Folkstyrets globala tredje steg

Boknytt
Demokratin och dess antagonister
Robert Dahl
Ordfront & DemokratiAkademin

Folkstyrets globala tredje steg

Demokratin började på lokal nivå: I stamsamhällen världen över, samt i grekiska och italienska stadsstater. Folkmaktens andra, storskaliga steg kom för ett par hundra år sedan med de moderna nationalstaterna. Sedan dess har demokratins form varit nationen.

Tills idag. Då globaliseringen förflyttat ekonomisk och annan makt till internationell och transnationell nivå. Därmed har den nationsbaserade demokratin försvagats i takt med nationalstaternas tilltagande maktlöshet inför marknaden, stormakterna och deras globala institutioner.

För att lösa denna demokratins kris diskuteras idag kontinental (EU) och global demokrati. Men också att kompensera förlusten av demokrati och folksuveränitet ”uppåt” genom att bygga ut folkmakten ”nedåt” ­– i form av fördjupat nationaldemokrati, lokaldemokrati och arbetsplatsdemokrati.

Allt detta speglas i demokratiexperten Dahls redan klassiska verk ”Demokratin och dess antagonister” där alla argument både för och emot demokrati diskuteras i tämligen lättsmält form – bland annat i form av påhittade dialoger mellan diskuterande meningsmotståndare.

En bra och nödvändig diskussion. Och bra med denna totala genomgång. Men för en normal läsare alldeles för tjatigt långt med våldsamma 500 sidor. Argumenten står en ut i öronen efter ett tag. Man får sovra.

Själv tycker jag det är intressant att en viss kulturell homogenitet & samhörighet & lojalitet & samförståndsanda & vi-känsla gör det lättare att skapa en fungerande demokrati. Etnisk och mångkulturell splittring kan göra att demokratin av minoriteter kan upplevas som majoritetsdiktatur.

Läs mer: Demokratin och dess antagonister,

I media om demokrati och valsystem: SVD1, 2, DN1, 2, 3, AB1, 2, 3, 4, 5, EX1, 2, 3, 4, 5, 6, 7,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements
  • Samhället blir så demokratiskt som man slåss för.

    Intressant nog finns en historisk parallell till den utveckling vi ser just nu, dvs att överklassen flyttar fokus ”uppåt” i hierarkin och globaliserar när vanligt folk har fått för mycket att säga till om på den nationella nivån. Det var vad som hände när de senmedeltida, mycket effektiva folkrörelserna lyckades få mer att säga till om på det lokala planet. Då flyttade överklassen fokus till den nationella nivån (”det absoluta kungadömet”) och den globala (världsmarknaden, kolonialismen).

    Det dröjde tre hundra år innan folkmajoriteten hade fått kläm på hur den skulle hantera detta. Hoppas det inte tar lika lång tid nu.

    Se vidare http://www.folkrorelser.nu/demokratins/kap4.html