Adolph Hagelin (1823—1905), farbror till Karl Wilhelm Hagelin (1860—1955), var grosshandlare i New York och han bror Wilhelm Hagelin (1828—1901) var ångbåtsmaskinist på Volga i Ryssland. Karl Wilhelm Hagelin var direktör i Bröderna Nobel, chef för verksamheten i Baku från 1891, svensk-norsk konsul i Baku 1896—1905 och svensk generalkonsul i S:t Petersburg 1906—11. En son till Carl Wilhelm Hagelin och hans fru Hilda Kinander var uppfinnaren och företagaren Boris Hagelin (1892-1983)
Arvid Gerhard Damm (-1927) var en svensk uppfinnare av krypteringsmaskiner. Han och hans bror Ivar Damm konstruerade ett antal krypteringsmaskiner och var en av de tidiga uppfinnarna av rotormaskinsprincipen för maskinkryptering. Han grundade AB Cryptograph år 1918. Vid bildandet hade han stöd av kommendörkapten Olof Gyldén, son till astronomen Hugo Gyldén. Brodern Ivar Damm (1862-1918), var lärare i matematik och hade 1896 disputerat vid Uppsala universitet. 1921 var företaget därför på konkursens brant. I detta skede trädde Karl Wilhelm Hagelin in som delägare, som flyttat till Sverige från Ryssland vid efter ryska revolutionen. Hans son, ingenjören Boris Hagelin, kom in i företaget 1922 och tog över ledningen av det 1925 i samband med att Damm flyttade till Paris. Även familjen Nobel blev delägare i firman år 1922, men efter Emanuel Nobels död år 1932 ville arvingarna inte längre vara delägare.
Under Hagelins ledning kom företaget att ta fram fungerande och säljande krypteringsmaskiner, baserade på Damms idéer. Bland annat togs en förenklad, men fungerande version av Damms B1 fram under beteckningen B21 och såldes till svenska Generalstaben, trots att Damm blev mycket upprörd över de genomförda förenklingarna.
1940 bytte bolaget namn till AB Cryptoteknik. Företaget fanns vid denna tid på Luntmakaragatan 14 i Stockholm. Hagelins maskiner hade vid denna tid konkurrens av Arthur Scherbius Enigmamaskin, men sålde bättre. Under andra världskriget flyttade Hagelin från Sverige till Schweiz via Tyskland, och medförde ritningar för företagets senaste krypteringsmaskin. Väl i Schweiz återetablerade han sin verksamhet där. Det existerar fortfarande i form av Crypto AG i Zug, som Hagelin bildade 1952. Konstruktionen var liten, billig och hade en medelhög säkerhetsnivå, och Hagelin lyckades övertyga USA:s militär att anamma den. Tiotusentals maskiner såldes, och Hagelin blev tack vare detta förmögen.
Andra källor:
Bangt Jangfeldt, Svenska vägar till S:t Petersburg, 1998
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Arvid Gerhard Damm, Adolph Hagelin, Karl Wilhelm Hagelin, Bröderna Nobel, Branobel, Boris Hagelin, Emanuel Nobel, Olof Gyldén, AB Cryptograph, Ivar Damm, Ab Cryptoteknik, Crypto AG, Schweiz, USA, Kryptering, Krypteringsmaskiner, Enigma, Kryptomaskiner, Baku, Ryssland, S:t Petersburg, Stockholm, Ekonomi, Historia
Powered by ScribeFire.
2 svar på “Hagelin – olja och kryptering”
Kommentarer är stängda.