Om kvinnor och biologi

en riktig kvinnaBoknytt
En riktig kvinna
Sara Arrhenius
Atlas

Om kvinnor och biologi

Män begår mer brott. Invandrare döms oftare för brott. Det är fakta. Naturligtvis kan dessa obekväma fakta missbrukas av extremfeminister och rasister. Men i en demokrati måste även icke politiskt korrekta sanningar fram för att en vettig diskusion ska kunna föras. Verkligheten måste ses som den är (inte som man vill att den ska vara) för att man ska kunna analysera och förbättra samhället.

Och som Sara Arrhenius skriver i sin rappa debattbok En riktig kvinna – Om biologism och könsskillnad (med hänvisningar till både filmen Alien och Arkiv X) använder sig både progressiva och reaktionära av de tankar och de forskningsrön som ligger i tiden. Darwins utvecklingslära användes av radikala i angrepp på elitkristendom, av högern för att rättfärdiga rå ”djungelkapitalism”, och av nazismen för att underbygga socialdarwinistisk rasism.

Det senaste kvartsseklets, och särskilt 90-talets, uppsving för ”biologism” och biologiska förklaringar av mänskligt beteende skiljer sig inte från tidigare perioder. Forskningsrönen används och missbrukas i syfte att underbygga olika åsikter om samhället. Sara Arrhenius angriper det sätt på vilket ”biologismen” använts för att pressa tillbaka kvinnans positioner. Och visst har hon rätt i sina varningar för ytliga biologiska resonemang och en tendens att pendeln slår över till andra extremen – från att på 70-talet förklara allt med samhället/kulturen till att på 90-talet förklara allt med biologin/naturen. En tidsandans inskränkthet.

Men den nya evolutionspsykologiska/sociobiologiska forskningen handlar inte bara om ideologi och socialt konstruerade (påhittade) föreställningar. Här finns en möjlig ny kunskap om människan. Vi föds kanske inte som tomma ark, kan kanske inte formas hur som helst av uppfostran – vilket den ”långa tidsandan” sedan upplysningen trott. När det gäller den diskussionen verkar Sara Arrhenius själv vara drabbad av den tidsandans blinda fläckar hon varnar för.

Hans Norebrink

Kommentar: Boken och recensionen är från 1999. Jag hade då precis påbörjat mina evolutionsstudier. Men jag står för det jag skriver. Det gäller att hitta en balans mellan kultur och biologi, mellan arv och miljö. Kultur är en biologisk färdighet. Men när man debatterar med de som mestadels betonar kultur, så hamnar man debatt-tekniskt i att försvara det biologiska. Men allt mode i åsikter är fel. Man ska se vad som är rätt, inte det som är inne.

År 2007 gick jag en orienteringskurs i genusvetenskap, distans på nätet, 5 poäng, ledd av en Kajsa Widegren på Institutionen för genusvetenskap vid Göteborgs universitet . Jag fick VG.  Denna bok var en kursbok då. Min sluttenta gav jag titeln ”Samhällspigorna – Att göra genus på Sahlgrenska”. Kajsa skrev om den att det var en ”imponerande analys” men en ”raljant ton”…

Läs mer: AB,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements