Man kan inte ha ”kontinentala kajer” mot älven

Jag vet ingen stad i Europa som har kaféer, småbutiker och sittplatser mot en stor och bred älv. I södra Europa är floderna oftast ett slags dike med höga murar för att förhindra översvämningar när det regnat mycket. I andra länder är floderna för breda och det är därmed för blåsigt och jobbigt. Småbutiker, caféer, större strandpromenader och liknande finns istället längs med mindre vattendrag, längs med kanaler och längs havskuster. I en stad som Göteborg är det dessutom svinkallt längs med älven och även om vi fick lov att går där skulle inte många göra det mer än på vissa sommardagar och ibland. Att sitta på en uteservering vid älven kommer också att vara kallt.

Vill man ha kontinentala kajer i Göteborg är det inte älven man ska fundera över. Det är mindre vattendrag och kanalerna. Det är kajerna längs med Stora Hamnkanalen och Vallgraven som har möjlighet att se ut på det sättet. En lämplig start med att förvandla dess stråk till livliga café och gångstråk är att gör om gatorna till gårdsgator (som Vallgatan och Södra Larmgatan) där fotgängare har företräde. På Grönsakstorget tar man bort bilparkeringen och låter caféer breda ut sig över hela platsen. På Kungstorget bygger man upp basarlängor igen, förstås med butiker och serveringar åt båda hållen, både in mot torget och ut mot kanalen. På centrala Hisingen kan man vidta liknande åtgärder i Kvillestaden, Kvillebäcken och Backaplan kring Kvillebäcken.

Man att tro att det går att få en kaj med livligt folkliv mot en blåsig och kall älv är naivt. Däremot tycker jag gott att Stena Line kan flytta.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

26 svar på “Man kan inte ha ”kontinentala kajer” mot älven”

  1. Det finns många naiva människor som tror att vi har samma klimat här som vid Medelhavet. Hörde bl.a. på radio att det finns folk som försöker odla olivträd i sina trädgårdar.

    Älven skulle fungera bra 3-5 månader om året, men en verksamhet måste ju överleva året runt och så djävla kul är det inte att gå längs med pirerna i dagens väder.

  2. Anders: Jag försöker vara optimistisk. Andra halvan av maj, juni, juli, augusti samt första halvan av september.

  3. Jag tycker det är märkligt att man förminskar frågan om stenas vara eller inte vid masthuggskajen till att handla om färjor i stan eller kajpromenader/kontinentala kajer…
    Tycker man kanske borde lyfta blicken och se vad en central placering för med sig, både positivt och negativt…vidare vad en omplacering kan föra med sig.
    Det som slår mig i första hand är miljön, dels stadsmiljön i sig, med möjlighet att knyta ihop staden med låga broar ända ut till majnabbe. Tänk vad man skulle kunna bygga ut kollektivtrafiken på dessa broar, och därmed minska behovet av biltransporter över älven, ja det är en positiv sak med omlokalisering, förutom alla övriga positiva effekter av broar mellan hisingen och fastlandet förstås. En annan sak är trafiken till och från färjorna…
    Nja jag är nog inne på en lokalisering till majnabbe för personfärjorna (tyskland, danmark o ev fler länder) och en utflytt av de rena godsfärjorna till ytterhamnarna.

    1. Göran: Jag är stor motståndare till lågbroar. De är inte ekonomiskt försvarbara (därmed orealistiska) och flyttar dessutom över exporten av skogsprodukter från fartyg (miljövänligast) till landtransporter (mindre miljövänligt). I själv verket är det så att vi skulle behöva mer fartysgtransporter på älven istället för långtradare och tåg. Kort sagt, lågbroar är inte rimliga.

      En flytt av Stena in i Göteborg (Frihamnen) skulle däremot ge en avsevärd reducering av biltransporterna som inte längre skulle behöva köra genom staden för att nå färjan. Bilar släpper ut mer än fartyg. Jag är inte heller säker på att Stena Line ger en dödare kaj än vad det skulle vara utan Stena. Där man faktiskt kan röra sig på kajen, från Gullbergskajen till Rosenlund och Amerikaskjulet-Majnabbe är det idag i stort sett dött. Problemet är enligt min mening ett annat (brist bostäder och verksamheter samt Oscarsleden med dess omfattande biltrafik).

      De rena godsfärjorna går redan från ytterhamnarna. Majnabbe har nog inte utrymme för trafik på fler destinationer än idag (Det är väldigt trångt på platsen).

      En bättre kollektivtrafik mellan fastlandet och Hisingen uppnås bäst genom två kollektivtrafiktunnlar, en Marieholm-Tinsgtad och en Lindholmen-Stigberget. Dessutom införs dubbelspår på järnvägsbron i Marieholm.

  4. I Stockholm har vi två öppningsbara broar med mycket stor trafik: Liljeholmsbron och Danviksbron. De är förvisso inga lågbroar, men i alla fall så låga att en segelbåt inte kan passera under utan att bron måste öppnas. Vilket de gör.

    Det måste väl även gå för sig i Göteborg?

    1. Jan Wiklund: Det är den typen av broar vi har. Götaälvbron (som ska ersättas med en ny likadan) och järnvägsbron i Marieholm. Skillnaden är att Stockholm har branta sluttningar ner mot vattnet och lätta att bygga högre broar. Göteborgär ju låglänt kring älven med Lindholmen och Stigberget (de områden är dock fulla med bostadshus) samt Sjöbergen-Färjenäs (där den stora hängbron går) som undantag . Därför blir broar i Göteborg stora konstruktioner med omfattande uppfartsramper och tillfarter.

  5. Annars är det väl avståndet mellan två bebyggelser som betyder mest för om de kan fungera som en bebyggelse eller ej. Och då är det vad jag minns lika långt över Göta älv som det är från Södermalm till Liljeholmen. Dvs ganska stor barriär, hur bron än ser ut.

    Vilket innebär att det är viktigare att det blir ordentlig stad på Hisingen liksom i Liljeholmen. Dvs tillräckligt stort och tätt för att det mesta ska kunna göras till fots där.

    1. Jan W: Vi är överens om att det måste bli en riktig stad på centrala Hisingen. Och jag upplever avståndet längre i Göteborg än vad det är vid Hornstull.

  6. Avstånden är en otroligt skillnad. Bor i hornstull är från Göteborg. Går inte ens jämför, är 2-3 gånger längre i gbg (om jag tar i underkant)

  7. Du kanske inte vet det, men, man kan ha klaffar även på lågbroar. Så är det i Chicago, där klaffande lågbroar är en del av stadsbilden. Också bredden på Chicago River vid Chicagos innerstad är nästan dessamma som mellan Gullbergsvass och Ringön och mellan Stigberget och Skateberg.

    Du bör se dig ut mer globalt när det gäller bilden av en kajstad. New Orleans, San Francisco, Melbourne, Alexandria, Hong Kong och så givetvis Chicago, är alla bra städer som tagit sin kaj med storm.

    1. Manne: Chicagofloden går i ett dike som floderna i sydeuropa och trafikeras inte av stora fartyg. Dvs, det är inte riktigt lågbroar det handlar om och det innebär inga ekonomiska problem. Chicagofloden är som jag upplever det, mycket, mycket smalare än Göta älv (jag har en dotter i Chicago). Ingen av de städer nu nämner har nån stor flod med kommersiell trafik. Havskuster och sjöstrand (Chicago) är nåt helt annat. Och förutom Chicago så handlar det om städer i ett varmt klimat. Du verkar inte ha läst vad jag skrivit.

      Den mest jämförbara floden som är i storlek med Göta älv är Hudson River mellan Manhattan och New Jersey. Den är bredare då Göta älv har en nordlig mynningsarm också, men annars är de lika med kommersiell fartygstrafik. Elbe i Hamburg, Rhens mynningsarm i Rotterdam etc. Ingen av dessa har lågbroar. Utan tunnlar, färjor och högbroar. Samt kommersiell fartygstrafik och bred flod. Som Göteborg.

      Sen är ju dessutom järnvägsbron i Marieholm en öppningsbar lågbro. Men man kan inte ha för många såna på grund av den kommersiella fartygstrafiken.

  8. Så det går inte för sig med en Fishermans Wharf eller en Melbourne Waterfront i GBG pga trafik man likväl kan lägga utanför Älvsborgsbron eller skjutsas genom Nordre Älv? Lite metrofobi från din sida tycker jag. Tycker bara att Stenas katamaraner ska få anlägga vid Majnabben. De är små nog att inte störa den pågående urbaniseringen, men att man ändå kan hoppa på färjan inne vid city. Vi har stigmatiserat Hisingen nog nu. Dags för förändring. Dags för lågbroar och T-bana à Ponte Luis.

    1. Manne: Man kan inte köra kommersiell trafik genom Nordre älv. Förhållandena i Kungälv och saltvattenspärren (för att skydda Göteborgs dricksvatten) tillåter inte det utan extrema ingrepp på miljön. Nordre älv är naturreservat och Natura 2000-område vilket också gör det problematiskt med utbyggnad. Inte heller är det så lyckat med att behöva öppna en motorvägsbro med jämna mellanrum för att fartyg ska igenom.

      Fishermans Wharf ligger ju vid havet. Det är inte jämförbart och inte vad jag skrivit om. San Francisco är dessutom betydligt varmare än Göteborg.

      Melbourne Waterfront motsvarar vad vi skulle fått om vi byggde en kvarterstad i nuvarande Frihamnen, på Lindholmen och Eriksberg. Det motsvarar inte älvstranden i Göteborg utan kajbassängerna och vad man kunde gjort kring dem. Det handlar inte om ett område där det fortfarande finns viktig kommersiell fartygstrafik (upp till Vänern). Melbourne är också mycket varmare.

      Dessutom är det miljövänligare ju längre in Stenas terminaler ligger. Biltrafiken genom staden till färjorna släpper ut mycket mer än färjorna. Så utanför Älvsborgsbron är en synnerligen dum idé. Det innebär dessutom mindre turister i Göteborg. Ingen vill komma till ett skitlandskap av containrar och oljecisterner.

      Sluta nu dumma er. Det blir bara konstigt. Jag tycker att lågbroar över Göta älv är ogenomförbart och det tycker de flesta med mig. Ni lär inte kunna övertyga mig om nåt annat. Speciellt inte om ni tar exempel som inte är relevanta.

      Vill vi ha en trevlig stad med trevliga kajer och kajpromenader är det väl bättre att börja där det är enkelt och förhållandevis smärtfritt att skapa det. Nämligen längs med Kvillebäcken, Frihamnens hamnbassänger (om vi inte flyttar Stena dit) Vallgraven, Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån och Säveån.

  9. @anders_s
    Berlin, London, Hamburg.

    nu fick du 3 städer som har det. i Norra Europa.

    förövrigt så är givetvis lågbroar mer kostandseffektiva en halv-högbroar av typ götaälvbron.
    Götaälvbron öppnas för all genomkorsande trafik, därmed är den i princip att räkna som lågbro för älvtrafiken. följaktligen är riktigt låga broar precis lika funktionella ur båtarnas synvinkel.
    Lågbroar för desstuom med sej den stora fördelen att de möjliggör en sammankoppling mellan hisingen och Göteborg på mer plan en bara en kollektivtrafik och bil-kommunikationsmöjlighet.

    1. karl: Nej du har fel, Berlin har ingen stor flod med lågbroar och stor kommersiell fartygstrafik. Inte London heller och inte Hamburg heller. Inte heller du har läst vad jag skrivit. Inte heller har jag hitta några trevliga kajstråk längs med nån av floderna i Berlin. Det finns många andra trevliga omrdåe med fik i Berlin, men det är ju inte vad vi pratar om här.

      I London (där jag är ofta) finns dessutom inget trivsamt område längs med floden med caféer och serveringar som jag känner till. Themsen är mer som ett dike. Dessutom med tidvatten vilket ju inte är så kul. Themsen har ingen tung kommersiell fartygstrafik.

      Hamburg har precis som Göteborg järnvägsbroar som är låga och även en och annan öppningsbar vägbro (som är mer lika Götaälvbron än en lågbro). Öppningsbara om de är i vägen för större fartygstrafik, annars går de inte över Elbe där den har kommersiell fartygstrafik av nåt större mått. Inte heller har Hamburg några direkt trivsamma fik och promenadstråk längs med Elbe. De ligger på annat håll, också längs med vatten. Totalt har Hamburg 4 eller 5 broar över Elbe inklusive en järnvägsbro plus en tunnel. 2 är högbroar och en är en järnvägsbro. Det motsvarar ganska precis Göteborg med en tunnel och 4 högbroar (varav två öppningsbara som kanske också skulel kunna kallas lågbroar, Götaälvbron och Jordfallsbron)

  10. Karl skrev: ”Götaälvbron öppnas för all genomkorsande trafik, därmed är den i princip att räkna som lågbro för älvtrafiken. följaktligen är riktigt låga broar precis lika funktionella ur båtarnas synvinkel.”
    Känns som du inte svarar riktigt på den frågan.
    Ok att du inte tror på en flytt av Stena och en fikurbanisering av älven men en lågbro för gång- och cykeltrafikanter från centrum till Hisingen är väldigt viktigt för att knyta ihop staden (t.ex. från Operan över till ett framtida Frihamnen).

    1. Bertil: En öppningsbar bro, två öppningsbara broar, ja tre öppningsbara broar fungerar nog, men knappast många öppningsbara broar. Det fanns en bro i markhöjd som var öppningsbar när jag var liten. Den var av trä och gick bredvid götaälvbron.

      Fartygstrafiken på älven måste värnas och Hisingen måste bebyggas som en riktig stad med kvarter och möjligheter till butiker och verksamheter på många ställen. Det fisnn då inget behov av att de två delarna av Göteborg ska hänga ihop mer än de gör. Dessutom vill jag att det enda kvarvarande varvet ska kunna bevaras och växa. Det gör att lågbroar utanför Frihamnen/lilla Bommen knappast är att tänka på. Det som istället behövs är, som jag hävdat tidigare, två kollektivtrafiktunnlar (tunnelbana eller spårväg), en Marieholm-Tingstad och en Lindholmen-Stigberget.

  11. Anders, det räcker väl att gå till Gbg för att hitta en stad i nordeuropa med bred blåsig flod som har sina strandpromenader, alleredan. Exempelvis om man tar sig över till Norra Älvstranden, så har man sedan tidigt 00-tal en rätt trevlig promenad ungefär från Lindholmen mot Eriksberg, och i förlängningen te Färjenäs.
    Okej att det kan bära emot i oktober, november till mars, och när västan friskar på, även fram i juni, men kanske är det värt bara några veckor varje år att kunna gå där.
    På södra sidan finns Klippan med omgivningar som drar människor långväga ifrån trots sitt lite avsides läge.
    Jag kan själv plocka fram vikingen i mig och bege mig ut mot Röda Sten och vidare, bli slagen av vinden vart den nu vill slå mig ifrån, ta fram pappret och snyta mig och känna att det gjorde gott.
    Eller springa förbi. Eller gå förbi en skön sommardag.
    Vad jag försöker säga så här mitt i natten är att det inte borde vara omöjligt med en promenad längs med Masthuggskajen.

    1. Hans J: Nähh, det är inte trevligt, det är tomt på folk, det finns inga caféer och inga affärer, ingen möjlighet att ta sig dit och från Lindholmshamnen till Slottsberget inte en bostad. Det är precis så misslyckat (hela norra älvstranden är precis lika misslyckat som vilken miljonprogramsförort som helst) som det skulle på med en strandpromenad på södra älvstranden, som ju idag är mer levande än norra älvstranden, tack vare Stena. Att man kan gå längs en älv var liksom inte frågan här. Det kan i New York också, men det behöver inte betyda att det finns nåt folkliv för det. Det vi snackade om var att tidningsartikeln lade fram visioner som strandpromenaden i Cannes. Det är inte genomförbart.

      1. Inte genomförbart med en kajpromenad? Onekligen funkar Eriksbergskajen som en populär sådan trots att stadsplaneringens brister. Det är alltid folk där året om då det är promenadväder. Inte så konstigt då det nästan är enda stället längs älven som är utformad för kajpromenader. Planerna för Skeppsbron ser ännu bättre ut. När den är färdig så kanske vi har en bra modell för hur Masthuggskajen kan utformas. Stena kan flytta Danmarkstrafiken till Majnabbe om kajen där förlängs västerut eller österut då Fiskhamnen flyttar.

        1. Det ser alltid öde ut på Eriksbergskajen så vitt jag kan se från Klippan där jag jobbar. Kallt och öde. Men för promenader duger det självklart. Inte till så mycket mer. Skeppsbron kommer också att duga till det. Men inte till nåt mer. Avenyn är helt enkelt överlägsen. Sen vill jag ha Stena kvar då det är det miljövänligaste alternativet. Annars blir det ökad biltrafik med ökade utsläpp som följd. Nej, Danmarkstrafiken får inte plats i Majnabbe. Det är för trångt där. Nån fiskhamn finns ju inte längre egentligen, men företagen finns ju där och de vill nog inte flytta. Det är inget alternativ

  12. Okej vi kanske fick diskussionen att fladdra iväg lite. Men att Masthuggskajen kan bli som Cannes är förstås långsökt, eller t o m omöjligt som du säger.
    Men jag ser inte problemet med att man möjliggör en promendad även om det inte finns caféer överallt. Man kan ju ha termos med sig 🙂
    Jag och många andra uppskattar att röra sig på både Norra och Södra stränderna redan idag, till exempel Stenpiren där man verkligen kan bli sittande och ha det gött.

    1. Hans: En promenad är helt okej. Jag har inget emot att flytta Stena. Då bör det kombineras med stadsbebyggelse i kvartersform ända ner till kajen. Så som det planeras på Skeppsbron.

  13. I Göteborg har vi utdragna diskussioner om stadsplanering som oftast resulterar i att ingenting blir genomfört. Dock har man nu fått igenom trängselskatt och en tågtunnel mellan Korsvägen och Centralstation. Något mer händer inte de närmaste 30 åren.

    1. Långbänken: Man ska bygga ut biltrafiklederna inklusive Marieholmstunneln plus ett spår snett över Munkebäckstorg så att spårvagnarna från Örgryte ska kunna fortsätta till Östra. Hamn banan har elektrifierats och dubbelspår byggs på Bergslagsbanan. Men det händer alldeles för lite.

Kommentarer är stängda.