Om man vill skriva om industrihistoria kanske man bör veta nåt först

Problemet när Per Gudmundson vill visa att de flesta svenska storföretagen grundades på 1800-talet är att Gudmundson har fel. Han har fel när det gäller flera av de exempelföretag han tar upp och han har fel när han hävdar att det är socialdemokraterna fel att det är så. Det var ju borgerliga regeringar långt in på 1900-talet så det är väl också deras fel i så fall.

Mest bisarrt är när han ger en enda man, Johan Gripenstedt, äran av att ha avskaffat skråväsendet, avreglerat ekonomin på 1800-talet osv. I Gudmundsons värld finns inget folk som kräver saker, där finns inga politisk processer som förändrar samhället, inget kollektiv, inget gemensamt, ingen kamp för fackliga rättigheter eller för demokrati och yttrande frihet. I Gudmundsons värld finns inte fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. Inte heller utvandringen tycks finnas där. Gudmundson historiesyn är begränsad och okunnig.

Men åter till det med industrihistoria. Gudmundson räknar upp ett antal företag:

Som så många andra stora svenska företag grundades Ericsson för mer än hundra år sedan. Det var en intressant tid. Sandvik kom 1862, Nobel 1863, Atlas Copco 1873, SCA 1874, LM Ericsson 1875, Alfa Laval 1878, Munksjö 1883, Facit Halda 1887, Bahco 1892, AGA 1904, samt ASEA och SKF 1907. Och därur kom sånt som Volvo, som grundades som dotterbolag till SKF 1926.

Problemet med denna lista är att den inte är sann som jag redan skrivit. Låt oss börja med SKF och Volvo som bildades ur SKF. Visserligen grundades de aktuella bolagen de åren, men SKF grundades ju som en avknoppning av ett mycket äldre företag, Gamlestadens Fabriker, ett textilföretag som ursprungligen och i praktiken grundades 1865 som firman Johansson & Carlander.

Riktigt vad han menar med Nobel begriper jag inte, men Bofors Bruk anlades 1646 (om han menar Nobels bolag som grundades i St Petersburg så var ju det inte direkt i Sverige). Bofors ombildades till AB och blev ett modernt företag under ledning av familjen Kjellberg, som blivit förmögna under sillperioden och kontinentablockaden i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Idag är Bofors bara en del av två större företag BAE Systems och Saab.

Ett annat företag som är mycket äldre än det datum när de ombildades till aktiebolag (vilket ju är det år Gudmundson nämner) är Sandvik, som har sitt ursprung i Edske (Edsken) Masugn från 1664 och Högbo Bruk från mitten av 1600-talet.

Munksjö grundades 1862, Åtvidabergs Industrier 1906 (det företag som blev Facit) och som inte längre finns. Det företag som idag heter Halda är ett nybildat företag från 1985. Så riktigt hur Facit-Halda bildades 1887 begriper jag inte. Dessutom har ju företaget försvunnit en länge. Bahco (grundat 1886) är sen länge uppköpt och är inte direkt ett storföretag. Det har det aldrig varit. Så där kan jag fortsätta. Gudmundson uppräknign visar sig vi en noggrann granskning inte vara så imponerande. Dessutom avspeglar den ju inte på något sätt de största och viktigaste svenska industriföretagen idag.

De enda av Gudmundson uppräknade företagen som kommer med på den listan om vi håller oss till de 20 största är ju Ericsson, SKF, ABB, Atlas-Copco och Volvo. Alfa-Laval blev ju uppköpt av ett företag som platsar på listan, men grundat långt senare, Tetra Pak. Sen blev det avknoppat igen, men det är i allt väsentligt ett annat företag idag och inte svenskt.

Andra företag som kan nämnas i sammanhanget är Stora Enso (Stora Kopparbergs Bergslag, ursprungligen grundat på 1200-talet), SCA (en jättefusion genomförd av Kreuger på 1920-talet), Astra Zeneca (Astra grundat 1913 och Zeneca 1993, fusionerade 1999), Nordstjernan (en gång ett rederi, nu ett konglomerat med massor av verksamheter), NCC (en modern fusion av flera byggbolag), Skanska (ett byggbolag från den period Gudmundson nämner), SSAB (ett av staten i modern tid skapat stålbolag), Electrolux (från den tid Gudmundson nämner), Scania (från den aktuella perioden) och Autoliv (grundat på 1960-talet).

Tittar man ordentligt så blir bilden bra mycket mer komplex och komplicerad alltså. Gudmundsons argumentation faller därmed platt till marken och blir ingenting annat än simpel propaganda baserad på ofullständig kunskap och/eller oredovisade fakta. Bakgrunden till den svenska kapitalismen, den svenska industrin och dess utveckling är mycket mer komplicerad än vad Per Gudmundson gör gällande och den kan absolut inte dras ihop till historien om ett par geniala män i slutet av 1800-talet.

För min del skulle jag vilja hävda att den viktigaste perioden inte var slutet av 1800-talet, utan slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det var då det kapital ansamlades som var förutsättningen för industriboomen i slutet av 1800-talet. Detta tillsammans med statens aktiva roll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var det avgörande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

13 svar på “Om man vill skriva om industrihistoria kanske man bör veta nåt först”

  1. När jag själv läste den artikeln så undrade jag om jag verkligen själv hade så fel i min historia, eller om det var han som inte hade en aning om något.

    Det är tur att någon annan redovisade hur fel han har så att man själv slapp att kolla upp sina kunskaper. Nu är ju Gudmundsson Sd:are (enl. min åsikt) och därigenom så argumenterar han likadant. Man drar slumpmässigt fram påhittade ”fakta” och innan dom påhoppade hinner bemöta den här ”faktan” så har sverigedemokraterna fått lite röster.

    Man borde kanske mer argumentera som Wendy gör i South Park-avsnittet Se13Ep13 Dances with Smurf. För såna som PG (och cartman) vet ju alltid bäst och har ju alltid rätt även när dom är ute och snurrar i alltför djupt vatten

  2. Stora började producera pappersmassa i slutet av 1800-talet, vilket är det som de gör idag. Hade förutsättningarna inte varit goda då hade de inte lyckats med sin nya inriktning.

    1. Anders: Men företaget grundades på 1200-talet och det moderna företaget är inte ett resultat av några fantastiska personer eller innovationer utan resultatet av en banks (Stockholms Enskilda) och några bankirers spekulationer. Men det gick ju bra och det är något jag skrivit om på annat håll (läs om familjen Sundblad och familjen Wallenberg) Det gick ju inte heller att göra kemisk pappersmassa tidigare än så. Den tekniska utvecklingen hade först då nått så långt.

      Utvecklingen till pappersföretag skedde ju dessutom efter att staten gått in och räddat företagets stålverksamhet (idag en del av SSAB) genom övertagande så att Stora som företag kunde överleva.

  3. Erik Reinert beskriver på ett mycket roande och för nyliberalerna helt förödande vis i boken ”How rich countries god rich – and why poor countries stay poor” hur all industriell utveckling är ett samspel mellan stat och entreprenörer, mellan politik och ekonomi. Och där för övrigt även fackföreningar spelar en framträdande roll, bland annat genom att inte acceptera skitlöner och därmed tvinga företagen att bli bättre.

    Boken, eller i alla fall dess norska kortversion Global ??konomi, borde ges ut på svenska! Det skulle kanske inte göra det omöjligt för skojare som Gudmundsson att bre ut sig, men det skulle göra det lättare att genomskåda dem.

  4. Facit syftar nog på fabriken i Svängsta: 1887-1992.

    http://www.karlshamn.se/Startsida/Fotogalleri/Bilder_fran_arkivet/Svangsta-Akeholm/

    Poängen med listan är att dagens skattetryck gör det svårt för företag att växa sig stora. ”Våra” storföretag är därför av äldre datum. Alternativt gjort som Tetra Pak och flyttat ägandet utomlands. Autoliv är ett lysande undantag. Bland moderna företeelser har vi Skype och MySQL, bägge sålda till USA.

    Enstaka årtal påverkar inte poängen och något ”platt till marken” är det inte frågan om.

    1. Henrik: Det har inget med skatter att göra. Hur kommer det sig annars att så många av dagens stora och framgångsrika företag faktiskt är startade i modern tid (Autoliv, Tetra Pak, SSAB, NCC, HM, Kapp-Ahl, Saab, IKEA, JCE, Stena, Wallenstam, WM-data, ISS, Securitas, Getinge osv). En del ägda via utlandet, en del utlandsägda, men andra helt vanlig svenskägda företag. Så har det ju dessutom alltid varit. Utländskt ägda företag var vanligt på 1800-talet (Gränges, LKAB, Zinkgruvan, många skogsindustrier osv).

      Skype eller MySQL är inte direkt några stora företag och har aldrig haft förutsättningar att bli. Dessutom är Skype vad jag förstår inte USA-ägt längre.

      Om det är platt fall till marken är ju en åsikt där du och jag har olika uppfattningar. Det stora problemet är ju att Gudmundson inte begriper hur samhällen utvecklas. Företag föds inte i vaccum, utan i ett samhälle där olika krafter verkar. De olika folkrörelser som växte fram under slutet av 1800-talet har betydligt mer med det hela att göra än skatter av olika slag. Det förstår inte Gudmundson och inte du heller uppenbarligen.

      Vidare hade tillväxten av kapitalismen i Sverige i slutet av 1800-talet inte varit möjligt utan de överprofiter som handelsmäm i främst Göteborg gjort under sillperioden, handeln med Ostindien och socker från slavplantager, genom smuggling och handel under kontinentalblockaden i början av 1800-talet och genom sjörröveri på främst 1700-talet. Det var detta kapital plus utländskt kapital som finansierade utbyggnaden av den svenska industrin i slutet av 1800-talet. Uppfinnar, entreprnörer etc hade mycket lite med det hela att göra. Det var grosshandlare i Göteborg med för mycket pengar som var grunden och förklaringen till kapitalismens utveckling i Sverige. Plus staten. Offentliga medel finansierade till stor del utbygganden av det moderna försvaret, järnvägarna, vägarna och telefonnätet. Utan detta hade det inte blivit så mycket med industrialismen och den moderna kapitalismen i Sverige. Inget Ericsson exempelvis, inget Saab, inget Scania, inget ASEA, inget Stal-Laval, inget Nohab, inget Bofors osv.

    2. Henrik igen: Facit har faktiskt aldrig legat i Svängsta utan det är Halda (som köptes av det framgångsrikare företaget Facit som låg i Åtvidaberg). Halda blev alltså inte så framgångsrikt utan uppköpt i likhet med många andra liknande företag (Addo, Original Odhner etc).

  5. Jag undrar hur mycket den allmänt höga utbildningsnivån betydde för high-tech-industrins framväxt för hundra år sen. Som bekant har vi i princip varit läskunniga sen sjuttonhundratalet i Sverige, något som i övrigt fanns i högkostnadsländer som Holland och England men inte i ett jordbruksland.

    Ett perspektiv som glöms bort både av Gudmundsson och av Anders S är att det knappast betyder så mycket när ett företag startas rent formellt; det som borde betyda något är när dess produktion växer. Och den stora industriella tillväxten, då svenska produkter erövrade världen, var efter andra världskriget, tack vare Marshallpengar. Vi var ju det enda i-land utom USA som inte var sönderbombat. Det är en fördel vi inte längre har. Om man ska vara riktigt elak kan man säga att svenska kapitalister (och politiker) fastnade i gamla framgångar under 50-60-talen medan andra, nyare i-länder förberedde sig för 70- och 80-talen.

    1. Jan Wiklund: Jag tror du har fel om tillväxten. Tillväxten var minst lika stor i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Men det döljs lite av den stora utvadnringen. Utvandringen i sig tror jag också frigjrode resurser, då bondefamiljer inte behövde ta hand om yngre släktmedlemmar längre utan fick resurser över. Något som kunde användas för att odla exportgrödor istället för mat. Exempelvis lin och havre som det fanns stor efterfrågan på. Något som gjorde Västergötlands och Hälsinglands bönder rika och som innebar att resurser skapades för satsningar på textilindustri. Men självklart var perioden efter andra världskriget mycket betydelsefull.

      Läskunnighet var naturligtvis av en oerhörd betydelse. Det var också den som gjorde att Svenskar var de framgångsrikaste invandrarna i USA.

Kommentarer är stängda.