Om Säpo släpper ut tidigare hemligstämplade uppgifter om en sådan person som Jan Guillou så finns det ett syfte bakom det.
Det intressanta är ju varför Jan Guillou hade kontakter med KGB. Det troliga är ju faktiskt att det är som Jan Guillou säger, att det handlar om kontakter i journalistiskt syfte:
Jan Guillou berättar för tidningen hur det gick till när han värvades av den dåvarande sovjetiska underrättelsetjänsten.
– Jag arbetade då på FIB/Aktuellt och träffade 1967 Gergel på en mottagning på sovjetiska ambassaden i Stockholm. Han kom fram och bjöd mig på kaviar och vi började prata politik. Sedan frågade han om vi inte kunde träffas och äta lunch.
Guillou poängterar att han valde att nappa på KGB:s inviter för att han ville avslöja hur KGB opererade i Sverige. Han bekräftar även att han utförde uppdrag åt KGB vilket han fick betalt för, men säger att hans kontakter med den sovjetiska säkerhetstjänsten inte ledde till något journalistiskt avslöjande och förnekar att han skulle ha utfört något verkligt spioneri för Sovjet.
Det verkar ju också som om Säpo kom fram till smam sak som Guillou uppger. Det handlade inte om något spioneri på riktigt. För i så fall kunde man nog ha förväntat sig ett åtal gentemot Jan Guillou.
Men en ska är säker. Säpo släpper inte ut sådana här uppgifter om man inte vill något. Och man kan fråga sig vad det handlar om då.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Jan Guillou, KGB, Spioneri, Journalistik, Säpo, Samhälle, Politik
Det troliga är att man vill försöka minska trovärdigheten i Guillous memoarer. Möjligtvis kan det också ha med bedragaren Eklunds memoarbok att göra.
Så mycket skit som Guillou öst över SÄPO bara i sina Hamiltonböcker så är det konstigt att inte SÄPO läckt ut detta långt tidigare.
Och på tal om Gunnar Ekbergs bok ”De ska ju ändå dö” så läste jag ända till sidan 29 innan jag fick nog av paranoida pajaserier. På sidan 24 berättas om ett internmöte med IB i Stockholm 1973 med bl a IB:s chef Birger Elmer som deltagare och där en av deltagarna berättar om sin upplevelse på Bromma flygplats, som Gunnar Ekberg av någon för mig helt oförklarlig och försvarslig anledning väljer att återge.
”När jag gick mot ankomsthallen, vad tror ni jag då mötte om inte en handfull välklädda herrar som med låga röster samtalade på arabiska. Det var inte långt ifrån att jag osäkrade!”
Var det alltså den allmänna inställningen till araber bland IB:s agenter?
Det är uppenbart att SÄPO väldigt medvetet valt att släppa dessa uppgifter förr att ställa till det för Guillou. När an tidigare fått titta på sin egen akt så har man hemligstämplat dessa uppgifter som man nu släpper till journalister.
Det troligaste är att kontakten med KGB handlade om en kombination av journalistiska ambitioner och agentromantik. Den världen drar till sig en viss typ av män som tycker om att röra sig i någon form av pojkboksvärld.
Säk vill väl skydda si- sk ”undanledande manöver”..
Och- öka trycket på rädsla/osäkerhet i samhället..