?

  3. Aftonbladet, liksom den samlade traditionella pressen, ser sig som arvtagare till upplysningstiden och dess ideal. Så välkänt att det inte behöver upprepas är Voltaires yttrande om sin beredskap att dö för andras rätt att yttra även honom misshagliga åsikter.
    Det är denna tradition Aftonbladet vänder ryggen genom att förvägra SD annonsplats.
    För mig liknar det ett strutsbeteende i stil med Friggebods famösa sånguppmaning. Av endera högmod eller av ovilja att möta de egna demonerna – för nog har AB lik i garderoberna – vägrar man att ta den diskussion SD vill iniitera. AB resonerar inte, AB sjunger We shall overcome.
    AB har rätt att agera som de gör, men de förminskar sig själva. Skada.

  4. Det är för övrigt patetiskt att se hur Aftonbladets betonande av den egna etiken, när man samtidigt upplåter alltmer plats åt textreklam, insmugen bland övriga artiklar utan särskild flaggning. Denna reklam tas fram av företaget MiniMedia, ledd av AB:s förre sportchef Lars Östling. MiniMedia berättar på sin hemsida ohöljt om hur de ger reklam journalistisk utformning och plats i de största tidningarna (tydligen även i SvD, bland andra).
    Tomma tunnor skramlar mest, är det inte så man brukar säga? Ju högre etisk tuppkam, desto mer brukar man ha att dölja.

  5. Ja, Voltaire såg det naturligtvis som en plikt att alltid berätta vad hans åsiktsmotståndare tyckte. När han satt vid en middagskonversation avbröt han sig alltid mitt i och sa vad någon helt annan tyckt. Rätten att skydda yttrandefriheten innebär nämligen, om jag förståt Mattias rätt, att man är förpliktigad att säga vad någon annan tycker, inte vad man själv har för åsikter.

    Mattias kommer självklart att upprepa mitt argument om han kommenterar mer här. Sedan kommer han att säga vad Aftonbladet har sagt. Därefter kommer hans egen åsikt. Varje person är skyldig att upprepa vad meningsmotståndarna tycker.

  6. Samhället består av en offentlig sfär och en enskild sfär.

    I den offentliga sfären, där vår gemensamma mellanhavanden hanteras, får aldrig en åsikt leda till särbehandling av något slag och inte heller får det offentliga i sin myndighetsutövande roll särbehandla.

    I den enskilda sfären är det vi som enskilda människor eller som sammanslutningar av olika slag, företag, föreningar och organisationer, som avgör. Här gäller inte ”åsiktsneutraliteten” utan här har den enskilde, ensam eller i förening med andra, full rätt att styra över sin egen verksamhet så länge inte denna går utanför lag och rätt.

    Aftonbladet tillhör i detta hänseende den enskilda sfären.

    Då både offentlig och enskild sfär fungerar inom ett demokratiskt beslutat ramverk i forma av lagar går det heller inte säga att Aftonbladets agerande är odemokratiskt.

    Att sedan Aftonbladets agrerande i detta fall riskerar att motverka sitt syfte är en annan fråga.

  7. Mattias kan vi möjligen be dig att lägga in följande budskap på din blogg: ”Jag gillar smör, bara rent smör, inget annat än rent smör, det är bra för Sverige”.

    För det är det PK-eliten i SD vill. Att man ska kunna avtvinga inte bara tidningar att trycka vad faen man vill utan också att politiker ska tvingas samarbeta med en. Som när sossarna och moderaterna här i GBG sa att dom inte tänkte samarbeta med SD – vilket satans jämmer och gnäll det blev. Som om det är en demokratisk plikt att samarbeta med alla.

    Antingen drivs SD av idioter eller så antar ledningen att dom som röster på dom är idioter eftersom dom om och om igen gör samma misstag. Det är en rättighet att få säga vad man vill, inte att alla andra måste lyssna på en. Det är så det funkar.

  8. Man kanske skall fundera på vilken norm det sätter när det blir accepterat att blockera politiska uppfattningar man inte gillar. Arbetarrörelsen startade sina tidningar och förlag för att inte vara beroende av motståndarna för att nå ut med sitt budskap. Men det är historia nu, rörelsen har i princip misskött och gjort sig av med ägande av tidningar av betydelse, man sitter nu på nåder hos kapitalet med som t.ex. Ab ha avtal om vetorätt över ledar o kultursidans chefer (verkar typ så på det som framkommit) eller som S landsortstidningar som har liknande och ägs av kapitalet, man är typ presstödsmagnet åt kapitalet.

    Låt säga att klimatet hårdnar ytterligare och den borgerligt dominerade pressen säger att vi tar inte in annonser som vi inte gillar politiskt, vi tror inte det är bra för oss eller landet.

    Man kan fråga sig varför Ab och Hellin gör stor affär av sitt beslut, krigsrubriker på förstasidan. Detta har gett SD mer uppmärksamhet än de nånsin kan köpa sig via tidningsannonser för deras magra kassa. Varför har Ab inte bara obstruerat SD annonser, finns ingen plats, vi tar inte in annonser så långt i förväg, what ever. Och om det skulle komma till sin spets kan de säga att de inte gillar SD och vill inte ha deras annonser. Men så gjorde man inte, man gjorde stor affär för att ge Ab stor uppmärksamhet och vi fick SS uppmärksamhet på köpet. Uppriktigheten i Ab:s agerande kan stark ifrågasättas, de är knappast några rena lam och moralens och rättrådighetens väktare annars när det gäller vad som får annonseras i Ab.

Kommentarer är stängda.