Guds lag eller folkets

Boknytt
Sharia
Jan Hjärpe
Norstedts

Guds lag eller folkets

Denna extremt kunniga bok om islam är överkurs vad gäller allmänbildning, och kan även för specialintresserade som mig kännas väl detaljerad. Men det är en i dagens värld verkligen nödvändig bok om muslimsk lagstiftning i krock med och/eller anpassning till individrättigheter & kvinnojämställdhet & stat & demokrati & modernitet & globalisering.

Det pågår en debatt och sker förändringar i den arabiska och muslimska världen, påpekar islamologiprofessor Hjärpe. Inte minst lyfter man fram islams demokratiska potential. Men samtidigt växer ju även brutal, medeltida, patriarkal, fanatisk, totalitär fundamentalism.
Min känsloreaktion: Välkommen till 2000-talet. Religion är privatpyssel. PUNKT.

Läs mer: SVD, Blaskan, GP,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Nå det är ditt förhållningssätt. Men det är inte allmängiltigt.

    Förmodligen fick vi europeer avsmak för religiös överideologisering i samband med religionskrigen ca 1550-1650. Hundra år av massakrer i religioners namn gjorde att vi för flera hundra år framåt tappade lusten att organisera våra världsåskådningar på det viset – eller i alla fall tappade lusten att slåss för.

    Vilket inte hindrar att vi också har våra föreställningar som vi också gärna utnämner till överhistoriska och inte kompromissar en millimeter om. Om man kallar dom religiösa eller sekulära kan egentligen komma på ett ut.

  • Hans Norebrink

    Till Jan Wiklund: Det du förespråkar här är den vanliga postmoderna liberal-vänster-socialkonstruktivistiska västerländska undfallande kulturrelativismen.

    Demokrati, mänskliga rättigheter, och alla människors lika värde är inget västerländskt påhitt. Spåren finns i jägarsamlarsamhället med dess till stora delar egalitära urdemokrati.

    De finns även i de stora globala religionernas grundläggande läror om människokärlek och att alla är lika genom att alla är Guds skapelser och barn. De finns specifikt i ett antal begrepp inom islam, som av progressiva muslimer tolkas som ett tidigt islamiskt stöd till demokrati.

    Jag har studerat islam på distans på universitetet i Uppala, och skrev om dessa demokratiska islambegrepp, men hittar inte detta nu. Troligen kan mana få fram dem genom att slå på islam och demokrati på nätet.

    Det finns alltså ingen anledning att be om ursäkt för demokrati, mänskliga rättigheter eller människors lika värde för att de skulle utgöra någon slags västlig kulturimperialism. De är universella värden.

    Dessutom inget man kan kompromissa om. Människor har olika åsikter och har i en demokrati rätt att föra fram dem och verka för att samhället formas i den riktning de åstundar. Men det är just demokrati, mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde som utgör grunden för åsiktsfriheten och folkmakten.

    Demokrati, mänskliga rättigheter och allas lika värde är alltså ingen åsikt bland alla andra, som kulturrelativisterna påstår. Det är den grund på vilken vi bygger rätten att överhuvudtaget ha åsikter som vanliga människor. Därför inget att kompromissa om.

    Var kommer då religionen in i detta? Ja, i sina olika kristna, muslimska, hinduiska, judiska fundamentalistiska former går de emot principerna om just demokrati, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. De förespråkar teokrati, patriarkat, diktaur etecetera.

    Dessutom är religiös åsiktsfrihet, religionsfrihet, en del i demokratin och de mänskliga rättigheterna. liksom jämlikhetstanken. Alla har rätt att vara likvärdiga medborgare samtidigt som de har precis vilken religion de vill. Och det går inte ihop med försök att bygga samhället på specifik kristen eller muslimsk grund. Då blir de icke-kristna, respektive icke-muslimska andra klassens medborgare.

    På det sättet är och bör religionen vara en privatsak.

    Att man däremot använder sin religiösa tro till att inspireras till att bygga ett rättvist, jämlikt och solidariskt samhälle är inte bara önskvärt utan högst lovvärt i ett demokratiskt samhälle.

    Religionen handlar ju i grunden om människokärlek. Inget hindrar heller de religiösa att praktisera sin religion dagligen, även på jobbet, genom att vara medkännande och solidariska medmänniskor.

    Den här synen på religionen är, eller bör vara, allmängiltig i en demokrati värd namnet.

  • ”…postmoderna liberal-vänster-socialkonstruktivistiska västerländska undfallande kulturrelativismen”.

    Här känns det som det saknas några adjektiv för att meningen ska bli fullständig.

  • Hans Norebrink

    Till Hampus: Du har så rätt. Tack för det vänliga och kamratliga påpekandet!

    Innan ”postmoderna” ska det ju förstås stå: ”akademisk-intellektuella-teoretiska (och medelklasssmåborgerliga) snobbinnetrendiga samt kulturelitistiska”

    Än en gång tack för att du hjälpte mig att få det till rätt och komplett. But what are friends for?

  • Schysst! Nu har vi verkligen lyckats nischa in den grupp det handlar om. Alla två. Jag tror de bor i Vasastan.

  • Hans Norebrink

    Anna och Frida. De läser in en filosofie magister på postkolonial konsthistoria och queervetenskap, inriktad på den sociala konstruktionen av lesbiskhet. Deras honkatt heter Gösta.

  • hugin

    faen, åt helvete med politiken ! Ni är ju riktigt roliga !