Socialistisk individualism och liberal egoism

Socialistisk individualism är något som jag började skissera på i ett tidigare inlägg. Där menade jag att trygghet och jämlikhet var väsentligt för att en god individualism ska kunna utvecklas. Med det följer att jag också menar att system och projekt som minskar tryggheten leder till mindre individualism i ett samhälle. Sammantaget leder detta dessutom till en olyckligare befolkning. Denna ståndpunkt stöds i stort av den forskning som redovisas i Bengt Brüldes bok Lyckans och lidandet etik från 2009.

De faktorer som är viktigast för lyckan i ett land är enligt denna forskning:
1. Materiellt välstånd. Fattigom ska bekämpas och så många som möjligt ska få sina grundläggande behov tillfredställda.
2. Demokrati. Kräver dock en viss välståndsnivå för att folks lycka ska öka av detta. Så mycket demokrati som möjligt är viktigt att uppnå.
3. Mänskliga fri- och rättigheter måste garanteras. (ex. rent vatten, åsikts- och yttrandefrihet)
4. Fungerande myndighetsutövning. Kräver en stark, icke-korrup och demokratisk stat.
5. Trygghet och stabilitet. Kräver en stark stat och demokrati för att kunna hålla ett land utanför krig och konflikter samt för att ge människor en grundläaggande ekonomisk trygghet.
6. God fysisk miljö. Kräver förmodligen att vi agerar kraftfullt mot klimatförsämringarna
7. Hög utbildningsnivå är viktigt. Ökar jämlikhet och lycka.
8. Hälsa måste vara ett prioriterat område. För att alla ska omfattas kräver detta en stark, demokratisk och jämlik stat.
9. Bra arbetsvillkor och låg arbetslöshet är vikigt. Däför bör farliga jobb i törsta möjlig omfattning tas bort och de som blir kvar delas av många. En garanterad minimilön i någon form behövs också. Detta ger också trygghet och stabilitet.

Dessa faktorer är också de som innebär att individer kan beredas möjlighet att utveckla sig själv. En demokratisk och stark stat bidrar på olika sätt till trygghet så att individer kan frigöra sig från grupptryck (religiöst, kulturellt, socialt) och från sin bakgrund. Utan den trygghet som en stark stat kan ge är man hänvisad till den grupp man föddes i. Något som ger mer olyckliga människor. En individualism där människor själva kan välja sitt liv, med vem, hur och vad man vill leva kan bara uppnås när människor är trygga, jämlika och välutbildade.

Det som liberaler nuförtiden menar med individualism har inget med denna positiva indiviualism som vi till stor del har uppnått i Sverige att göra. I själva verket förespråkar dagens nyliberaler individuella lösningar på alla problem. Inte individualism. Lösningar som i sin förlängning motverkar individualism och frihet. Detta därför att man monterar ner den starka staten som kan garantera mer lika möjligheter för alla, en politik för jämlikhet, ett fungerande rättsväsen och en god utbildning. Istället ökar liberalerna man klyftorna i samhället, minskar den genomsnittliga utbildningsnivån, försämrar de ekonomiska försörjningsmöjligheterna för många. Man har förväxlat individualism med egoism.

De ”individuella val” man vill genomföra skulle för att ge alla människor lika möjligheter förutsätta att alla människor innehade samma information och samma kunskaper. Men eftersom så inte är fallet och aldrig komemr att var fallet så fungerar det inte. Dessutom ser liberalerna till att så inte är fallet genom att man vill splittra upp utbildningssystemen genom privatiseringar och genom att tidigt utskilja de med sämre utgångsmöjligheter. Man ger genom sämre utbildning dessa än sämre möjligheter att lyckas i samhället och än sämre förutsättningar att få tillgång till samma information som de som fötts i bättre omständigheter. De som redan från början har bättre möjligheter gynnas på olika sätt av de idéer och den politik som nutida liberaler företräder och de som inte har missgynnas.

Att på det sättet gynna en grupp bygger på att man gynnar egoism hos de som redan har och straffar de som inte har. Liberalerna är i själva verket för egoism och mot individualism. Det senare kräver samma möjligheter, trygghet och stabilitet. Något som kräver en stark stat. Och den strak staten vill lberaler monterar ner. Då blir folk beroende av den grupp man är född i det sociala sammanhang som man kommer från, den familj, den släkt, den by, den religiösa grupp, den sekt, den klass man kommer från. Grupptryck och sociala normer kommer då att minska individens frihet och individualismen i samhället minskar. Liberalerna vill ha ett egoistiskt  anti-indvidualistiskt samhälle. När de tror sig vara för individualism är de bara för egoism. De är för en politik där ta för dig och trampa på andra är den viktigaste maximen. Ett ego-samhälle. Motsatsen till ett tryggt individualistiskt samhälle där socialt grupptryck kunnat minimeras genom en stark stat som skyddar minoriteter och avvikare. Liberalernas så kallade individualism är i själva verket egoism och inget annat.

Noter att viss av de problem jag anser finns med den liberala egoismen, det individuella valet när det gälelr grundläggande samhällsfunktioner är mycket viktiga och andra mindre viktigfa. Det finns ett fåtal länder med stor livstillfreställelse och lycka som alltid haft delvis privata skolsystem (Danmark är väl det man tänker), men de flesta länder med privatiserat skolsystem är inte några lyckliga länder. Danmark kanske är undantaget som bekräftar regeln. Privatiserat sjuksystem och försämrad rättsäkerhet innebär garanterat att folks lycka i ett land minskar.

Intressant?
Borgarmedia: GP1, 2, 3, 4, 5, DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SVD1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, HD, Axess1, 2, Fokus,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Advertisements
  • Det finns möjligen ett problem med ditt projekt. Och det är att en god social ordning måste försvaras. Och den kan bara försvaras kollektivt. Och kollektiv organisering kräver ett visst uppgivande av individualismen, ett visst underordnande av de egna intressena under kollektivets.

    En åtminstone möjlig tolkning är att den nu pågående nedmonteringen och utförsäljningen av det gemensamma har kunnat fortgå för att vi har varit så inihelsike säkra på att stat och intresseorganisationers ombudsmän har kunnat sköta det att vi inte själva har behövt bry oss. Och att vi därför har förlorat greppet om hur man bär sig åt för att försvara sig. Kanske till och med den förståelse för hur sociala processer fungerar som våra farföräldrars generation hade – ja, jag pratar här om dom som var födda på 1800-talet, den generation som byggde upp välfärdsstaten.

    Kanske individualism och konsumism hör samman? Kanske den individualistiske per automatik har en konsumistisk mentalitet? Poängterar det ur den samhälleliga totalproduktionen han/hon själv kan dra nytta av istället för det han/hon kan bidra med?

  • Pingback: Hiroshima min älskade()

  • Då var jag inte helt ut och cyklade igår när jag skrev att vi just nu är inne i egoism- och cynikerträsket! 😉 Fint arbete som vanligt Svensson! 🙂

  • Hans Norebrink

    Du är på rätt väg Svensson! Visionärt nytänkande! Tänka annorlunda, inte säga det vänstern alltid sagt. Som här ta strid för frihet och individualism som begrepp.

    Men borgarna står förstås också för individualism, en atomistisk, egoistisk, asocial, splittrande, samhällsundergrävande individualism. en individualism som förstör kollektiva gemenskaper.

    Vi står för en positiv, social samhällelig gemenskapsindividualism, där alla får vara med och påverka politiken och samhället utifrån sina erfarenheter och kunskaper.

    Snarare än stark stat starkare lokala gemenskaper i samarbete. Det finns att lära sig av det anarko-syndikalistiska tänkandet.

    Men underbart med någon som äntligen tänker nytt!!! Inte harvar i det gamla vanliga.