Olsson – konsul nr 1 och hans efterlevande

Petter Olsson (1830-1911) en av Helsingborgs tre kända konsuler grundade 1853 en spannmålshandel i Helsingborg (senare blev det AB P. Olsson & Co). Verksamheten gick bra på grund av det pågående Krimkriget som innebar en stor spanmmålsimport till Storbritannien som deltog i kriget på Turkiets sida.  Samma år utökade han sin spannmålsverksamhet genom att år 1870 köpa Rögle säteri norr om Helsingborg där han kunde odla den mycket efterfrågade ”herrgårdssäden”. När import av billigare vete från Amerika strömmade in i landet visade han stor framsynthet och gick snabbt över till att fokusera på odling av sockerbetor och framställning av mejeriprodukter.

Han var med korta avbrott riksdagsman i nästan 30 år, från 1869 till 1897, och stadsfullmäktiges ordförande i femton år, från 1888 till 1903. I den mäktiga hamndirektionen var han ordförande från 1868 till 1903 och i Sparbanken i Helsingborg (”Gamla Sparbanken”) från 1868 till 1909.

Bland de industrier som Petter Olsson helt eller delvis grundade var Helsingborgs Mekaniska Verkstad, Helsingborgs Ångkvarn, Helsingborgs Sockerbruk AB, Helsingborgs Gummifabriks AB (senare Tretorn), Rederi AB Helsingborg (huvudägare var Nils Christian Corfitzon), AB Ramlösa helsobrunn med flera företag. Han insåg vikten av goda kommunikationer och låg därför bakom flera av Helsingborgs järnvägsförbindelser mellan 1865 och 1885. De järnvägar han bidrog till att starta och var initiativtagare till var Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ), Helsingborg & Landskrona Järnvägar AB, Skåne-Hallands Järnvägsaktiebolag och Skåne-Smålands järnvägs-aktiebolag (SSJ).

Det sistnämnda bolaget år resulterade 1890 i byggandet av en bana från Åstorp till Värnamo över Markaryd och Ljungby. Pga dåliga finanser blev standarden väldigt låg och lönsamheten blev dålig på grund av litet trafikunderlag. 1939 förstatligades banan.

Skåne Hallands Järnvägs AB
bildades 1882 med 1,5 miljoner kronor i aktiekapital. Avsikten var att bygga en järnvägslinje från Helsingborg norrut till Ängelholm och vidare över Hallandsåsen till Halmstad. Till järnvägen anslöts en bana från Höganäs, via Kattarp till Åstorp, främst avsedd för koltransporter. Järnvägsförbindelsen mellan Helsingborg och Halmstad invigdes för trafik 1885. Andra bolag förlängde linjen norrut, till Varberg och Göteborg. År 1888 kunde man därför resa med tåg hela sträckan mellan Helsingborg och Göteborg. Staten löste in hela banan 1896.

Den första järnvägen var dock Helsingborg-Landskrona-Eslöv som det beslutades om 1860. För att få råd slog man sig Helsingborg samman med Landskrona och 1862 bildades Helsingborgs-Landskrona-Eslövs järnvägsaktiebolag. Som del i bygget uppfördes ett stationshus vid strandkanten och den 31 juli 1865 invigde kung Karl XV den nya järnvägslinjen, Helsingborgs första. Senare blev bolaget omvandlat till Helsingborg & Landskrona Järnvägar AB.

Ursprunget till Helsingborgs mekaniska verkstad var det Ruuthska bruket som grundades av greve Eric Ruuth år 1799. Bruket köptes år 1869 från Johan August Dreilick av Petter Olsson och företaget började kallas Helsingborgs Mekaniska Verkstad, som så småningom utvecklades av Olsson arvingar till AB Elektromekano, som i sin tur blev en del av ABB.

Gummifabriken och ägandet i den kom snart att domineras av Henry Dunker och hans olika holdingbolag och stiftelser. Dock med Petter Olsson som styrelseordförande.  I Helsingborgs Sockerfabrik blev Malte Sommelius snart den ledande personen tills Sockerfabriken ingick i fusionen 1907 mellan alla stora sockerbolag till Svenska Sockerfabriks AB. Petter Olsson var dock styrelseordförande 1889-1908. Sockerbruket i Helsingborg lades ner 1948.

I samband med Petter Olssons bortgång år 1911 omvandlades hans rörelse till ett aktiebolag, AB P Olsson & Co, som ända till år 1980 i huvudsak ägdes av hans ättlingar:

I samband med att bolaget försåldes, bildades på 150-årsdagen av hans födelse den 3 december 1980 vid en ceremoni på Fleninge gästgivaregård ”Släktföreningen konsul P Olssons ättlingar” med hans barnbarn, Otto Olsson, som förste ordförande och hans barnbarns barnbarn, nuvarande ordföranden Frank Orton, som vice ordförande.

Petter Olsson och hans fru Mannette Brunström fick tolv barn varav 8 som blev vuxna:

Äldst i barnaskaran var dottern Maria (”Maja”), född den 31 juli 1856. Hon gifte sig med konsulns medarbetare, järnvägsbyggaren Herman Östrand, och fick fem barn, bl a generaldirektören och släktforskaren David Östrand. Dottern Jessies barnbarn, tidigare diskrimineringsombudsmannen Frank Orton, är släktföreningens nuvarande ordförande.

Andra barnet, Jonathan (”John”), föddes 1858. Liksom de flesta av sina bröder ägnade han efter faderns död mycken kraft och energi åt skötseln av familjebolaget ”AB P Olsson & Co”. Han var under en tid advokat i Stockholm och riksdagsman men flyttade så småningom till sitt Balderup på Kullahalvön. På hans initiativ avvärjdes ett första försök att kommersiellt exploatera Kullaberg. Sonen John Harald (”Lille-John”) blev 1930 verkställande direktör i ”AB Ramlösa helsobrunn”, då närmast ett olssonskt familjeföretag, medan dottern Mignon gifte sig med Franz (”Chico”) Müller Carioba och slog sig ner i Brasilien.

Konsulns tredje barn, Christian, föddes 1859. Han blev filosofie licentiat men ägnade sig också mycket åt familjebolaget, bl a som disponent på Rögle säteri. Som riksdagsman blev han känd som ”Olsson i Viken”. Han bosatte sig så småningom på Alfahill, strax intill Tågarp. Sonen Hjalmar blev framgångsrik chef för AB Elektromekano i Helsingborg och bidrog aktivt till avvärja ett andra försök att exploatera Kullaberg. Dottern Maja gifte sig med klädeshandlaren Gustaf Krantz vid Stortorget i Helsingborg.

Fjärde barnet, Emanuel (”Manne”), född 1861, blev filosofie kandidat och missionär i norra Kina, där han fick utstå svåra umbäranden och avled barnlös i lunginflammation vintern 1894.

Femte barnet, Gabriel (”Lelle”), född 1863, var också verksam i familjebolaget, bl a som disponent på Rögle säteri efter brodern Petrus. Han tog så småningom över Rögle, som sedan övergick till hans son Torsten (”Trubba”). Sonen Ulf efterträdde vid kusinen John Harald Olssons bortgång 1938 denne som verkställande direktör för ”AB Ramlösa helsobrunn”.

Sjätte barnet, Elisabet (”Lisse”), föddes 1864. Hon gifte sig med musikdirektören Wilhelm Lindberg vid Gustafskyrkan i Köpenhamn och dog barnlös 1944. Makarna är båda begravda i Tyringe.

Konsulns och Mannettes sjunde barn var Petrus, född 1866. I flera år var han verkställande direktör i familjebolaget, en post som i sinom tid kom att innehas av hans son Otto under en följd av år. Av hans sju barn gifte sig tvillingdöttrarna Margit och Birgit med författaren konsul Erik Bergengren, respektive Nobelstiftelsens mångårige chef, envoyén Nils Ståhle.

Yngst av de barn, som nådde vuxen ålder, var Anna, född 1871. Hon var trilling, men av hennes båda syskon dog den ena efter mycket kort tid, medan den andra var död vid födelsen. Annas make, Carl Gustaf Schultz, var mångårig chef för Skånska Jutefabriks Aktiebolaget.

Sönerna John Olsson (1858-1943) och Christian Olsson (1859-1932) var alltså i huvudsak godsägare och politiker. Den sistnämnde satt dock i styrelsen för flera olika järnvägs- och kvarnföretag i Helsingborgsområdet. Från 1916 till sin död var han VD för Helsingborgs inteckningsgaranti AB.

Ovan nämnde Nils Ståhle (1901-1994) var dessutom barnbarn till en annan Helsingborgskonsul, Oscar Trapp (1847-1916).

AB Elektromekano övertogs efter ekonomiska problem på 1920-talet av Göteborgs Handelsbank och såldes 1931 till LM Ericsson och 1933 vidare till ASEA, det blivande ABB. Ramlösa såldes av familjen Olsson år 1943 men Ulf Olsson fortsatte som VD i ett par decennier till. Idag ägs företaget av Carlsberg.

Läs mer: Axess, SDS, KB, HD,

Andra källor:
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Olsson – konsul nr 1 och hans efterlevande”

Kommentarer är stängda.