Lodjur – Skandinaviens enda vilda kattdjur

Del 2 av 7 i serien Rovdjur i Sverige

Lodjuret kan kanske sägas Skandinaviens egen leopard eller jaguar. Fast lite mindre. Men få har sett lo, trots att djuret är relativt vanligt i en del trakter. Detta då lon vanligtvis är mycket skygg och på grund av sin välutvecklade kamouflagedräkt svår att få syn på.

Lon jagar på samma sätt som många andra större kattdjur. Ofta ligger de och spanar efter byten från en höjd. De smyger så nära bytet som möjligt innan angreppet. Större byten dödas med ett kraftigt bett om strupen.

Lodjur har ingen egentlig lya som många andra rovdjur, utan nyttjar en befintlig plats som ”bo”. Ofta väljer honan en vind- och regnskyddad plats under en gran eller mellan två stenar. Ett typiskt exempel är de ungar som radiomärkts utanför Olofström i Blekinge. De föddes bakom en rotvälta.

Lodjuret kom till den Skandinaviska halvön för 9 000 år sedan, ungefär samtidigt med rådjuret, älgen, vildsvinet och rödräven. Då fanns exempelvis redan varg och människa på plats. För knappt 4 000 år sedan blev klimatet mildare, och förutsättningarna för tamboskapsskötsel blev bättre. Därmed uppstod den konkurrens mellan människa/lodjur som pågår än idag. Lon har jagats så länge den har funnits här. Främst för skinnets skull. Redan på vikingatiden var Skandinavien en viktig exportör av loskinn.

Under 1800-talet jagades lodjursstammen så hårt i Sverige att endast ett hundratal lodjur återstod. Sydsverige blev tomt på lodjur redan i slutet på 1830-talet. Bara trettio år senare var den försvunnen också från Mälardalen med omnejd. Under 1900-talets början betalade både staten och en del privata fonder, till exempel de så kallade lappkassorna, skottpengar för lo. Något som blev förödande för den sviktande lostammen. Efter 1925 fanns bara en spillra av beståndet kvar, huvudsakligen i Jämtlands och Västerbottens inland. Totalt kanske endast ett hundratal djur. 1929 fridlystes lodjuret men jakten släpptes fri igen 1943.

Stammen av lodjur ökade sedan i takt med att rådjursstammen ökade och lodjuren spreds över stora delar av Sverige. Under 1980-talet, när rävskabben härjade, decimerades dock lodjursstammen så kraftigt att man 1986 var tvungna att återinföra fridlysningen i hela landet, utom i renbetesområdena. Fridlysningen ändrades 1989 till licensjakt. 1991 beslöt regeringen om total fridlysning av lodjur i hela landet, inklusive renskötselområden.

1995 infördes en viss så kallad skyddsjakt på lo, enligt ett omdiskuterat kvotsystem från Naturvårdsverket. Detta system har lett till att lostammen minskat inom renskötselområdet, vilket dock varit avsikten, eftersom lon tydligen tar en hel del ren och därmed är dyr både för rennäringen och för staten. Söder om renskötselområdet har dock lodjursstammen fortsatt att öka och expandera söderut.

1986 fanns det ungefär 200 lodjur i Sverige. Efter inventeringen 2005 bedömdes antalet lodjur i landet uppgå till cirka 1 500. 2008 uppskattades antalet lodjur i Sverige till mellan 1 500 och 2 000. Huvuddelen av lodjuren finns i Bergslagen och norra Sverige med högsta tätheten i Västmanland och Uppland. 740-870 beräkans finnas inom renskötselområdet.

Jakt på lodjur i större skala har under senare år återinförts i praktiken. Jakten på lo har dock inte väckt lika mycket debatt som jakten varg.

Läs mer: VK, BLT, BT, GT, BL, ÖP, NK, HP, VF, NSD, GP,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

 

Series Navigation<< Tvättbjörn på väg till Sverige?Mårdhund – ett oönskat djur i Sverige >>
Advertisements
  • Anders Åberg

    En del hävdar ju att lon utrotar sina bytesdjur och Rådjuret kan säkert få problem i Lodjursland snörika vintrar, men det finns en intressant studie gjord på Grimsö (tror jag, kan tyvärr inte hitta den).
    Iallafall så fick dom in Lodjur på en tidigare använd provyta och alla trodde att t.ex. Rådjur och Hare skulle minska radikalt.
    Det blev tvärtom, Rådjur , Hare och skogsfågel ökade istället.
    Förklaringen man kom fram till var att eftersom Lodjuret dödar alla rävar den kan och räven är ett mycket talrikare rovdjur än lon, så minskade det totala rovdjurstrycket i området.

  • Pingback: Återinplantering av visenter? | Svensson()