Skärpt straff för misshandeln i Landskrona

Straffet för den 24-åring som orsakade en äldre kvinnas död på en parkering i Landskrona skärptes när dom föll i hovrätten. I tingsrätten dömdes mannen till lägre straff på grund av det psykiska tillståndet vid tillfället även om man ansåg att straffvärdet var 2 år. Hovrätten ansåg inte att man behövde ta hänsyn till det psykiska tillståndet och därför fick mannen 2 års fängelse och dömdes att betala 50 000 kronor i skadestånd till kvinnans kvarlevande man. Även detta är en höjning från de 25 000 som utdömdes i tingsrätten och det är enligt media praxis med 50 000 kronor vid uppsåtligt vållande till annans död vilket det inte anses vara i detta fall.

I likhet med vad jag skrivit tidigare är straffet rimligt med tanke på den lagstiftning vi har idag, men personligen anser jag att det är lite för högt. Men det ligger inom de gränser man kan anse normala för grov misshandel och grovt vållande till annans död. Men skadeståndet är helt klart för högt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Gustav

    För mig, som är lite sådär införstådd med straffskalorna, ter det sig lite konstigt att grov misshandel och dito vållande till annans död ger såpass mycket lägre straff än Lindbergmålet renderade. Är det uppsåtet som gör skillnaden, eller har vi en syn på sexbrott och t ex drogrelaterade brott som såpass mycket värre än våldsbrott? Misshandeln här var ju uppenbarligen uppsåtlig. Att dödsfallet inte var det är ju dock inte svårt att begripa.

    Lag är ju lag, men för mig är inte logiken klar.

    • Anders_S

      Gustav: Misshandeln anses uppsåtlig, men inte vållandet till hennes död. Att hon dog var alltså en olycka som visserligen berodde på en misshandel, men han ville inte att hons skulle dö. Därför är straffvärdet 2 år vilket han också dömdes till. Samma bedömning i tingsrätten.

      Det är vad jag förstår uppsåtet som gör skillnaden. Men kanske nån med bättre juridisk kompetens kan redogöra för det juridiska. Profanum? Pa Z?

  • Sara

    … Jo, att hon dog var ju en direkt följd av misshandeln, och må vara att det är praxis med straffet- men om man misshandlar en så pass gammal kvinna så borde man kunna räkna ut att risken är ganska stor att hon avlider av skadorna.
    Att han, och familjen, sedan försökte mörka vad som hänt, borde också spela in i bedömningen anser jag, även om jag vet att det inte gör det.

    För min del hade jag gärna sett ett högre straff.
    Misshandel av äldre samt funktionshindrade är något av det värsta jag vet.

  • Pa Z

    Grov misshandel har en straffskala på 1-6 år vilket även grovt vållande till annans död har. Vållande till annans död kan man per definition inte ha uppsåt till(då blir det dråp eller mord). Misshandel är ett uppsåtligt brott(annars blir det vållande till kroppsskada).

    I lagtexten angående grov misshandel står det: ”Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.”
    Att det bedöms som grov misshandel och vållande till annans död istället för dråp eller mord(”Den som berövar annan livet, döms för mord”) antar jag beror på att det var en i stundens hetta svårförutsedd sekundär skadeverkan(att hon slog i huvudet i fallet). Att misshandeln inte gav högre straffvärde kan möjligtvis förklaras av att det bara var ett slag som utdelades. I fall där man dömt högre straff för grova misshandlar så har det oftast handlat om tillhyggen, slag/sparkar mot medvetslösa, flera personer mot en och liknande.
    Utan att ha läst domen kan jag dock bara gissa domskälen. Jag har inte heller en jurists kunskaper på området.

    Sedan har svenska domstolar praxis att döma ganska lågt gentemot den existerande straffskalan när det gäller många våldsbrott, men det är en egen diskussion. Jag skulle dock inte säga att sexualbrotten automatiskt ger högre straff än våldsbrotten. Alla domar är individuella och beror på en rad omständigheter i de unika fallen.

  • Gustav

    Klargörande inlägg, Pa Z!

    Det var väl ungefär som jag anade då, om det du skriver stämmer. Det här fallet är inte så konstigt egentligen, utan jag reagerade bara på dess följder jämfört med Lindbergmålets här i bloggfeeden.

    Jag har väldigt liten förståelse för svenska domstolars praxis när det gäller våldsbrott, vilka ju ofta kan sluta i permanenta skador och/eller funktionsnedsättningar och till och med döden. I jämförelse med de löjligt hårda domarna i narkotikabrott till exempel verkar våldsbrott och till och med dråp jämförelsevis väldigt ”billiga” i Sverige. Nog för att man kan kritisera upplägget straff istället för vård överhuvudtaget, men om man har en straffskala bör ju den användas i sin helhet när det går att motivera.

    • Anders_S

      Gustav: För mig är det så att domarna i narkotikabrott är alldeles för hårda och domarna i våldsbrott lagom. Låga straff är alltid att föredra då fängelse är dyrt och i princip aldrig förhindrar att personer begår nya brott. de som ändå inte skulle begått nya brott begår oftast ändå inga även om de hamnar i fängelse. I studier finns istället en tendens till att de som hamnar i fängelse återfaller i brott i större utsträckning än de som inte gör det. Orsakerna till detta är komplicerade och kan inte enkelt förklaras med själva fängelsevistelsen.

  • e askestad

    det är uppenbart att straffsystemet måste ses över i sverige. personligen tror jag på straffarbete – i detta fall är det ung man – invandrare eller inte invandrare – och en sådan kunde exempelvis arbeta inom byggsektorn eller gruvnäringen. säkerligen kunde gruvor som inte har kunnat gå med vinst pga den höga lönenivån i vårt land och slagits igen åter öppnas. de vinster som sådana verksamheter genererar kunde gå till de inte ringa ekonomiska resurser som kommer att krävas för att göra sverige ett socialt, ekonomiskt och kulturellt fungerande land igen.

    den franska filosofen simone weil hade intressanta tankar om hur ett rättfärdigt rättsväsende måste se ut. brottsligen, menar hon, måste straffas hårt, så att han eller hon skall kunna bli fri från sin (moraliska, mänskliga) skuld. straffet är till för brottslingens skull; så att hon eller han ges möjligheten att sona sitt brott.

  • PaZ:
    Det stämmer.

    Sara:
    Det är en mänsklig rättighet att förneka brott och att inte tvingas att inkriminera sig själv.
    Det här fallet bygger på trovärdighetsbevisning. Domstolarna har TROTT på den äkta mannen och vittnet men inte TROTT på den tilltalade och hans släkting. Det vore ju onekligen ännu läskigare om man straffade folk för att man inte TROTT på dem, än det redan är att man straffar folk med beviskravet ”tror”.

    Gustav:
    Det han är dömd för att ha gjort är att ha slagit tanten en gång. Är inte det ganska självklart att det är ett lindrigare brott än två våldtäkter?
    Vållande till annans död är ett oaktsamhetsbrott, det består alltså i att man straffas för att man har haft otur. Om du t.ex. har balkonglådor och du råkat förankra den ena lite för dåligt varför den blåser ner i huvudet på en tant som dör så har du begått vållande till annans död. Tycker du att du borde få sex år för det?
    (Oaktsamhetsbrott hör inte hemma i en modern stat alls)

    e askestad:
    Vi har redan straffarbete. Alla som sitter i fängelse har arbetsplikt. Det är dock ingen vinstgivande verksamhet, kostnaden för slavarna är i snitt en miljon per år av inlåsning trots inkomsterna från produktionen.

    Det är ungefär samma straffideologi som vi har i Sverige, straffet ska utgöra ett lidande som sänder ett moraliskt budskap till den brottslige om hur klandervärt hans handlande var.
    Jag begriper dock inte varför man lägger enorma pengar på att orsaka lidandet genom inlåsning. Spöstraff skulle vara mycket mer ändamålsenligt.

  • e askestad

    vulgus: tja, vi talar nog om olika slags ”arbete”; det är högst tveksamt om den ”arbetsplikt” som du nämner ens är i närheten av det straffarbete jag såg framför mig.

    spöstraff tror jag inte heller på – men inte så mycket för den verkan straffet (eventuellt) har på den som får smaka på spöet, utan för den den sannolika skada som blir resultatet hos den som håller i piskan.

  • e askestad:
    Det du nämnde var ju mer kvalificerade jobb än de flesta krimprod-arbeten. Så vad tänkte du dig?

    Det finns ju gott om sadister och psykopater som gladeligen skulle hålla i piskan. Men jag tycker nog att man skulle slumpa fram bödlar bland straffivrarna.

  • Gustav

    profanum_vulgus

    Jag visste faktiskt inte precis hur misshandeln såg ut och inte heller att vållande till annans död var ett rent oaktsamhetsbrott. Sett i ljuset av det blir det hela mycket mer begripligt. Jag är en anhängare av vård istället för fängelsestraff utan syfte och mening, men då skall man också vårda/utbilda tills dess att man är övertygad om att fullgod rehabilitering sannolikt är uppnådd. Inte begränsa vårdtiden på förhand eller innan ordentliga psykologutredningar gjorts. Att göra halvdana vårdinsatser är förmodligen värre än att göra inget alls.