Konsekvens av oreglerad kapitalism och nyliberalism

Det utnyttjande av arbetskraft som vi ser inom den svenska bärplockningsindustrin är en konsekvens av den människosyn som sprids med de nyliberal idéerna där var och en ska vara sig själv närmast. Det är en konsekvens av att kapitalismens viktigaste drivkraft är vinstern, profiten. Något som får företag att göra vad som helst för att öka profiten. Inklusive att utnyttja folk med hjälp av slavkontrakt som i den svenska bärplockningsbranschen.

Det hela underlättas av flathet från myndigheter och fackföreningar. En flathet som delvis beror på att nyliberala ideér trängt in överallt i samhället. Inklusive i facket om genom en långvarig byråkratsieringsprocess och minskad interndemokrati förvandlats till en organisation för politruker och byråkrater istället för att vara en kämpande arbetarorganisation.

Att stora uppköpare inom livsmedelsbranschen och stora investerare nu protesterar är ett spel för gallerierna. man känner sig tvingad för att frågan just nu uppmärksammas. Men sanningen är att om man varit seriösa i sin isntällning mot slavlöner och dåliga arbetsvillkor så hade man agerat för länge sen. Och man hade inte köpt in sig i branschen heller. I all fall inte utan att ställa villkor. Och dessutom fortsätter mindre företag och uppköpare som om inget hänt.

Det hela visar att nyliberalismen leder till ett cyniskt och vidrigt utnyttjande av människor och att en oreglerad kapitalism inte kan förhindra sådant människofientligt agerande från företagen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

9 svar på “Konsekvens av oreglerad kapitalism och nyliberalism”

  1. Håll er till ämnet och följ kommentarsreglerna.

    http://www.zaramis.nu/blog/kommentarsregler/

    Jag har inte skrivit om socialism. Det har jag gjort i andra inlägg. Kommentera gärna där.

    Inte heller har jag påstått att kapitalism är orsaken till brott och svinerier. Utan att i just detta fall så har nyliberal ideologi parat med nyliberalism haft ett finger med i spelet när det gäller den uppkomna situationen

  2. ”…är en konsekvens av den människosyn som sprids med de nyliberal idéerna där var och en ska vara sig själv närmast.”

    Nja, nu tycker jag nog du blandar ihop orsak och verkan.

    Grundorsaken till det vi ser är girighet (en av de ”sju dödssynderna” och något som filosofer funderat över långt innan både liberalism och socialism ens var påtänkta). Girighet är, som jag ser det, en mänsklig svaghet, som alltid finns där och som alltid måste hanteras. Girighet ”poppar upp” i varje samhällsystem som historien skådat och har bekämpats mer eller mindre framgångsrikt.

    Vad nyliberalism är frågan om, eller kanske egentligen klassisk liberalism, är att man tror att människan är en allt igenom god varelse som alltid är i stånd att, på lika villkor, sluta avtal med andra goda mänskliga varelser. Konsekvensen är att det enda som behövs är ett mycket minimalistiskt samhälle (”nattväktarstaten”).

    Detta innebär dock inte att nyliberalen, som person, enligt mitt synsätt är mer girig än någon annan. I grunden tror jag att de allra flesta människor vill sina medmänniskor väl, men att alla våra mänskliga svagheter på olika sätt sätter ”käppar i hjulet”.

    Nu är jag själv inte nyliberal utan anser tvärtom att det nyliberal tänkesättet är naivt. Jag tror att samhället behöver skyddsmekanismer av olika slag och det är här som det i detta fall falerat. Saken har inträffat tidigare och jag kan hålla med om att det är märkligt att inget gjorts av vare sig myndigheter eller fackföreningar.

    1. Oscar: Nu tror jag ju att sådant som girighet, snålhet, osv i huvudsak är kulturellt utvecklade egenskaper. Dvs en liberla och nyliberal idologii underblåser dne typen av attityder hos människan och därmed försämrar samhället. Dvs, din något religiösa syn på att människan skulle vara ond är fel och dessutom naiv. Att liberaler utgår från att människan är god tvivlar jag dessutom på.

      Människan är varken ond eller god. Människan bara är. Vissa saker har vi med oss genetiskt (känslan för tävvisa är exempelvis en sådan sak enligt naturvetenskaplig forskning (se Forskning & Framsteg). Men girighet är troligen en kulturellt utvecklad sak och därför är mit resonemang helt korrekt. Nyliebral ideologi och oreglerad kapitalism udnerblåser och möjliggör girighet, skapar girighet.

  3. Anders_S: Det är bara att konstatera att vår filosofiska syn på människan är olika. För mig har människan både bra och dåliga egenskaper (”goda” och ”onda”). Vad som är medfött och vad som är kulturellt utvecklat är svårt att med säkerhet veta. ”Arv eller miljö” är en klassisk tvistefråga inom vetenskapen och här finns säkert fortfarande mycket att utröna.

    När det gäller girigheten kan jag bara konstatera att vi, såvitt jag vet, i princip kan hitta exempel på den i varje historisk kultur som går att studera. De sju dödsynderna, där girigheten är en, formulerades för omkring 1500 år sedan av en munk vid namn Gregorius. Nu är jag inte katolik och lägger därför inte någon direkt religös aspekt på dessa dödssynder men jag tror ändå att de speglar en bild av en medvetenhet om de mänskliga svagheterna som är mycket mycket gammal.

    Jag kan alltså hålla med dig om att både nyliberal ideologi (”klassisk liberalism”) och oreglerad kapitalism är dåliga på att motverka girighet och därmed möjliggör den. Däremot håller jag inte med om att den skapar girighet eftersom girighet, enligt mitt synsätt, tillhör de mindre goda sidorna av vår mänskliga karaktär, antingen vi vill det eller inte.

    1. Oscar: Vi har alltså exakt smma filosofiska syn på människan. Varken ond eller. Elelr både ond och god. Vilket till sina praktiska konsekvesner är samma sak. Sen är vi inte överens om besrkivningen av girighet, däremot överens om konsekvensen av oreglerad kapitalism och nyliberalism.

  4. ”Nyliberalism har ingen som helst likhet med klassisk liberalism. Det inser alla som läser orginalkällorna.”

    Idéhistoria är ett intressant ämne och ditt påstående måste givitvis relateras till vad du menar med klassisk liberalism.

    I den fråga som berör denna diskussion vill jag nog ändå mena att ståndpunkten hos den klassiska liberalismen, enligt Adam Smith, är mycket nära den nyliberala ståndpunkten. En av slutsatserna i Smiths ”Wealth of Nations” (1776) är att det ekonomiska livet skall verka så fritt som möjligt från statens ingripande, d.v.s. att ekonomiska överenskommelser i princip endast är en angelägenhet för de som ingår dem.

    En annan av liberalismens förgrundsfigurer, John Stuart Mill, hade en delvis annan syn och menade att stalig inblandning ibland var nödvändig och eftersträvansvärd. Detta kan väl kanske ses som ett embryo till den socialliberala inriktningen.

    Att det sedan finns andra aspekter med nyliberalismen, t.ex. att man tror på marknadslösningar inom varje område, är en annan sak och hör väl inte till denna diskussion.

  5. Ja, Wealth of Nations är ett bra typexempel på att Adam Smith var motsatsen till nyliberal. Där kritiserar han utförligt globaliseringen av ekonomin som han ser som direkt skadlig. Dessutom poängterar han att just skillnaden mellan välstånd och ekonomi. Välstånd enligt honom är vad som produceras och bidrar till förädling, oavsett hur saker värderas. Detta också i direkt motsats till nyliberalerna.

    Adam Smith var garanterat ingen nyliberal och han har i många skrifter kritiserat den fria ekonomin och sett rena finansaktörer som parasiter. Snarast var han en socialliberal, kanske t.o.m motsvarande en socialdemokrat.

  6. Såna här saker uppkommer inte på grund av att vissa kapitalister är svin och giriga. Systemet är tvingande, för arbetare såväl som för kapitalist. Det kapitalistiska samhället är extremt mekaniskt, ironiskt nog så blir det mer mekaniskt desto liberalare det är.

    Att tala om enskilda kapitalisters egenskaper är förvillande. Tron att det finns goda eller onda kapitalister gör man bäst i att göra sig av med. För god eller ond förutsätter att det finns ett val.

Kommentarer är stängda.