Folket i Libyen behöver vårt stöd – ja till flygförbudszon

Folket i Libyen kommer att besegras av Ghaddafi och hans soldater om de inte får hjälp. Upproret kommer att dränkas i blod om ingen ingriper till stöd för upproret. Därför ska vi inte av rena principer vara mot en flygförbudszon. Flyget är det som ger Ghaddafi de största militära fördelarna och det vore en lättnad om flyg från NATO kunde ingripa för att stoppa flygbombningar av oppositionens fästen och städer.

En flygförbudszon är också något som oppositionen i Libyen begär. Det är en skandal om vi inom vänstern inte stöder folkets begäran om detta. Därför har ledaren i mitt eget partis tidning fel när man tar avstånd från en flygförbudszon.

Det finns i det läget naturligtvis också en risk för en imperialistisk markinvasion av Libyen. Något som vi inte kan vara för. Men även en sådan är bättre, hur obehaglig det än känns, än det som just nu verkar vara alternativet. Ett fortsatt slaktande där Ghaddafi dränker Libyen i blod Hela den arabiska revolutionen riskerar i det läget att rullas tillbaka. För att försöka förhindra detta kan en flygförbudszon kanske fungera och vi bör vara positiva till en sådan åtgärd.  Min partikamrat Benny Åsman skriver bra om detta:

Utgångsläget för varje beslut om en flygförbudszon är att oppositionen i Benghazi ber om det på sina bara knän. De inser att ett blodigt slut närmar sig om de inte kan skyddas från luftattacker. Samtidigt säger den provisoriska regeringen i Benghazi att de under inga villkor accepterar en invasion av utländska trupper från väst.

Det provisoriska rådet i Benghazi begär naturligtvis skydd från de som har den fysiska kapaciteten att hindra Khaddafis flygbombningar, det vill säga USAs eller Natos styrkor. Men måndagens G8-möte visade att det finns ingen hjälp att vänta. Vanligtvis mycket skjutglada ledare släpar fötterna. Angela Merkel säger sig vara emot på grund av risken att dras in i ett krig i Nordafrika. Hon kan ju börja med att omedelbart ta hem trupperna från Afghanistan i så fall.

[…]

Redan i dag finns det en praktisk solidaritet med den libyska revolutionen. Tusentals egyptier som befinner sig i Libyen står på upprorets sida, många med vapen i hand. Det framgår av den engelskspråkiga press som finns i Egypten, exempelvis Ahram Online. De arabiska folkmassorna har rest sig mot diktatur och tyranni i en gemensam revolt alltifrån Tunisien i väst till Bahrain i öst och den revolutionära ungdomen ser sin kamp som gemensam. En solidaritet över gränserna är en normal reaktion.

Samtidigt visar den militära ledningen i Kairo att dess ”revolutionära” retorik är just bara retorik. Hade vi haft att göra med en verklig revolutionär regering hade vapen, utrustning och frivilliga redan skickats i stor skala till Benghazi.

[…]

Även i radikala kretsar både i USA och Europa debatteras hållningen till en flygförbudszon. Tyvärr höjs flera röster inom vänstern i imperialismens högborgar för ett nej till ett beslut om flygförbudszon med argument som i sista hand bara kan förklaras med att nejsägarna tvivlar på upprorets folkliga karaktär.

Anser man att upproret i Libyen är en del av den fantastiska resningen i den arabiska världen då kan man inte vara emot att de som nu hotas att krossas av Khaddafis överlägsna militära utrustning erhåller all det skydd mot flygbombningar de begär. Oavsett från var hjälpen kommer. För det är där som skon verkar klämma. Om flygförbudszonen upprätthålls av flyg från ett Natoland ser nejsägarna det som en imperialistisk inblandning i inbördeskriget som bara kan ha mindre vällovliga syften i bakhuvudet som att ta över kontrollen av landets olja.

Idén att imperialismen, med USA i första ledet, söker en ursäkt för att ockupera Libyen haltar betänkligt. Tvärtom visar debatten om flygförbudszonens vara eller icke vara att både Washington och Bryssel får kalla fötter vid tanken på att ockupera ännu ett arabiskt land med marktrupper.

Intressant?
Bloggat: Moberg, Arash,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN1, 2, 3, SVT1, 2, 3, GP1, 2, VG, HD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Anonym

    Fantastiskt. Jag kan inte hålla med om det mer. Trodde aldrig du skulle tycka samma, vara så flexibel, Inse att även västligt ingripande kan vara rätt. Jfr diskussionerna om Kosovo, Irak, Kambodja, Uganda. Som jag sagt tidigare, det bästa vore om det fanns en demokratisk världsregering som kunde ingripa. Men nu är det minst sämsta alternativet att väst ingriper, vilka baktankar de än har.

    • Nu kommer nog inte väst att ingripa. Istllet så har man backat upp diktaturen i Bahrain för at slå ner upproret där och man komme rtats e å när Gahddafi krossar upproret i Libyen. Då förhindrar man uppror i fler länder som exempelvis Saudiarabien. Lugn och ro kan återställas och oljan fortfarande vara i västs kontroll.

  • Det är inte en risk. En flygförbudszon är en direkt order om en markinvasion. Flygförbud innebär detta:

    *) Bombning av alla militära och även civila flygplatser i Libyen.
    *) Att NATO förbinder sig att fortsätta kriga tills Gaddafi är avsatt.
    *) Ett implicit godkännande av en markinvasion och att revolutionärerna lägger sig i händerna på USA.
    *) Att USA kommer vara den som är med och godkänner den nye ledaren och att landet, till skillnad från tidigare, kommer vara beroende av amerikansk militär utrustning och köp.

    I stort blir det som situationen i Kuba 1898 när USA gick in och tog över den pågående revolutionen och sköt upp den till Castros dagar. Är detta bättre? Kanske, det kan jag inte sia om. Men att det är ett slut på revolutionen är en självklarhet.

    Jag tror det är viktigt att minnas att detta inte enbart är en revolutionär rörelse, det är i delar också en separatist rörelse. Dvs att man nu gör raka motsatsen till vad man gjorde i Jugoslavien, man förhindrar uppdelningen efter tidigare etniska och nationella gränser och ser till att återigen framtvinga de som en gång drogs upp av kolonialnakterna.

  • Och redan nu kan vi säga med 100% säkerhet att bombningarna som krävs för att skapa flygförbudszonerna kommer döda långt fler än de som dött hittils i Libyen. För det är just nu knappt några rebeller som dör p.g.a flyg. Ska man rädda liv hos rebeller måste man slå ut kanonbåtarna, tanksen och militärposteringarna.

    Det är en kraftig, kraftig eskalering av konflikten. Ännu ett godkännande av den typ av ”collerateral damage” man fått när Baghdad bombats.

  • Pingback: Det är inte vår uppgift att säga nej till en flygförbudszon()