Integration och segregation har inte med religion och etnicitet att göra

Segregationen i det svenska samhället beror i huvudsak på ekonomiska-social faktorer, dvs det är klassberoende. Fattiga människor, arbetarklass samlas i vissa områden, medelklass i andra och överklass i sina egna enklaver. De sistnämnda är i allmänhet de mest homogena och de där människor är mest konforma, mest lika varandra, mest likartade. Nyligen komna invandrare hör alltid till de fattigaste i ett samhälle och därför hamnar flertalet av dem i de svenska städernas arbetarklassförorter. Detta har inget med religion och/eller etnicitet att göra. Utan med ekonomi och klass.

Det är klart att religion kan isolera folk från omgivningen. Det har vi sett många gånger, exempelvis med extrema religiösa sekter som Plymouthbröderna och Jehovas Vittnen. På samma sätt är det helt klart med extrema muslimska rörelser. Men dessa är i allmänhet så små att de inte har någon inverkan på samhället i stort. Det gäller såväl kristna som muslimska grupper. Utan det som påverkar är de ekonomiska resurser som folk har. Det som skapar segregation är ojämlikhet. Och sådana ojämlikhet drabbar invandrare speciellt hårt då dess också har andra svårigheter att ta sig över, språk, kultur etc, för att kunna inlemmas i ett samhälle.

Det som behövs för att minska segregationen och underlätta integration är ökad trygghet, fler jobb och fler bostäder. Det behövs en annan politik. Då får också religionen en allt mindre roll och betydelse.Det har folk i Tunisien och Egypten insett då de protesterar mot IMF:s nyliberala policy och de regeringar som infört som följt denna.

Det största problemet för integration är ändock ojämn fördelning av tillgångar, dvs ekonomisk ojämlikhet. Denna förvärras idag av en extrem bostadsbrist, hög arbetslöshet och en politik som omfördelar från rik till fattig. Kort sagt, den nuvarande politiken i samhället driver på segregation och förhindrar integration.

Intressant?
Borgarmedia: DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

10 svar på “Integration och segregation har inte med religion och etnicitet att göra”

  1. Har de så dåligt med resurser då? Det satsas ju en hel del i de så kallade utanförskapsområdena. Du behöver nu inte svara med påpekanden om risiga hyreslägenheter etc, dvs fakta som stödjer din sak, utan förklara varför integration misslyckas även i områden där det satsas en hel del på bostäder, skolor, fritidsområden, kulturföreningar, jobbguider etc.

    1. Du får nog ge mig ett exempel på att det finns områden där folk har det bra och där inlemmandet i samhället misslyckas. Jag tror inte du kan hitta nåt sånt. Jag bor i det invandrartätaste området utanför förorterna i Göteborg. Invandrarna här är främst iranier och kineser, men även irakier, norrmän, jugoslaver, ungrare, polacker. Många har kommit ursprungligen kommit för att studera i Sverige och är alltså förhållandevis resursstarka. De allra flest har inlemmats bra i det svenska samhället.

      1. Joakim: Precis. Mitt område är ett område där folk har resurser, där folk är medelklass/arbetarklass med arbete.. Det visar att det inte är religion/etnicitet som är problemet, utan klass och ekonomisk utarmning.

  2. Jag har inte hävdat att människan blir god av fattigdom. Trams. Inte heller har jag hävdat att rika är bättre människor (godare) eller att rika inte begår dåliga handlingar. Begriper inte var du får sånt ifrån. Inte hlelr har jag sagt att allt ordnar sig bara för att man har jobb. Dumheter.Det vi vet är att religion betyder mindre i ekonomiskt jämställda länder, vi vet att kriminalitet är lägre i ekonomiskt jämställda länder, att medellivslängden är längre, att folk är mindre sjuka osv. Vi vet att religionens inflytande i Sverige försvann med den ekonomiska jämlikheten. Jag ser det som självklart att vi då ska använda ekonomisk jämlikhet som vapen och medel att bekämpa segregation religion, fattigdom osv.

    Det jag skriver är att segregationen orsaker är ekonomiska. Vill vi åtgärda segregation så måste vi angripa orsakerna inte symptomen. Symptomen är etniska och religiösa enklaver.

    1. Om man försöker identifiera vad som är orsak och verkan i detta fall, måste man ta av sina politiska glasögon. Det är inte en ideologisk fråga. Kanske är det så att det inte går att skilja dem åt eftersom man inte kan säga vilket som är hönan och vilket som är ägget.

      Det är inte så att ekonomiskt jämställda länder helt plötsligt blivit ekonomiskt jämställda, och därefter började utvecklas mot en ökad sekularism. Förutsättningarna för att ekonomiskt utjämnande politik skulle accepteras av tillräckligt många måste finnas. Moral, filosofi, religion, utbildning och säkert hundratals andra faktorer spelade roll på olika sätt genom att samverka och motverka varandra på ett dynamiskt sätt.

      Ditt resonemang om att ekonomisk jämlikhet skulle vara ett ”vapen” mot det du uppfattar som ont (samma som jag uppfattar som ont för övrigt) är mycket problematiskt. Om ekonomisk jämlikhet av en viss politisk grupp ses som ett medel, kommer det nog att uppstå konflikter. Ekonomisk jämlikhet måste istället ses som ett mål av de flesta för att den skall uppnås och bli hållbar. Viljan därtill måste alltså komma inifrån, av insikt.

      Om vi sedan blir mindre religiösa, mindre segregerade, mindre misogyna, mindre homofoba, mindre rasistiska, ja mindre allt som den ena eller den andra skulle önska att vi var mindre, det återstår att se. Det är inte självklart att en djupt religiös människa som lyfter sig från ekonomisk misär, till ett hyggligt liv, därefter skulle bli mindre religiös. Kanske kan personen inse att hans välgång beror på att religionen motats tillbaka från politiken, men då det gäller familjelivet kan han mycket väl hysa religiöst motiverade åsikter som är helt oacceptabla.

      1. Jo det är just det som händer. Fattiga människor som får det bättre blir mindre religiösa. Förtryckta som får det bättre blir mindre religiösa- Jag har sett det ske under mitt liv och vet att det är så. Vi har gjort det en gång i Sverige. Vi kan göra det igen. I hela världen.

        Jag har sett kvinnorna ta av sig huvuddukarna när det moderna samhället växte fram (Majoriteten kvinnor hade huvuduk i den del av Sverige jag levde när jag var liten, södra Bohuslän. Huvudduk på grund av religion.

        För att uppnå jämlikhet i ett samhälle så är grundkraven, lika utbildning för alla, jobb åt alla, lika sjukvård för alla. Detta motverkar extrem religion. Det visar erfarenheten från 1900-talets Sverige. Privata lösningar och ökad klyftor motverkar allt sådant. Du förstår, för att kunna skapa ett jämlikt samhälle kräv det utbildning, upplysning osv. Något som innebär att arbeta för jämlikhet också är ett arbete mot fördomar, mot extrem religion osv.

        1. Jag håller fullständigt med om att hög allmän bildningsnivå (vilket naturligtvis inte betyder lika utbildning utan lika utbildningsmöjligheter för alla), hög självförsörjningsfrekvens och hög tillgänglighet till bra sjukvård, är mycket bra då det gäller att utveckla en framgångsrik och hållbar civilisation.
          Man kan lägga till flera andra viktiga detaljer som tex välfungerande infrastruktur, verklig yttrandefrihet, låg korruption och någorlunda konsensus kring de grundläggande mänskliga rättigheterna.

          Just det sistnämnda är för närvarande den ”stora rosa elefanten i rummet”. Jag tror att hög allmän välfärd (se ovan) gör att sådan konsensus lättare kan uppnås, men jag tror knappast att det är universallösningen på problemet. Reinfeldt och hans anhang samt den sk rödgröna oppositionen, hyser en otroligt naiv föreställning om att hindren för det goda samhället enbart handlar om debet och kredit. Man verkar tro att om vi bara fixar full sysselsättning åt alla, så kommer det gamla homogena (dröm)folkhemmet att blomstra. Visserligen i en slags mångkulturell version, men ändå – inga kulturella, religiösa eller ideologiska riktningar kommer då att ställa avgörande hinder ivägen för det sekulära/mänskliga rättigheter-humanistiska samhälle som halvvägs värkts fram de senaste 100-150 åren i vårt lilla hörn av världen.
          Jag tror att detta är en grav missbedömning.


          Jag tackar för denna gång och vill avsluta med ett citat från filosofen Sam Harris nya bok ”moralens landskap”. Texten är översatt av Yvonne Nenander och publicerades i tidskriften Sans nr 1 2011 på s74-75. I citatet återberättar Harris hur han konfronterades med den värsta sortens moralrelativism (och kulturrelativism!) då han efter en föreläsning debatterade med en extremt högutbildad och upplyst(?) akademiker:

          ”Jag hävdade en gång i ett annat akademiskt sammanhang att när vi uppnår en mer fullständig förståelse av vad som gynnar mänskligt välbefinnande, från neurofysiologiska faktorer till politiska och ekonomiska system, kommer vi med stor säkerhet att att kunna säga vilka kulturella sedvänjor som är bra för mänskligheten och vilka som inte är det. Jag hävdade, helt okontroversiellt som jag då trodde, att vi redan har goda skäl att anse att vissa kulturer är bättre rustade än andra att nå maximalt välbefinnande och välstånd.
          [—]
          Hon [personen Harris debatterade med, mitt tillägg]:
          Hur kan du tro att vetenskapen någonsin ska kunna avgöra om det är fel att tvinga kvinnor att bära burka?

          Jag [Sam Harris, mitt tillägg]:
          Därför att jag anser att rätt och fel handlar om att öka eller minska välbefinnande -och om man vill maximera mänskligt välbefinnande är det uppenbart en dålig strategi att tvinga halva befolkningen att leva i klädpåsar, och misshandla eller slå ihjäl dem om de vägrar.

          Hon:
          Men det där är ju bara din personliga uppfattning.
          [Här ges prov på just den hållning som är så vanlig i Sverige då vi konfronteras med värderingsmotsättningar. Vi ”löser” detta genom att naivt hävda att grundlagen alltid skall ha sista ordet och att välfärd gör att alla blir överens om hur denna skall se ut, utan att vilja tänka på att grundlagen bygger på värderingar som måste försvaras och upprättas hela tiden, mitt tillägg]

          Jag:
          Okej… Låt oss förenkla det hela lite mer. Föreställ dig en kultur som gör vart tredje barn blint vid födseln genom en ritual där man bokstavligen plockar ut hans eller hennes ögon. Skulle du då hålla med om att denna kultur förminskar människors välbefinnande?

          Hon:
          Det skulle bero på varför de gjorde det.

          Jag (när chocken lagt sig):
          Låt oss säga att de gjorde det på grund av religiös vidskepelse. I deras skrifter säger Gud: ”Var tredje ska vandra i mörker.”

          Hon:
          Då skulle man aldrig kunna säga att de hade fel.

          Åsikter som de här är inte ovanliga i vårt västerländska elfenbenstorn.
          [—]
          Hon var oroad över att vår underrättelsetjänst en dag kan börja använda neuroteknologi i lögndetektortester, vilket enligt henne vore att göra våld på det fria tänkandet.
          [—]
          När jag lyssnade på hennes tal (ännu omedveten om hennes syn på tvånget att bära slöja och rituell ögonstympning) tyckte jag att hon var lite överdrivet försiktig, men i grunden en klok och vältalig auktoritet i synen på våra domstolars omogna hantering av den neurovetenskapliga forskningen.
          [—]
          Moralrelativismen är uppenbarligen ett försök att intellektuellt kompensera för den västerländska kolonialismens, etnocentrismens och rasismens illgärningar. Jag skulle tro att detta är det enda välvilliga som kan sägas om den.
          [—]
          Den kategoriska åtskillnaden mellan fakta och värderingar har för länge sedan underminerat liberalismen och lett till en moralrelativism och politisk korrekthet av rent masochistiska mått. Tänk bara på hur de självutnämnda mästarna i ”tolerans” instinktivt anklagade Salman Rushdie för hans fatwa, Ayaan Hirshi Ali för de ständiga hoten mot hennes säkerhet och de danska Muhammedtecknarna för deras ”konflikt”.”

          slut citat

Kommentarer är stängda.