Nog för att förändringar i skattesystemet kan vara okej

Men då ska det var förändringar som ger arbetare och vanligt folk mer pengar och som ökar jämlikheten i samhället. Om förändringarna också ger andra fördelar är det dessutom än mer positivt förstås. Jag är anhängare av ett så enkelt och rakt skattesystem som möjligt.

Ett system som fungerar omfördelande från rika till fattig och inte tvärsom. Därför är jag för att ta bort de avdrag som har omvända omfördelningseffekter som ränteavdrag, reseavdrag (att ta bort det är bra för miljön), RUT och ROT. Istället kan skatten sänkas för vanligt folk. Genom skattesänkningar som är större för låginkomsttagare återinförs en progressiv skatteskala dåd etta är positivt för jämlikheten.

Sen kan man fundera på hur man kan minska vissa bidrag genom att istället sänka skatter för berörda grupper. Man kan också fundera på om man ska sänka arbetsgivaravgifter istället för skatter. Skattesänkningar får dock inte göras på etts ådant sätt att man äventyrara dne offentliga sektorn och sänker kvaliteten i den. Positiva effekter av ROT ersätts med positiva effekter av räntesubventionerat och offentligt kontrollerat byggande på samma sätt som under miljonprogrammet. Det ger fler hyresrätter och bostäder för folk med lite pengar i motsats till ROT som gynnar folk med villor och mer pengar. Dessutom har det postiva effekter genom att det minskar bostadsbristen.

Om socialdemokraterna är ett parti som kan förändras i en riktning där man vill öka jämlikheten i samhället så kanske man också kan bli partiet som genomför en förädnring av skattessystemet till ett enklare och rakare. Ett system med färre avdrag som också kan minska den statliga kontrollbyråkratin. Vilket naturligtvis också är bra.

Intressant?
Bloggat: Daniel Wolski, Jonas Sjöstedt,
Borgarmedia: AB1, 2, EX, Skånskan, HD1, 2, 3, SVD1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

10 svar på “Nog för att förändringar i skattesystemet kan vara okej”

  1. Det som är det intressanta med vårt skattesystem är att det i grund och botten är ganska enkelt och överskådligt. Vi har kommunalskatt, över brytpunkten så lägger man på statlig inkomstskatt, över ytterligare en brytpunkt så träder värnskatten in. Det är ett väldigt transparent system.

    Det som komplicerar är just alla skatteavdrag. Jobbskatteavdraget är så pass komplicerat att man måste gå in i skattetabellen och kolla. Vissa avdrag är så pass allmänt hållna att det blir upp till Skatteverket att skapa prejudikat, att läxhjälp nu ingår i RUT-avdrag är ett bra exempel på detta. Det skapar oförutsägbarhet.

    Om man nu är intresserad av ett enkelt skattesystem är det just avdragen man måste titta på. Men även differentierad moms och olika nivåer på arbetsgivaravgiften komplicerar i onödan.

    1. MJE: Det är främst avdragen som gör skattessystemet krånglit. Avdrag kräver dessutom en kontrollapparat och möjliggör fusk. Det blir ineffektivt och minskar acceptansen och trovärdigheten i systemet.

  2. Jepp, och det skeva i den allmänna skattedebatten är att på något sätt har förenklingar av skattesystemet blivit en omskrivning för skattesänkningar. Problemet är att sänkningarna kommer genom avdrag, och komplicerar därför skattesystemet ytterligare.

    Ett annat starkt argument för förenkling är ju just att folks acceptans skulle öka om det blev tydligare vad de betalade i skatt. Många tror att de betalar högre skatt än vad de gör. Den effektiva beskattnngen på en snittlön är inte högre än 25% och det är utan några extra avdrag.

  3. Som redan den gamle chefsekonomen på Handelsbanken Rudolf Jalakas sa om den förra skattereformen där det skiftades stort från kapital och inkomstskatter till stor tyngd på regressiva konsumtionsskatter (som slår hårdast på dem längst ner), ”en asocial beskattning”.

    Det är förstås inte lätt att utforma ett enkelt skattesystem, som Einstein sa ”Things should be made as simple as possible, but not any simpler”. Det system där det inte kommer att visa sig att det behövs olika sorters avdrag/kompensation för att det generella slår fel lär nog vara svårt att åstadkomma.

    Alla sorters fria luncher i form av improduktiva rentier inkomster ska förstås som de klassiska ekonomerna likt A Smith etc sa straffas/beskattas hårt. Dessa tillför ingen samhällsnytta och ger ”wealth of nations”.

  4. Man bör dessutom inser att i de fiat-penningsystem som världen helt och hållet lever i sen 1972 är skatter inte nödvändiga som intäktskälla för den som ger ut fiat-penningen som skapas ur tomma intet. Att ha överskottsmål i detta system är rena stolligheterna. Vilket vi med all önskvärd tydlighet kan se nu när Bernanke ägnar sig åt sk kvantitativ lättnad. Skatter fungerar rent operativt som indragning av köpkraft för at skydda pennigvärdet och omfördela köpkraft, det har realt och operativt ingen funktion för att finansiera något. Det är naturligtvis inte alls det samma som att det kan spenderas hur som helst, vilket inte heller görs. Ytterst är begränsningen de reala resurser som finns tillgängliga och förstås hur stor andel som den offentliga ska utgör av den totala ekonomin. Att vi har olika regler om att det ska ges ut obligationer om staten har underskott och annan är frivilliga politiska begränsningar sin inte ändrar den grundläggande funktionen, de flesta av dessa begränsningar härstammar från då vi hade guldstandard som begränsade penningutgivningen, man försöker emulera guldstandar i fiat-penningsystemet.

    Bernanke på 60 minutes om de tidigare ingreppen från Fed:

    Scott Pelley (60 minutes): “Is that tax money that the Fed is spending?”

    Ben Bernanke: “It’s not tax money. The banks have accounts with the Fed, much the same way you have an account in a commercial bank. So, to lend to a bank, we simply use the computer to mark up the size of an account that they have with the Fed.”

    Alan Greenspan:
    ”[A] government cannot become insolvent with respect to obligations in its own currency. A fiat money system, like the ones we have today, can produce such claims without limit.

  5. Sverige har mer eller mindra en platt skatt upp till 32000kr i månaden.
    Detta är ett sjukt system, låginkomsttagare borde skatta betydligt mindre i procent än en person som tjänare 30000kr.
    Till detta ska vi lägga att arbetsgivaravgiften är helt platt vilket också är sjukt.

    Inför en riktig progressiv beskattning i alla former. Inför lyxskatt.

    När ska S fatta detta?

  6. Historiskt har skatter alltid varit ett sätt att extrahera välstånd åt överheten. Skatter som fördelar välståndet över de många verkar ha varit en kort parantes. I dag har överklassens nyliberala kontrarevolution till mycket återställt den traditionella ordningen.

    Skatterna/finanspolitiken är det kraftfullaste medlet att hålla uppe arbetslösheten med det imaginära inflationsspöket som ursäkt. Detta har effektivt och kraftfullt ändrat maktbalansen i samhället till de fås fördel. Svensken står åter med sina böjda nackar och skrapar med foten inför överheten, svensken vill ju ”göra rätt för sig” och inte hamna i arbetslöshetens utanförskap.

    Vad han skapat under nöd och vaka
    utav tjuvar rånat är,
    när folket kräver det tillbaka,
    sin egen rätt det blott begär.

    Båd’ stat och lagar oss förtrycka,
    vi under skatter digna ner.
    Den rike inga plikter trycka,
    den arme ingen rätt man ger.
    Länge nog som myndlingar vi böjt oss,
    jämlikheten skall nu bli lag.

    Till krigets slaktande vi dragits,
    vi mejats ner i jämna led.
    För furstars lögner har vi slagits,
    nu vill vi skapa evig fred.

    Vad ska man säga … mer aktuellt än någonsin. Och detta har i huvudsak administrerats av dem som sa att de stod på de mångas sida.

  7. Skatternas relativa storlek, runt 50% på lön och el (=husuppvärmning) är själva hindret för att höja dem ytterligare. Valförlusten visar tydligt att väljarna betackar sig. De asociala konsumtionsskatterna, miljöpartiet bidrag till nederlaget, bör sänkas, inte höjas.

    Som du säger verkar det plötsligt finnas hur mycket pengar som helst, bara de går till bankerna. Min tro är att de inte delas ut, utan bara finns som en pott för att förhindra att lånemarknaden skär ihop. Att i verkligheten skicka ut massiva belopp i cirkulation har tydligen fått en extra dimension; de skulle vandra till utvecklingsländer med högre ränta. Kapitalet söker sin bästa avkastning, som vanligt, men hade Bernanke tänkt sig detta?

Kommentarer är stängda.