Det är ett riktigt och klokt beslut att den sjuksköterskeelev som dömts för misshandel av flickvännen till den tidigare sverigedemokratiske partisekreteraren Martin Kinnunen nu får studera vidare:
Den sjuksköterskeelev som har dömts till fängelse för grov misshandel av sambon till Sverigedemokraternas pressekreterare Martin Kinnunen får studera vidare. Detta har Högskolans avskiljandenämnd beslutat, uppger tidningen Vårdfacket.
Göteborgs universitet ville ha kvinnan avstängd med motiveringen att hon skulle kunna bli våldsam mot sina medstudenter och de anställda. Nämnden konstaterar att hon visserligen har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, men att hon å andra sidan inte missbrukar vare sig alkohol eller droger. Hon är psykiskt frisk, utan tidigare kända våldsbrott i bagaget. Dessutom har hon genomfört sina studier utan anmärkning och arbetat inom äldreomsorgen utan rapporterade problem, skriver Vårdfacket.
Man ska inte kunna stängas av från sitt jobb och sina studier bara för att man begått brottsliga handlingar. Det skulle ju nämligen innebära att den som en gång dömts för brott aldrig kan leva ett normalt liv. Därför är beslutet i Högskolans avskiljandenämnd både bra för samhället och demokratin. Förutom för den kvinnliga sjuksköterskestudenten som det naturligtvis också är bra för.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Martin Kinnunen, Studier, Sjuksköterskeelev, Misshandel, Brott, Våld, Antifascism, Sverigedemokraterna, Samhälle
”
Man ska inte kunna stängas av från sitt jobb och sina studier bara för att man begått brottsliga handlingar. Det skulle ju nämligen innebära att den som en gång dömts för brott aldrig kan leva ett normalt liv.
”
Helt rätt, detsamma gäller poliser med. Det är förjävligt att de får sparken bara för de begått ett brott.
Mats: Nej det gäller inte poliser. När det gäller dem så är själva brottet en anledning till att de ska förlora jobbet. De är inte trovärdiga i sin roll om de begår ett brott. Detsamma gäller åklagare, advokater, domare osv. De får bli sjuksköterskor, målare eller it-tekniker istället.
För poliser och andra verksamma inom rättsväsendet har vi rätt att ställa högre krav än på andra medborgare när det gäller laglydighet.
Du vet väl att det finns särskild lagstiftningsom sjuksköterskor och läkare måste följa. De är inte heller trovärdiga i sin roll om de begår brott. Synnerligen inte ett så allvarligt brott som misshandel av politiska motståndare. Skall hon felmedicinera politiska meningsmotståndare också? Vem vet hur långt denna människa är beredd att gå?
Och nassen som mördare Björn för några år sedan skall han få jobba som läkare?
Mats: Ja han ska få jobba som läkare om nån vill anställa honom.
I övrigt har läkares och sjusköterskors jobb ingenting med att bekämpa brott att göra varvid diyt resonemang är meningslöst och ointressant.
Ja, nassen som mördade Björn bör få gå klart sin utbildning liksom ovannämnda kvinna. Det är väl en självklarhet. Sedan är det upp till arbetsgivare att anställa respektive ge praktikplats.
Det är helt rätt att läkare och sjuksköterskors arbete inte handlar om lagar och brott, men det handlar om etik. Alla ska ha lika vård och vården ska gå till den som behöver det mest i en prioriterings situation och så vidare. Därför kan man ställa högre etiska krav på sjuksköterskor och läkare en andra yrkesgrupper. På samma sätt som ställa högre krav på yrken inom rättsväsendet, för i båda fallen handlar det om trovärdighet.
Kommer denna sjuksköterska, och läkare för den delen, ge lika vård till alla? Det handlar om ett professionellt arbetssätt och de har ju redan bevisat att de anser att de kan skada och döda andra människor pga olika politiska synsätt.
Om de ska få studera klart så kan det vara upp till Socialstyrelsen att utreda om de ska få sin legitimation, inte arbetsgivaren som i så fall borde begära ut brottsregister vid alla anställningar. Vilket jag inte tror att de får.
Leif: När det gäller sjuksköterskan så finns det ingen misstanke om att hon inte skulle göra det. Man kan ju liksom inte se på utsidan av en människa eller på namnet om denna är nazist, fascist eller rasist. Vad gäller nazisten så kan hav äl ha egen praktisk och får då de patienter som vill ha honom. Det måset vara genrella regler där brott inte ska avgöra om man får utföra ett yrke. Naturligtvis kan det finnas undantag (poliser och brott, personal som jobbar med barn och pedofili.
Man ska inte kunna bli avtängd från olika utbildningar och arbeten bara för att man begått brott. Det är ju straff på livstid och det är nappast en bra metod om man vill att folk ska återvända in i vanligt liv från en brottslig karriär. Och det som gäller vilka brottslingar som helst gäller naturligtvis också politiska brottslingar.
Man kan inte ställa högre krav på läakre och sköterskor än andra människor när det gäller brott som jag ser det. Varför skulle vi det? Därmot kan vi ställa krav på att vårdarbetet utförs korrekt. Men det har varken med deras politiska åsikt eller deras eventuella tidigare och/eller nuvarande brottslighet i andra sammanhang att göra.
Jo man kan ställa högre krav på sjuksköterskor och läkare än många andra yrkesgrupper. Då dessa har liv på sitt ansvar är det väldigt viktigt att de visar respekt för liv och hälsa.
Har man visat att man är beredd att misshandla/mörda politiska motståndare så är man inte lämplig vare sig som sjuksköterska eller läkare.
Det finns många andra arbeten de kan syssla med, arbeten där de inte kan orsaka andra människor skada. Det är ingen rättighet att få jobba inom vården.
Mats: Vi har olika uppfattning om detta. (och du har fel 😉 )
Sen är det så att många skinnhuven är vänster. I fall känner jag och känner till många såna. Du är efter din tid. De flest rasister och nazister är inte skinnhuven. Ingen nasse jag känner eller har haft kontakt med är det.
Och Anders
Så du tror inte att man kan se om någon är en nasse. Har du aldrig sett en skinnhuve? Eller så kanske de har något annat kännetecken som avslöjar deras politiska tillhörighet. Eller så är det en politiker hon faktiskt känner igen. Listan kan göras lång.
Hon har inget i vården att göra.
Det finns ett gäng skinnhuvuden som alltid brukar gå med i syndikalisternas 1:a Maj-tåg här i Stockholm. Gå fram och kalla dem för nazister så ska vi se vad som händer.
Jag begriper mig inte på dig Anders. Självklart ska man kunna ställa krav på folks beteenden om de ska ha olika yrken. Mördare och misshandlare har i handling visat att de inte respekterar andra människors liv och hälsa. Då har de förverkat sin rätt att verka inom vården som handlar om medmänniskors liv och hälsa.
Du ser som vanligt saken ur brottslingens synvinkel, dennes rättigheter, liv och framtid. Jag (som avskyr dalt) ser saken ur den stora laglydiga, arbetande, skötsamma, ”tråkiga” majoriteten Svenssons synvinkel. De ska inte behöva konfronteras med sådana opålitliga människor inom vården. Vanligt folks rättigheter är viktigare än de få kriminellas.
I denna fråga delar jag helt arbetarklassens traditionella kulturkonservativa åsikter. Och du har hamnat på den kulturradikala medelklassens ståndpunkt. Detta är ett problem för vänstern,
Hans, mördare återfaller i stort sett aldrig i brott. Mordet har i stort sett alltid gjorts mot frun, sambon, flickvännen, kompisen. Varför ska det påverka deras liv efter avtjänat straff och vård? Finns faktiskt ingen anledning.
Andelen brott som begås av återfallskriminella är låg, utom för värdetransportrån, knarksmuggling, bankrån, ekobrott och liknande brott där den ekonomiska vinsten är stor (lönsamma brott). Sedan finns också en grupp som är psykiskt sjuka som återfaller i brott.
Jag kan säga dig Hans, att jag till stora delar trasproletariatets syn på detta. Det är därifrån jag kommer och de flesta kriminella kommer. Kriminella är ofta för mycket hårda straff för våldsbrott, men däremot inte för brott som att snatta, röka hasch, smårån osv. Jag är anhängare av att ge alla människor en ny chans och det är de värderingar som delas av den arbetarklass jag känner, den jag kommer ifrån. Det är vi som blir brottslingar (av social anledningar och brist på möjligheter), det är vi som ska få hur många chanser som helst. Det kallas humanism. Bara för att vi begått brott ska vi inte straffas för det i hela livet.
Jag har exempelvis begått värre brott än den sjukköterskelev vi nu pratar om. Men jag har aldrig åkt fast. Är jag eller hon (som bara begått ett riktigt allvarligt brott som är känt) den mindre lämpade för sjukvården? Eller som lärare? Ungdomsledare? Är det faktum att hon åkt fast för ett brott det som ska avgöra? Jag tycker inte det verkar rimligt.
Och Hans, du som anser att du baserar dig på vetenskap när de gäller nationalism vill uppenbarligen inte göra det i denna fråga. Obegripligt! För nrä jag uttlar mig om straff, brott, avtänging osv så baseras det på den forskning som finns på området. Och ingen människa blir bättre, slutar med brott, för att den utestängs från samhället och mängder med arbeten. Det rä helt enkelt en misslyckad väg att åka. Det kspar en grupp av människro som är permanent utestängda ocga ltlså inte har någon som helst anledning att sluta med brott elelr att at det försiktigt vid brott.
Anders du får hålla skillnad på våldsbrott och politiska våldsbrott.
Att misshandla politiska företrädare eller dess familjer är bland det allvarligaste brott jag kan tänka mig. Eftersom syftet är att hindra folk att utrycka sina åsikter. Ett förakt mot demokrati som inte skall tas lika lätt på som många andra brott. Men jag tror nog att du har olika åsikter beroende vem det är som misshandlas.
Att du erkänner att du begått värre brott än detta är verkligen skrämmande. Jag hoppas du åker dit för det. Och bara för att du inte åkt dit för det, ursäktar inte att hon inte är lämplig inom sjukvården. Då misshandel inte är förenligt med sjuksköterskeyrket. Och politiskt misshandel är flera gånger värre.
Hade det varit en vanlig fyllegrej med ett offer som personen inte känner. Ja då kan man få en andra chans, men detta var något annat.
Mats: Det kan vara relevant att i vissa sammanhang skilja på politiskt motiverade brott och vanliga våldsbrott: men jag anser attd et inte behöver göras i detta falla och jag anser att politisk brott inte hlerl ska leda till livstidsstraff. Jag tycker den bedömning som den bedömande instansen gjort var riktig. Hon får fortsätta sin utbildning. Men det betyder inte tat hon me dnödvändighete komemr att bedömas som lämplig för sitt jobb:D et är upp till den som ska anställa henne. Men jag vill inte att brottslighet av något slag per automatik ska leda till livslånga straff.
Vetenskap är en sak, värderingar en annan. Våldsbrottslingar passar inte inom sjukvården är min värdering.
Sedan värderar jag alla människor som lika mycket värda, inklusive brottslingar. Men vanliga laglydiga Svenssons är fler, brottsoffren och de potentiella brottsoffren är fler. Rent matematiskt bör alltså deras intressen väga mera än de få kriminellas rättigheter.
Läs om knivmannen idag i GP. Stack kniven i en som försökte freda sin bil för stöld. Missbrukat amfetamin sedan han var 20 år, nu 47 år. 38 avsnitt i belastningsregistret. En sådan vandrande bomb ska inte gå omkring och utgöra ett ständigt hot mot vanliga hederliga människor. Det är inte en rättvis avvägning mellan Folkets intressen och den Kriminelles.
Min humanism riktar sig i första hand gentemot brottsoffren. Sådana jag ser dagligen på mitt arbete på Sahlgrenskas akutintag. Som den helt oskyldiga tant som oprovocerat överfölls av ett tonårsgäng, och som nu riskerade synen.
Jag känner noll humanism mot sådant slödderdrägg. En åsikt de flesta av mina arbetskamrater instämmer i.
De som är en permanent fara för samhället ska vara permanent avstängda från samhället.
Hur mycket tror du knivmannen har gått omkring? Större delen av livet har han suttit inne. Av sina 47 år har han förmodligen suttit 15-20 år i fängelse. har det hjälpt? Nej. Förmodligen har han varit brottsoffer oftare än han varit brottsling. För det är ofta samma människor som är offer och brottslingar. Så det är enligt dig synd om honom när han blir nerslagen av en annan knarkare, men inte annars. Det där är bara skitsnack. Läs på och lär.
Du pratar om mina kusiner, min faster, gamla barndomsvänner osv. Det är inget drägg. Långt därifrån. Sån föraktfull attityd är fascistoida tendenser. Det finns ingen anledning att ha såna. Det är SD-fasoner. idiotiskt och meningslöst. Min kusin, som knarkat hela sitt vuxna liv, dog när han var 47 år efter att snuten jagat honom i en biljakt. Det var förmodligen en befrielse för honom. För han hade inte varit lycklig en sekund av sitt liv. Men bättre för samhället hade varit om han kunnat komma i arbete och gjort nytta.
När det gäller sköterskan så har den instans som bedömer om hon är lämplig bedömt att hn är lämplig Jag tror inte attd e hade bedömt en våldsbrottsling som lämplig. Hon är inte det. En småbarnsmamma som nitade en fascist. På ett sätt som jag inte tycker är behagligt och trevligt. Inte heller bra. Men det är inget man ska straffas för hela livet. Och återigen, varför skulle hon vara olämpligare än jag är, som begått fler och värre brott än hon, men aldrig blivit dömd.
Återigen. Vetenskapen och forskningen ger inga som helst belägg för att insprärrning på livstid för människor som nämnda knarkare på något sätt gör samhället bättre. Han har varit inspärrad större delen av livet och det har inte gett nån effekt. Brottsligheten minskar inte ens när man har procentandelar av folket inspärrade som i USA. Froskningen och vetenskapen visar att det är meninglsöst, dyrt och ineffektivt. varfrö ska smahället betela för uppehället för en männsiska som hade gjort mer nytta ute och i arbete än i fängelse. Du partar om saker du uppenbart skanar kunskap om och du har förutfattade meningar och fördomar. Gör dig av med dem. Läs på och lär.
Fängelse är dyrt och ineffektivt. Hjälper inte mot brottsllighet. Får inte ner brottsligheten mer än kanske 1-2%. till mycket höga kostnader. Det är inte ffektivt för smahället, inte effektiv på nåt sätt. Inte hlelr bar för brottsoffer (i allmänhet en annan knarkare) och inte bra för brottslingen. Dödsstraff har ingen bevisad effekt alls.
Jag accepterar inte att man kallar folk för slödder och drägg. Folk som inte är det. Folk som är mina vänner, folk som har utsatts för värre brott än de flesta människor utsatts för. Kommentarer med det språkbruket accepterar jag helt enkelt inte. Det är förråande och otrevligt. På samma sätt som ungarnas ”hora” och liknande. De flesta brottslingar är också brottsoffer.
Argumentera gärna i sak, men kom inte med känslomässigt förolämpande junk.
Jag vet höga militära underättelseofficerare som när det var unga begått värre brott än de flesta svenskar. Jag vet högt uppsatta poliser som begått värre brott som unga än vad de flest svenskar gjort. Det gör inte dessa människor till dåliga människor och olämpliga poliser. Att döma folk till livstidsstraff genom utestängning för ungdomsbrott är fel. Det är att göra de som redan är offer till ännu mer offer och att ge dem en utökad kriminell identitet. Vilket forskningen visar. Åsikter förändrar inte vad forskningen visar. Läs på BRÅ:s hemsida och Ungdomsstyrelsens hemsida.
Jag vet en framgångsrik journalist och pjäsförfattare som mördat folk. Skulle han inte fått en chans till? Då hade personen i fråga fortfarande varit rånare och inte journalist. Hade det varit bättre för samhället? Knappast.
Vi kan väl skippa orden då, slödder och fascistoid. Men jag sympatiserar mer än du med offren i proletariatet än med förövarna i trasproletariatet. Och vi kan konstatera att vi är oense.
Jag börjar känna hur meningslöst det varit att jag rest, studerat och tänkt i 30 års tid för att hitta nya vägar framåt. Hur bortkastat mitt liv varit. Ingen lyssnar ändå. Vi i vänstern kommer aldrig att komma överens, och vi kommer följaktligen aldrig att komma till makten.
Hans, varför ska man komma överens? Vad är vitsen med det? Nästan ingen! Diskussionen och oenigheten har ett mycket högt demokratisk värde. En monolitisk vänster är idotiskt. En vänster måste rymma olika åsikter.
Åsikter:
1. Jag anser att det inte ska finnas generella regler om vem som ska jobba med vad. Brottslighet ska inte per automatik leda till avstängning från vissa jobb eller samhället. Det ska göras individuella bedömningar.
2. Vissa personer kan inte jobba med vissa saker. Psykopater och sociopater kan knappast jobba med vård. Pedofiler inte med barn, narkomaner inte med sjukvård, aktiva brottslingar inte inom rättsväsendet osv. Men det ska var individuella bedömningar, undantag och inte generella regler
Fakta från forskning:
1. Brott begås av unga. De flesta som begått brott som unga gör det inte som vuxna. De som frå straff för sina ungdomsbrott begår brott som vuxna i större utsträckning än de som inte åkt dit. Dvs ska man begå brott ska man inte åka fast, det är billigare och bättre för smahället, för man kommer ju att sluta begå brott tidigare än de som åker fast.
2. Långa straff har marginell effekt på brottsligheten.
3. Långa straff har en negativ effekt på återfallsfrekvensen, återfall i brott efter straff (Gilligan med flera, se Jämlikhetsanden), dvs långa straff i ett samhälle innebär högre återfallsfrekvens i snitt. Långa straff har alltså ingen avskräckningseffekt.
4. Upprepade korta straff minskar återfallsfrekvensen.
5. Dödsstraff har ingen avskräckningseffekt alls.
6. Fler på poliser på gatan minskar brottsligheten.
7. Brottsligheten i Sverige har inte ökat sen 1970-talet. Men typen av brott varierar.
8. Våldsbrott ökar med ökad ojämlikhet. Jämlika länder har alltså färre våldsbrott.
9. Brottsling och brottsoffer är ofta samma personer
På indiviuell nivå blir det förstås en mängd undantag från generella forskningsresultat.
För att veta mer kan man börja med att läsa Freakonomics och Jämlikhetsanden. Där finns sedan en mängd tips om vidare läsning.
Visst ska det finnas en mångfald av åsikter i vänstern. Men ska vi komma någon vart måste vi ju presentera ett gemensamt program från vänstersocialdemokratin och vänsterut. Inklusive feminism, miljö och annat. Visa på ett realistiskt alternativ med ett konkret program.
Detta är ju of topic, men kort. Birger Schlaug skrev i GP den 24 maj en bra artikel: ”Vilken vision ersätter konsumtionshetsen?”. Det går inte att bara kritisera kapitalismen och säga att vi måste sänka vår standard. Vi måste ha en positiv vision av ett annat samhälle, annars hoppar inte folk med på tåget.
Mindre materialism och tillväxt, mer relationer och självförverkligande. Mer av lokalism och decentralisering. Vänstern bör fundera på att lämna moderniseringståget. En del av kritiken mot det moderna projektet är värt att ta på allvar.
1900-talet var socialismens stora kyrkogård. Alla de tre formerna av socialism misslyckades, den västliga socialdemokratin, den östliga kommunismen och den sydliga tredjevärlden-socialismen. Alla har slutat i kapitalism igen.
En ödmjuk, lyssnande och respektfull debatt och en mångfald av röster krävs av vänstern för att gå vidare. Och en stor beredskap att ompröva, och sammansmälta med andra visioner. Efter 1900-talet kan vi inte längre vara trosvissa.
Därför gör det mig deprimerad, förskräckt och upprörd att så mycket av hård ton och benhårda uppfattningar ännu lever kvar i vänstern. Det känns ganska hopplöst.
Ett sista inlägg om brottslighet. Staten ska ha en straffande roll. Den tog den över från brottsoffren och deras anhöriga, som tidigare skötte detta och fortfarande gör så i vissa samhällen (som typ blodshämnd). Om inte staten upplevs bestraffa kommer folk åter ta lagen i egna händer, vilket alltid varit ett för alla parter förskräckligt system.
Vi har i oss altruistisk bestraffning som drift för att upprätthålla gruppens sociala normer. En universell biologisk drift påbyggd som vanligt med varierande kulturell utformning. Ett visst strafftänkande är alltså naturligt.
Men naturligt är inte alltid bra som jag ständigt påpekar. Jag ser inte straff utan samhällsskydd som det viktigaste. Vissa människor klarar inte vissa miljöer eller vissa frestelser. Det kan bero på biologiska skador (ex. supande mor som gravid) eller på barndom (ex. misshandlande far).
Då kan samhället för deras egen skull och för samhällets skull istället för långa straff sätta upp stödjande spelregler för deras liv. Typ bo på en mindre ort och där tilldelas arbete och bostad som obligatorium, gå på regelbundna psykologsamtal, utegångsförbud efter tolv, bära fotboja, bilförbud, kamphundsförbud, veckolön, automatiskt hyresavdrag etc.
Min avlidne bror Lars klarade inte Lillhagen-inlåsning, inte heller att leva fritt som efter psykiatrireformen. Hans bästa år var när han hamnade på Altbo. Det var en lagom nivå av frihet och regler, som han klarade av.
Han hade egen bostad, men kunde äta i matsalen om han vllle. Personal följde med till läkare och tandläkare. Det fanns andra som accepterade honom i grannlägenheterna.
Pissliberalerna skriker väl i högan sky. Men en del människor får nog ett lyckligare och laglydigare liv om samhället säter upp stödjande regler för dem.
Hans: Om det du skrivit nu är vi överens. Och om din bror är vi som du förstår helt överens. Jag delar helt din uppfattning och din beskrivning. Det handlar om att vaje individ måste bedömas indiviuellt och få det straff, den behandling, vård etc som passar i just dennes fall.
Och slutligen. Skydda alltså brottsoffren. Lämna inte den frågan åt högern att använda för sina rikemansbeskyddande syften.