Vad är egentligen vitsen med skolk i betygen?

Ärligt sagt förstår jag inte vad vitsen med att ange olovlig frånvaro (skolk) betygen. Om man är borta mycket så faller ju i allmänhet betyget och då ger man ju sig själv en sämre chans redan från början. Att frånvaron står med på betyget gör varken till eller från.

Eller så blir som i mitt eget fall. Hög olovlig frånvaro, men höga betyg, mycket höga betyg. Hur skulle en blivande arbetsgivare då tolka en hög frånvaro på betygen. Att jag var ett geni som inte behövde vara i skolan för att få bra betyg? Eller?

Hur är det tänkt att högre läroanstalter ska använda frånvaroangivelserna? Som ett bevis på att man bara ska in såna som har höga betyg och hög frånvaro? För att de uppenbarligen är smartare än alla andra? Eller bara ta in såna som har låg frånvaro utan att bry sig om betygen. Jag begriper faktiskt inte vad någon skulle tjäna på att olovlig frånvaro, skolk, står med på betygen. Eller vad man skulle förlora på om det stod med?

Men helt klart så tillför inte en notering av skolk någonting. Inget blir bättre av det, inget blir sämre heller kanske. Det verkar faktiskt helt meningslöst och onödigt. Ytterligare ett av Björklunds meningslösa och/eller kontraproduktiva förslag alltså.

Intressant?
Borgarmedia: KB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

12 svar på “Vad är egentligen vitsen med skolk i betygen?”

  1. Det tillför faktiskt någonting. Man uppmärksammas i ett tidigt skede på att någonting håller på att gå åt skogen. När jag säger tidigt så menar jag innan betygen har hunnit påverkas på ett irreparabelt sät.

  2. @John: Som jag förstått det så är betyget till för att ytterliggare straffa de som av någon anledning är borta från lektioner genom ett lågt betyg som drar ned betygssnittet. Detta skulle kunna göras idag om skolorna brydde sig om att informera NN:s familj om hans/hennes höga frånvaro helt utan betyg i närvaro.

    Ett fullständigt ogenomtänkt och rent vedervärdigt förslag från kryptofascisterna i alliansen. I Alliansens Sverige så är ALLA skolkare svaga individer som vill vara hemma och spela TV-spel hela dagarna. Familjeproblem, mobbning eller psykisk ohälsa existerar naturligtvis inte i alliansens ’perfekta samhälle’.

    Nu ska alltså de aom i själva verket behöver stöd sparkas på inte bara av sina mobbare utan dessutom av skolan genom sänkt betyg i närvaro. Fyfan säger jag bara !

  3. @John: Att sätta ut skolket i betygen för att uppmärksamma omgivningen på det är alldeles för sent – insatserna behöver sättas in tidigare än så för att eleven ska kunna få den hjälp han/hon behöver, och det oavsett vad orsakerna till skolkandet är.

    Och även om man nu av någon outgrundlig anledning skulle vilja vänta till slutet av terminen så finns det fortfarande ingen anledning att sätta det på pränt i *betyget*. Det är ju familjen som behöver uppmärksammas på skolket, men när det sätts ut i betyget så brännmärks eleven för all framtid – även framtida arbetsgivare kommer ju se att den här personen hade X timmar frånvaro under sin studietid. Vad arbetsgivaren däremot inte ser är *orsakerna* till att personen hade så många frånvarotimmar. Så på vilket sätt gynnar det eleverna att det sätts ut i betyget? Det här är bara en brännmärkning av dem som faller utanför mönstret, och det oavsett om det är av egen vilja eller ej.

  4. Arbetsgivare kan nog få ett hum om blivande sjukfrånvaro, iaf om man skulle redovisa det per ämne. En person med generellt hög frånvaro över hela brädet skulle jag inte anställa om denne kom direkt från gymnasiet.

  5. Hej!

    Jag är till vänster, men jag är FÖR detta.

    Förvisso håller jag med Martin om att elever behöver stöd, och att många ungar (tonåringar…) far illa, och de ska självfallet hjälpas, men varför inte angripa problemet från flera håll. Vissa barn behöver en spark i ändan, lite hård kärlek helt enkelt (inte stryk naturligtvis!). De som tror något annat har inte jobbat i dagens högstadieskolor.

    Jag har jobbat med en kuban och han berättade att där precis som i Sverige har man skolplikt, men om någon bryter mot den där så kommer polisen och hämtar ungarna och för tillbaks dem till skolorna, så skulle vi ha i skolorna också.

    Sen så skulle en arbetsköpare (arbetsgivare) knappast anställa en person som har skolkat mycket (säger en del om personens moral, OCH nej att de var unga är INGEN ursäkt!)

    Förresten har jag för mig att antalet frånvarotimmar stod med i mitt Gymnasiebetyg (jag hade inte så många)

    Och jag är ingen gammal bitter gubbe. Helt vanlig tjugosexåring som är trött på slappa och slöa tonåringar, DE FÖRSTÖR SINA LIV!

    Mvh/bib 🙂

    1. bib och Jonas: När jag gick i skolan hade vi frånvaro angivet på betygen. Det var aldrig nån som brydde sig om det. Det hade alltså ingen funktion Inte brydde någon sig om att jag had evarit borta 20% av skoltiden när jag hade 4,8 i genomsnittsbetyg (5-gradig betygsskala, där 1 var lägst och 5 högst). Och hade man 1,8 i genomsnitt så brydde dom sig inte heller. Av andra skäl. Det hade nog inte heller någon negativ påverkan i allmänhet, kan inte minnas något sådant, så jag hålelr inte med Lars Eriksson på en punkten heller. Jag har alltså praktisk erfarenhet av systemet. Meningslöst helt enkelt. Att däremot tidigt uppmärksamma frånvaron och ta upp den med föräldrarna, eleven samt diskutera åtgärder är vettigt. Men det har inget med att det står på betygen att göra.

      Jag är alltså varken för eller mot. Bara menar att det är meingslöst. En åtgärd utan någon som helst effekt. Och om den eventuellt har en effekt så är den förmodligen negativ så som Lars Eriksson skriver.

  6. Men det här är ju typiskt för det senaste decenniets skolpolitik. Man vet inrte vad man vill och istället håller politikerna, även många på vänsterkanten, på med teknikaliteter.

    Frånvaron kommer inte att synas i slutbetyget är det sagt så det spelar normalt ingen roll för jobbsök (om nu inte arbetsgivaren fått för sig att man måste visa upp terminsbetyg också för att kunna avgöra karaktären(sic!) på den arbetssökande).
    Om någon har hög frånvaro så är det med största säkerhet redan uppmärksammat under terminen. Kanske är också orsakerna klargjorda. Har skolan missat detta, så blir det ändå eleven som straffas om det sätts ut i betyget.
    Detta är ännu en meningslös och fullständigt ologisk reform från en bluffliberal navelskådare. Det häpnsdsväckande är att väldigt många verkar titta i samma navel, istället för att kräva en autentisk politisk vilja och vision.

    Så vad är det för skola vi vill ha? Vad är det för samhälle vi vill ha? Om vi börjar i den ändan istället orkar vi troligen inte gräva ner oss i detaljer som betygsskalor och skolkbetyg. Detta är ju primärt inga politiska frågor.
    Och bara för att man är emot betyg (med eller utan skolktimmar)betyder det inte att man inte har förväntningar eller är flummig – det kan vara precis tvärtom.
    Jag (mina barn) har mångårig erfarenhet av internationella ”elitskolor” och det är inte på grund av mera betyg och mera läxor de är bättre skolor. Det är den sociala miljön och det faktum att föräldrarna har ett social kapital som gör det. I det avseendet skulle jag vilja påstå att de är sämre än en svensk grundskola; de tar inte vara på elevernas resurser just därför att de är mer auktoritöära.

  7. Man borde satsa pengar på skolan, och elever, istället för att försöka straffa in folk i skolsystemet. Det kommer aldrig att fungera.

  8. LÅT OSS SOM KAN TA ÖVER!

    Politiker (oavsett vilka) vet ingenting om hur skolan skall fungera. Skolk, mobbing, otrivsel, dåliga resultat, rätt användning av betyg o s v skall skötas av kunniga lärare. De är där och har kotakt med eleverna. De vet därför vad som sker och varför. De vet hur alla problem skall åtgärdas.

    (1) Skolk skall förebyggas, då blir det inget skolk. Vet ni inte hur, så fråga!

    (2) Om skolk uppstår, så är enklaste och snabbaste sättet att hämta skolkaren på morgonen, ta med honom/henne till skolan och där höra vad det beror på. Eventuellt får läkare, psykolog, polis eller annan ta vid. Det brukar finnas orsaker som mobbing, knarkberoende, rädsla för att misslyckas eller annat bakom.

    (3) Skolan skall lära. Det gör den bäst om elever är närvarande. Betyg skall underlätta för eleven att lära och för läraren att organisera och leda lärandet. Betyg skall inte som nu sålla elever eller pricka dem.

    (4) Ni som skriver hur duktiga ni var i skolan, trots att ni skolkade bör tala om varför ni skolkade (kom igen). det kan visa hur skolan misslyckades. Själv är jag en pensionerad lärare. Inga elever skolkade för mig, tvärtom jobbade vi bra tillsammans. De ville inte ha mindre lärande utan mer.

    Men jag vet att skolan fungerar uruselt på många håll. Den är beklämmande uselt organiserad med luddiga mål, brist på samarbete och engagemang. Även om ”skolan” får allt mer pengar, så når inte dessa rätt. De stannar i fickorna på ett växande antal skolpolitiker, rektorer av olika slag och byråkrater.

    Lärarna blir allt sämre och de studenter som blir lärare är de som inte kan bli något annat.

    ADJÖ SKOLA! SOMNA IN I FRID!

    1. Jag vet inte riktigt vad du baserar dina ståndpunkter på. Det verkar inte helt underbyggnad. Jag tror exempelvis inte på att lärare blir allt sämre. Det finns knappast några bevis på det.

      Jag skolkade en hel del i gymnasiet, Inte tidigare. Jag hade viktigare saker för mig. Som att ta hand om min småsyskon i samband med våra föräldrars skilsmässa. Det ledde till fallande betyg. Från extremt höga betyg (4,9 i snitt i nian, femgradiga skalan) föll betygen till mediokra. Som jag sen tack och lov kunde fixa till på vuxengymnasiet. Något som inte går att göra idag på grund av den borgerliga regeringen. Jag hade inte varit betjänt av hämtning, inte av skolk i betyget, inte av att man pratat med föräldrarna och inte av bra lärare. Inget av det hade förändrat nånting.

Kommentarer är stängda.