Ökade klyftor – mer våld?

Enligt boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett så finns det ett tydligt samband mellan antalet fängelsedömda och de sociala skillnaderna i rika länder. Har samhället stor ojämlikhet så är antalet fängelsedömda högt. Innebär detta då också att brottsligheten ökar emd ökade sociala klyftor? Eller är det bara strafflängd och antalet fängelsedomar som ökar oberoende av brottsligheten.

Enligt de siffror som finns och som Wilkinson och Pickett redovisar i sin bok ökar också våldet i samhällen med större sociala skillnader. Mordfrekvensen (antal mord per 100 000 invånare) kan användas som ett mått på detta och mordfrekvensen ökar med ökad ojämlikhet. Stora social klyftor innebär högre mordfrekvens och små sociala skillnader innebär lägre mordfrekvens. Ökad ojämlikhet leder enligt materialet som Wilkinson och Pickett redovisar till ökat våld och fler mord.

Enligt undersökningar ökar de sociala klyftorna i dagens Sverige, dvs ojämlikheten ökar. Enligt forskningen och siffrorna som Wilkinson och Pickett redovisar bör en sådan utveckling leda till ökat våld i ett samhälle. Trost detta visar forskningen i Sverige att det inte är så. Men det kanske finns tecken som tyder på att det går den vägen, det handlar om att det existerande våldet blir grövre, något som visas av såväl Brå:s statistik som av det knapphändiga och ovetenskapliga material som finns från en del akutmottagningar. Tillväxten av kriminella gäng tyder eventuellt på samma sak.

Att antalet fängelsestraff och strafflängden ökar i takt med ökad ojämlikhet visas tydligt i materialet som redovisas i Jämlikhetsanden. Denna utveckling är tydlig i Sverige. Klyftorna i samhället ökar och antalet fängelsestraff och längden på straffen ökar. Det är saker som hänger ihop och detta är alltså resultatet av den politik som förts i Sverige de senaste 20 åren, oavsett regering. Ökade klyftor med längre fängelsestraff och grövre våld tycks var det vi ser i Sverige och et är intimt förknippat med en ökad ojämlikhet. Bryts inte utvecklingen mot ökade klyftor, mot ett råare klassamhälle, så kan inte heller utvecklingen mot ett grövre våld och på sikt en ökad kriminalitet och brottslighet brytas.

Det behövs en annan politik, en politik för minskade klyftor, ökad utjämning, för lägre direktörslöner, lägre  aktieutdelningar, färre höga bonusar och mindre privilegier för de rika frö att en utveckling mot ett ojämlikare och brottsligare samhälle ska kunna undvikas. Det krävs återställd nivåer i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, det krävs respekt för fattigas människors sjukdomar för att en utveckling mot ökade klassklyftor och ökad kriminalitet ska kunna stoppas.

Intressant?
Om brott och grov kriminalitet i media: SVD1, 2, 3, 4, GP, Sydsvenskan1, 2, KB, VLT, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • gunnar gadderyd

    Brå:s trovärdighet är sedan många år noll!
    Ser man till de stora sjukhusens akutmottagningars statestik, har våldet ökat lavinartat!

    Gunnar Gadderyd

    • Anders_S

      Fast Gunnar, det är ett begränsat urval, inte representativt (ett par akutmottagningar i våra största städer säger ingenting) och inte vetenskapligt. Följaktligen inte korrekt. Det finns som jag skriver flera andra anledningar till att akutmottagningar kan uppleva att våldet ökar. Andra anledningar än ökat våld. Sen ska det hela relateras till en ökand befolkningen, vilket betdyer att stillastående tal som forskningen (ungdomsforskning, Brå, annan brottsforskning etc) visar innebär minskat våld.

  • boyd

    BRÅ:s så kallade utredning visar att antalet knivskurna personer ökat från 10 till 70, men ändå ser BRÅ ingen ökning av antalet brott.

    • Anders_S

      boyd: Att antalet registrerade knivskurna ökat betdyer varken att antalet knivskurna ökat eller att antalet brott ökat. Det edna det betdyer är att antalet registerade knivskurna ökat. anledningen till det är inte känd. (ökad anmälningsbenägenhet, ökad benägenhet att söka vår eller nåt helt annat kan ligga bakom). Det är dessutom inte Brås som menar att knivdåden ökat utan en helt ovetenskaplig sammanställning från ett par akutintag). Enligt foskningen är det scoial skillander som är grudnen till brottslighet. Det finns inga (signifikativa) tydliga och avgörande tecken på att någon annan faktor mer än kön, sociala skillnader, ojämlikhet och klass påverkar brottsligheten. Etnicitet har exempelvis ingen signifikativ (tydlig och avgörande) betydelse enligt den forskning om finns.

  • Och, Gunnar, för många slags brottslighet är siffrorna skuggiga – men mord går knappast att dölja. Mordfrekvens är ett ursäkert mått.

  • Borkkas

    Det är ett känt och observerat faktum att ojämlikhet och försämrad ekonomi ger ökad otrygghet och ökad brottslighet. Det flesta människor vill roffa åt sig så mycket som möjligt innan systemet kollapsar. Nu kanske det inte gör det på kort sikt, men oroskänslan över, vart samhället är på väg, är överhängande som ett Damoklessvärd. Det gör människor desperata och djuriska.

    Så egentligen är debatten om detta onödig. Jag ser det så här: Vad gör vi för att stabilisera läget i stället för att bara oja och se på?

  • Sverige observatör

    Det är klart att sociala och ekonomiska klyftor bidrar till brottslighet och etnicitet spelar ingen roll. Men är inte vara hela sanningen. Till example hade Maos Kina mycket större ekonomiska skillnader än Sverige på den tiden. Brottsligheten i New York har gått ner, men de ekonomiska klyftorna i staden har inte minskat. Sverige på 50-talet, och många andra exempel. Det finns naturligtvis många andra faktorer! Social acceptans är en – tänk på skatte-, bidrags- eller försäkrings-brott. Eller tendensen att köra bil när man har druckit. Otaliga experiment har visat att folks tendens att begå brott också är beroende av sannoligheten av upptäckt eller att ”bli fast”. Tendensen till våldsbrott ökar om man är uppväxt med det. Och så vidare.

    Tendensen är skylla all brottslighet bara på en faktor – sociala eller ekonomiska klyftor – är ideologist och inte ”vetenskaplig” till sin natur. Dessutom, när man får veta att antalet knivskurna på ett par stora akutmottagningar har ökat dramatiskt, så är rimliga reaktioner 1) att tänka på offren, 2) att inse att detta ökar sannolikeheten för att kniv-våldet verkligen har ökat, och 3) kräva att det ”vetenskapligt” undersöks om så verkligen är fallet, och 4) fundera på vad som kan göras (speciellt om våldet verkligen har gått upp). Att avfärda rapporterna med att ”anmälningsbenäkenheten” kan ha gått upp, etc, kan ses som hjärtlöst.

    • Anders_S

      observatör: Det där med akutmottagningarnas siffror är vetenskapligt undersökt (Brå, Ungdomsstyrelsen) och man har kommit fram till att deras siffror inte stämmer. Det finns ingen så stor ökning av det aktuella brottet.

  • daniel

    Kriminalitet är inte enkelt, och det är inte givet att våld ökar vid t.ex. dåliga tider (ekobrott brukar dock alltid öka i samband med dåliga tider). I USA minskade våldet under 1990-talet, trots att ojämlikheten inte ökade. Men jämför man mellan länder och tar det enda brott som i officiell statistik är jämförbar (mordfrekvens) kan man se det Wilkinson ser. Ännu mer intressant tycker jag att Messner och Rosenfelds bok Crime and the American Dream är, där de tittar på decommodifiering, som visar sig korrelera med mordfrekvens. Graden av löntagarnas varufiering är faktiskt ett ännu mer intressant mått än ojämlikhet.

    För övrigt vill jag ge beröm för en vänstertyp som faktiskt uppmärksammar brottslighet. Vi har mycket att vinna på denna fråga, och (vilket USA visar) mycket på att förlora om vi struntar i denna fråga.

  • Pingback: Hyckleri – Ditt namn är borgerlighet « Röda Berget()

  • Pingback: Konfliktportalen » Blog Archive » Färre drabbade av brott()

  • Alexander

    Singapore är inte känt som ett våldsamt samhälle, är den ekonomiska jämlikheten högre där än i Sverige?

    Schweiz är känt för att vara en av de säkraste länderna i Europa och skillnaden mellan fattig och rik är garanterat större där än i Sverige.

    • Anders_S

      Alexander: Singapore har ungefär samma mordfrekvens som Sverige, men är extremt ojämlikt. Däremot har landet mycket långa fängelsestraff. Singapore avviker lite från det generella mönstret, men det påverkar det inte. Finland avviker också, men åt andra hållet, jämlikt, men med hög mordfrekvens. Schweiz har ungefär samma mordfrekvens som Sverige och ungefär samma ojämlikhet som Frankrike och följer mönstret väl. Om man tar enskidla länder finns det alltid avvikelser beroende på att även andra faktorer påverkar brottslighet och fängelsestraff, det är det generella som är intressant. Mest ojämlika rika länder i Europa är Portugal och Storbritannien.

      Bägge har en högre mordefrekvens än Sverige (den som redovisas för Sverige o Picketts bok är FN:s och den är felaktig, beroende på att svensk brottstatsitisk har överanmälan av mord och FN.s siffra är baserad på anmälningar, inte på verkliga mord). Mordfrekvensen i Sverige är strax under ett (inte två som i boken). Alla redovisade europeiska länder har högre eller ungefär samma som Sverige. Endast Japan har rejält mycket lägre och Japan är det rika land som har minst inkomstskillnader av alla.

  • Berest!

    Hur kommer det sig att i Kanada låser folk inte dörrarna hemma ens för där görs inga hus inbrott. Kan det bero på att där har man ett väldigt socialt ansvarstagande mot samhällets sjuka och alkoholiserade mm mm. Dom klarar livhanken bra och behöver inte begå brott för att få mat på bordet. Skicka svenska politikerna dit så dom får se hur man får ett lagligt land med bra mående folk. Kanada är 10 ggr så stort till folk antalet men det begås mindre mord än i sverige. Dom siffrorna talar för sig själv.

    • Anders_S

      Berest! Kanada har högre mordfrekvens än Sverige (Sverige cirka 1 och Kanada strax under 2) och större ojämlikhet. Så du vet nog inet riktigt avd du pratar om. Det begås alltså betydligt fler mord i Kanada rent antalsmässigt. Det går inte att utgå från egna upplevelser i såna här sammanhang. Hur brottsligheten i övrigt ser ut i Kanada vet jag inte då sådan jämförelser är mycket svåra att göar internationellt.

  • profanum_vulgus

    Gunnar exemplifierar något mycket viktigt.
    Ju mer kunskap en person har om brott och straff (kriminologi) desto mindre benägen blir den personen att förorda straff som metod att få ner brottsligheten. Det finns även ett samband mellan generellt ökande bildningsnivå och motstånd mot värre straff.
    Med låg bildningsnivå, generellt eller specifikt, följer också en tendens att förkasta forskning och kunskap som inte passar med ens egen känsla, istället för att värdera forskningen efter metoden som används.

    Det finns ju två företeelser som mer än allt annat korrelerar med brottsligheten och ger ett mönster. Brottsligheten ökar när ojämlikheten ökar och brottsligheten ökar när straffen blir hårdare.
    Det är förvisso helt logiskt och för tänkande människor borde det vara självklart, men många vill inte att det ska vara så och denna vilja tillsammans med bristande bildning resulterar i att man inte ”tror” att det är så.

  • Pingback: Det minskande våldet | Svensson()

  • Pingback: Brottslighetens orsaker | Svensson()

  • Pingback: Cynism på borgerliga ledarsidor | Svensson()