Jonas Birgersson och Framfab – från ideell förening till IT-bubbla

1995 var Jonas Birgersson (1971-) aktiv i en ideell förening i Lund som ville hjälpa Telia att bygga en hemsida. Telia ville dock inte göra affärer med en förening och därför bildades företaget Framtidsfabriken samma år. Av Jonas Birgersson tillsammans med Jonas Bergenudd, Mattias Lindberg, Mattias Nordgren och Bo Wetter.

1997 gick Ken Ceder och Mattias Söderhielm in i ledningen för företaget och köpte 25 % av aktierna från Jonas Birgersson. Därmed började företagets expansion genom uppköp av andra IT-konsulter som Coin och Computence. Inom Framtidsfabriken började Jan Nilsson och Jan-Erik Fiske utveckla det som sen kom att bli Bredbandsbolaget. Vid slutet av 1998 hade Framfab 120 anställda.

IKEA blev kund år 1999 och ytterligare konsultföretag köptes in. Däribland Netsolutions och Networkers. Framtidsfabriken bytte namn till Framfab och börsnoterades samma år och blev en börsraket, Kursen månfaldigades på några månader från 1,3 milarder till 30 miljarder SEK när företagets aktier var som högst noterat. men det var i likhet med andra IT-bolag en förväntningskurs som inte motsvarades av några resultat som motiverade den höga börskursen. Efter hand fiock man allt fler storföratg som kunder, däribland Maersk Sealand, Carlsberg, Hydro Texaco och Kellogg’s.

I början av år 2000 köptes den verksamhetsmässigt större IT-konsulten Guide och i slutet av året hade företaget 2650 anställda i flera länder. Men samma år kom det fram att bolaget gick mycket sämre än vad man trott. Omsättningen blev lägre än förväntat och förlusterna växte. Något som i slutet av år 2000 tvingade fram förändringar inom Framfab:

Den svenska konsultverksamheten, som är bolagets sorgebarn, bryts ut, bildar eget bolag och ska ledas av Michael Gustavsson. Det är ett ansvar han redan har haft sedan ett knappt halvår då han övertog det från Johan de Verdier, som kom in i Framfab via fiaskoförvärvet av Guide Konsult, tagit föräldraledigt.

Johan de Verdier, tidigare chef för Guide, blir vice VD för Framfab Software.

Ytterligare en f d Guidegrundare, Göran Westling blir vice VD för affärsområdet Framfab Business Booster. Dessutom utses Tim Frank Andersen, grundare av Networkers, till tf vice VD i Framfab Marketing.

Börskursen började rasa. Men de flesta grundare och storaktieägare sålde sina aktier innan det stora fallet kom:

Till dem hör stora delar av Framfabs ledning med VD Johan Wall i spetsen. I början av hösten sålde en kvintett insiders aktier för 190 Mkr, när kursen fortfarande stod i över 80 kronor. Johan Wall fick loss runt 60 Mkr, tidigare styrelseledamoten Ken Ceder 58 Mkr, strategichefen Mattias Söderhielm 46 Mkr och Peter Svanfeldt 20 Mkr.

Framfabs grundare Jonas Birgersson valde att inte sälja vid det tillfället. Några månader senare hade han dock inget val, kursraset gjorde att hans aktier blev överbelånade och banken tvingade honom att sälja aktier för 50 Mkr.

I efterhand är det något han kan tacka banken för. Då stod aktien i 15 kronor, idag alltså i inte ens en tredjedel av det. Birgerssons kvarvarande innehav är värt bara 7,5 Mkr.

Samma personer fick också loss en hel del pengar i samband med att Framtidsfabriken, då nyligen fusionerat med Netsolutions, gick till börsen i juni 1999. Grundarna sålde runt en femtedel av sitt innehav, vilket gav Jonas Birgersson och Johan Wall 26 Mkr vardera, medan Ken Ceder och Mattias Söderhielm kunde kvittera ut 31 respektive 24 Mkr.

Totalt har alltså Jonas Birgersson sålt aktier för 76 Mkr i Framfab och Johan Wall 86 Mkr.

Birgersson har samtidigt investerat pengar i en rad andra projekt, bland annat i Bredbandsbolaget för 50 Mkr. Hans nettoförmögenhet är höljd i dunkel.

Mest har gått till Ken Ceder som sålde ut ytterligare aktier för 11 Mkr förra sommaren. Totalt har hans försäljningar gett 100 Mkr.

Den största vinnaren är nog ändå Göteborgsbaserade investmentbolaget Bure. Bolaget hade investerat totalt 100 Mkr i konsultbolaget Guide. Guide gick knackigt och slukades i februari förra året av Framfab som betalade med sin högt uppskruvade aktie.

Kort tid efter att affären fullbordats sålde Bure alla sina Framfabaktier med motiveringen att bolaget var övervärderat.

Kursen hade då börjat falla men affären gjordes till kursen 225 kronor och Bure kunde vandra iväg med en reavinst på 1,1 miljarder kronor. Det är nästan fyra gånger mer än hela Framfabs börsvärde ett drygt år senare.

Inte bara företagsledningen utan även många andra rika tjänade pengar på Framfab. Däribland Hans Rausing som 1998 köpte 20% av aktierna i Framfab för att sedan sälja år 200 för 300 miljoner kronor, vilket var 6 gånger mer än han köpt aktierna för. I det här sammanhanget kan det också nämnas att Johan Wall är en av dem som fötts in i den svenska eliten då han är son till Anders Wall.

Även olika fondkommissionärer, som exempelvis Enskilda Securities, Alfred Berg och Deutsche Bank, som medverkat till att hålla Framfabs kurs på onaturligt höga nivåer, tjäande en hel del pengar. De som förlorade var de privatpersoner och institutioenr somlurats att delta i nyemissioner med alldeles för höga priser på aktierna i fretaget om hänsyn tas till företagets egentliga resultat och inte till uppblåsta och orealistiska förväntningar. Förutom att blås många aktieäagre bröt företaget också mot arbetsmarknadslagarna vid de uppsägningar och nedskärningar som följde och fick betala skadestånd för detta.

Kraftiga nedskärningar genomfördes som sagt i företaget och det kunde genom en nyemission räddas från konkurs år 2001. Vid slutet av året fanns det 1 200 anställda i bolaget. 2004 köptes företaget Paregos, året efter det brittiska företaget Oyster och 2006 fusionerades Framfab med LB Icon. Ett bolag som i sin tur var en földj av en fusion mellan IT-företagen Lost Boys och Icon MediaLab. Lost Boys grundades av Michiel Mol, delägare i bl.a. Spyker Cars och F1-stallet Force India. Han är också en av de större ägarna i LBI som det sammanslagna företaget med 1 600 anställda heter idag.

Jonas Birgerson som i media omtalades som IT-guru, härförare och lobbyist är idag verksam i det lilla bolaget Labs2 vars ursprung dock är Framfab. Bolaget bildades år 2000 som Framfab Labs och såldes året efter till Dawn Investment AB. Idag ägs Labs2 huvudsakligen av Trygghetsbolaget i Lund AB, ett bolag som tycks vara kontrollerat av Jan-Erik Fiske. Trygghetsbolaget är också inblandat i anonymiseringstjänsterna Ipredator och Relakks.

Jan-Erik Fiske var en av dem som 1998 inom företaget Framfab tog initiativet till att grunda Bredbandsbolaget. Ett företag som var tänkt att börsnoteras separat år 2000, men redan året innan hade Wallenbergs Investor, brittiska NTL och US-amerikanska Carlyle Group gått in som stora delägare. Men på grund av IT-bubblan var på väg att spricka fick hela introduktionen ställas in. Bolaget fick två år senare Peder Ramel som VD och såldes år 2005 till Telenor.

Andra källor:
Computer Sweden, årgångarna 1999-2001
Björn Elmbrant, Dansen kring guldkalven, pocketupplagan 2008

Läs mer: Journalisten, IDG1, 2, 3, 4, 5, Sydsvenskan1, 2, 3, 4, Ny Teknik1, 2, 3, 4, 5, AV, AB1, 2, TKJ, RT, Mikael Palmstedt, Bathory, DI1, 2, Ubuntu.org, NYT, SR, DM, DN,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

4 svar på “Jonas Birgersson och Framfab – från ideell förening till IT-bubbla”

  1. Två rättelser:
    Ken Ceder och Mattias Söderhielm köpte 1997 27 % av Framfab var av Jonas Birgersson.
    När det står att ledningen före det stora fallet sålde sina innehav, så var det mindre än 10 % av respektive persons innehav som såldes.

Kommentarer är stängda.