Malmö Järnvägar var ett samarbete mellan fler olika järnvägsbolag kring Malmö och Trelleborg som grundades 1891. Fram till 1896 var det följande järnvägar som ingick i samarbetet: Malmö – Billesholms Järnväg (MBJ) och Malmö – Trelleborgs Järnväg (MTJ), Trelleborg – Rydsgårds Järnväg (TRJ), Malmö -Simrishamns Järnväg (MSJ), Malmö – Kontinentens Järnväg (MkontJ), Västra Klagstorps – Tygelsjö Järnväg (KTJ) och Hvellinge Skanör – Falsterbo Järnväg (HSFJ). 1896 förstatligades MBj och lämnade därmed samarbetet och 1909 skedde samma med MKontJ.
Om MTJ och dess sidobanor har jag redan skrivit så detta inlägg ska handla om de tre återstående bolagen i samarbetsbolaget kring Malmö. Det är också de tre banor som faktiskt finns kvar.
Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnades 1886 mellan Malmö och Billesholm via Lomma-Kävlinge-Teckomatorp. Malmö stad som var intressent i banan ville att den skulle dras rakaste vägen och därför kom banan inte att gå till Lund. Redan från början byggdes banan på villkor att den skulle kunna bli förstatligad och detta skedde 1896 som en del i bildandet av en sammanhållen järnväg längs med västkusten (Västkustbanan). Sträckan Arlöv-Ängelholm elektrifierades åren 1933-34.
Banan kallas i dag Lommabanan mellan Arlöv och Kävlinge samt Söderåsbanan mellan Teckomatorp och Åstorp. Den ingår i det som brukar kallas skånska godsstråket och är huvudbanan för godståg genom Skåne. 1948 flyttades trafiken från nuvarande Lommabanan till att gå över Lund till Kävlinge då den sistnämnda sträckan då elektfrifierats. Den lokala persontrafiken lades ner 1975 på delen Ängelholm-Teckomatorp och 1983 på delen (Malmö-) Arlöv-Kävlinge medan den behölls mellan Kävlinge och Teckomatorp. Persontrafiken försvann till större delen på 1980-talet då västkustbanan fick en ny sträckning över Helsingborg-Landskrona-Kävlinge-Lund till Malmö. Det är meningen att Lommabanan och Söderåsbanan så småningom ska få Pågatåg. Mellan Kävlinge och Teckomatorp finns redan sån trafik.
1898 öppnades Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), som precis som namnet anger byggdes för att ta hand om den långväga trafiken ut i Europa. Banan gjordes extra påkostad och kostade betydligt mer än vad Malmö-Trelleborgs Järnväg gjort men fick samtidigt en betydligt högre standard och var från början byggd för tung godstrafik och högre farter. MKontJ fick också en östligare och rakare sträckning än MTJ.
Från början fick resenärerna själva byta till färjan i Trelleborg men 1909 sattes den första tågfärjan in på leden till Sassnitz. Det innebar ett stort uppsving för trafiken. Direkta vagnar sattes in från Oslo och Stockholm till Berlin och Hamburg. I Trelleborg kompletterades centralstationen med en färjestation, Trelleborg F. I samband med invigningen av tågfärjeleden förstatligades också MKontJ eftersom banan ansågs vara av riksintresse och alltså borde drivas av SJ.
1933 elektrifierades MKontJ och på 1950-talet byggde banan ut till dubbelspår mellan Malmö C och Malmö Persborg. 1970 lades infarten till Trelleborg om och Trelleborgs Central stängdes och Trelleborgs F blev slutstation. 1973 lades dock den lokala persontrafiken ned. 2000 förlängdes dubbelspåret till Lockarp där banorna till Ystad och Trelleborg delar på sig sen ystadsbanan anslöts till Kontinentalbanan år 1955. Planerna är att Trelleborgsbanan som den idag kallas ska göras i ordning för lokal persontrafik och Pågatåg i framtiden.
Den tredje av de banor som var med i samarbetsorganisationen Malmö Järnvägar var Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). Denna bana fanns kvar i samarbetet tills detta upplöstes 1943 geom att de ingående järnvägarna förstatligades. Ursprunget till MSJ är Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) som invigdes i två etapper, Malmö-Dalby 1892 och Dalby-Tomelilla 1893. Huvudinitiativtagare till banan var Malmö stad. 1896 köptes Simrishamn-Tomelilla Järnväg (CTJ) av MöToJ och Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ) bildades. Bland de stora kunderna till MSJ fanns ett stenbrott i Dalby och sockerbruket i Staffanstorp. CTJ (C står för Cimbrishamn som orten stavades då) stod färdig 1882 och byggdes med enklare standard som en så kallad ångspårväg.
1910-1911 byggde MSJ en bibana från Dalby till Bjärsjölagård där Ystad-Eslövs Järnväg (YEJ) anslöt. Tanken var att fortsätta linjen till Kristianstad men dålig ekonomi satte stopp för planerna. Bandelen Harlösa-Bjärsjölagård lades ner redan 1955, medan delen Dalby-Harlösa levde kvar till 1983.
I Malmö delade MSJ och Malmö-Genarps Järnväg (MGJ) ett eget spår mellan Östervärns station och Malmö C. 1943 förstatligades MSJ ihop med de andra järnvägarna som ingick i Malmö Järnvägar. 1953 anslöts f d MSJ till Lundavägens station på Kontinentalbanan invid Östervärn och den egna infarten till Malmö C revs. Östervärn användes som godsstation fram till 1980-talet. Under 1950- och 60-talen minskade trafiken på banan och 1970 lades persontrafiken Malmö-Tomelilla ner. Trafiken till Simrishamn leddes istället över Malmö-Ystad-Tomelilla. Nedläggningarna fortsatte stegvis även därefter:
Godstrafiken Önneslöv (2 km öster om Dalby)-Sjöbo lades ner 1974 och Sjöbo-Tomelilla 1981. Trafiken till Dalby/Önneslöv fortsatte till 1987 och därefter var bara sträckan Malmö-Staffanstorp-Brågarp kvar. Godstrafiken till Staffanstorp var under 1970- och 80-talen tidvis omfattande sedan ett stort industriområde med bland annat livsmedelsföretag anlagts i Staffanstorps västra utkant. Flyttningar och nedläggningar av företag gjorde dock att transporterna minskade och i slutet av 1990-talet var trafiken i princip nedlagd.
År 2001 återupptogs trafik mellan Malmö och Staffanstorp igen men den fick läggas ner efter två år då den inte lönade sig. Stora delar av järnvägsrälsen ligger kvar på banan, utom biten i Sjöbo kommun som revs upp 1991 och sträckan Brågarp-Dalby-Björnstorp som revs upp 1992. Delar av banan används för dressincykling.
Mellan Tomelilla och Simrishamn trafikeras banan fortfarande, men tågen från Malmö går numera över Ystad till Tomelilla. 2001-2003 elektrifierades banan mellan Tomelilla och Simrishamn. Från detta år går banan mellan Ystad och Simrishamn under namnet Österlenbanan och trafikeras med Pågatåg. Nu finns det dock återigen funderingar på att öppna hela sträckningen mellan Malmö och Simrishamn för trafik med Pågatåg.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Malmö – Billesholms Järnväg, MBJ, Malmö -Simrishamns Järnväg, MSJ, Malmö – Kontinentens Järnväg, MKontJ, Västkustbanan, Lommabanan, Österlenbanan, Kontinentalbanan, Ystad, Tomelilla, Kävlinge, Simrishamn, Dalby, Billesholm, Teckomatorp, Lomma, Staffanstorp, Sjöbo, Söderåsbanan, Pågatåg, Samhälle, Malmö, Trelleborg, Ekonomi, Kollektivtrafik, Historia
Technorati Tags: Malmö – Billesholms Järnväg, MBJ, Malmö -Simrishamns Järnväg, MSJ, Malmö – Kontinentens Järnväg, MKontJ, Västkustbanan, Lommabanan, Österlenbanan, Kontinentalbanan, Ystad, Tomelilla, Kävlinge, Simrishamn, Dalby, Billesholm, Teckomatorp, Lomma, Staffanstorp, Sjöbo, Söderåsbanan, Pågatåg, Samhälle, Malmö, Trelleborg, Ekonomi, Kollektivtrafik, Historia
Svensson, det var ju väldigt trevligt att se ditt järnvägsintresse. Det har jag också – min morfar var rallare på Inlandsbanan. Han var vänster också men det är inte jag!
Sapere: Det är uppenbart att du inte är vänster. Men intresse för järnvägar styrs ju knappast av politisk övertygelse.