Anledningen till att börsen stigit mer efter den senaste börskraschen än vad som varit fallet tidigare är ganska säkert att denna gång så är det enbart arbetare och fattiga som fått betala priset för krisen. Genom den borgerliga regeringens politik med mycket sänkta skatter för de rika så har de rika fått rejält mycket pengar och därför finns det fortfarande kapital som kan satsas i aktier och andra värdepapper. Genom denna omflyttning av pengar från fattiga till rika så skapas alltså ett tryck uppåt för börskurser och liknande.
Detta samtidigt som fattiga människor får betala för krisen genom sämre a-kassa, färre jobb och ökad arbetslöshet. Den borgerliga politiken gör att de rikas inkomstkällor klarar sig trots krisen, men de fattiga förlorar sina jobb och sin inkomster. Det är en rå klasspolitik för att gynna borgarklassen och den övre medelklassen som lett till den snabba börsuppgången efter kraschen. En börsuppgång som sker samtidigt som vi ser stora nedläggningar av industrier och ökad arbetslöshet. Dessutom ökar antalet människor som ramlar ur systemen och inte uppbär a-kassa eller annan offentlig ersättning. På så sätt ser också arbetslösheten mindre ut än den är i verkligheten.
Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Röda Lund, Röda Berget,
Borgarmedia: DN1, 2, GP1, 2, 3,
Det har inte skett någon omfördelning av pengar från fattiga till rika! Hur kan du påstå något sådant? Om skatten sänks för personer med inkomst, så betyder det att staten tar mindre pengar. Inget annat. Punkt!
Sen så är det fler som är sysselsatta idag (2009) än 2006. I november 2009 var 4 469 000 svenskar sysselsatta, dvs hade jobb. År 2006 hade 4 340 000 svenskar sysselsättning. källa: SCB.
/*off topic*/ #AS
Att höja a-kassorna, sjukpenning, socialbidag, sänka skatten för pensionärer osv osv osv osv…… Ger inte en vändning i konjunkturen hos exportmarknaderna, oavsett hur mycket du än tjatar.
Jag håller med Tomas i det här fallet. Hur gärna du än skulle vilja så finns där ingen korrelation mellan en futtig tusenlapp i månaden i sänkt skatt och viss återhämtning på börsen. Detta eftersom de stora aktieägarna på börsen, som ju driver aktiekurserna, är inte privatpersoner utan institutioner. Dessutom så är det en fantastisk mängd kapital på börsen som inte är svenskt utan kommer utomlands ifrån och flyttas med blixtenshastighet. Alltså, det finns ingen korrelation mellan sänkt svensk a-kassa och att amerikanska pensionsinstitut drar tillbaka sina pengar och lika fort går in igen när faran anses över. Om inte annat är det småspararna som drar det kortaste strået i dessa pendlingar för de flesta ägde ju faktiskt aktier innan kraschen också och har med stor sannolikhet förlorat mer pengar än man vunnit i den senaste konjukturcykeln.
Om inte annat så visar den snabba börsuppgågnen att det inte alls blev så illa som man trodde till en början. Det kostade massor med amerikanska skattepengar (och kinesiska dollar) men stimulanspaketen har bitit. Hade man inte gjort det hade vi med största sannolikhet sett 30 talets krasch som en frisk vårfläkt i jämförelse.
Ojdå jag glömde. Gott Nytt år på dig Anders och fortsätt bloggandet ! Alltid lika intressant att läsa.
Det finns en del som läst mitt inlägg och hävdar att jag tror att fattiga inte fått betala kriser även förr. Och så kan man ju läsa det jag skrivit om man är full med vilja till att missförstå och inte klarar att tänka konstruktivt själv. Men rubriken är en parafras på en rubrik i SVD och mer retorisk än sann om man tänker på lång sikt. Men personligen tänkte jag bara på efterkrigstiden då bördorna av olika kriser i Sverige alltid fördelats på hela folket fram tills denna gång. Det har varit orättvisor även tidigare, men inte så uppenbart som denna gång.
Till de kommentatorer som hävdar att jag har fel med omfördelningen av kapital och resurser så rekommenderas en läsning LO:s rapport om de ökande klyftorna som jag kommenterat tidigare. I inlägget finns en länk.
http://www.zaramis.nu/blog/2009/12/08/klassklyftorna-okar/
Institutet för framtidsstudier har räknat ut ojämlikhetens förändringar här: http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20060324$104734$fil$wB37kKBS7P29F6v0UBBK.pdf
Kurvan finns på sidan 11.
Siffrorna ser dock egendomliga ut, i internationell statistik brukar Sverige påstås ha ett gini-index runt 0,25, här vajar vi runt 0,35. Uppenbarligen betyder det mycket hur siffrorna har räknats fram, huvudsaken är att man använder samma sätt och inte byter metod mitt i årräckan.
Den liberale välfärdsforskaren Andreas Bergh funderar kring detta och återger några stycken som också de antyder ökande ojämlikhet: http://www.andreasbergh.se/blogg/2009/3/20/vilka-gini-koefficienter-ska-man-anvanda.html
Ökade inkomstskillnader betyder inte att pengar tas från dom fattiga och ges till dom rika. Pengar som går till fattiga, sjuka och arbetslösa kommer från den privata sektorn.
Ober: Om hänsyn tas till inflationen betyder det att tillgångar tas från de fattiga och ges till de rika. Den stigande börskursen är ett bevis på det liksom de ökande och/eller stabila fastighetspriserna vad det gäller mycket dyra villor. Det där med privat och offentlig har ingenting med just det att göra. Även om man via gemensam vård, gemensam välfärd och gemensamt ägande kan utnyttja politiken för att utjämna ojämlikheter.
Men det viktiga är inte just det, utan det viktiga är den ökande ojämlikheten. Det är den som skapar misnöje och den som innebär ökade klyftor.