Oppositionella i Libyen firar anfallen mot Ghaddafis trupper

Efter att den av FN beslutade flygförbudszonen har börjat tillämpas så har franska flygplan varit inblandade i strider. Man har skjutit mot Ghaddafitruppers pansarvagnar och slagit ut ett antal. Vidare har västländer avfyrat en mängd missiler mot libyskt luftvärn och andra militära mål i Ghaddafis händer.

Vi får dock inte vara naiva, det har säkerligen också dödats en hel del civila vid dessa attacker mot militära mål. Jag ser dock ingripandet från väst, på begäran från Nationella övergångsrådet, som det bättre av två dåliga alternativ. Men framförallt så är det min uppfattning att oppositionen i Libyen har rätt till hjälp och har rätt att begära hjälp från vem som helst.

Naturligtvis finns det problem med västs ingripande, det kommer att utnyttjas av imperialismen för att försöka stärka sitt inflytande i Nationella övergångsrådet efter att imperialismen, väst, under lång tid stöttat och samarbetat med Ghaddafi. Detta måste förstås bekämpas, men det innebär inte att vi sak förneka oppositionen i Libyen den hjälp de vill ha.

Västvärldens ingripande har tagit emot väl av den libyska befolkningen och i Tripoli med flera orter har demonstrationer mot Ghaddafi och för oppositionen återigen ägt rum. I dessa demontrationer har man firat ingripandet från FN. Det har också varit aktioner från civilbefolkning till stöd för Ghaddafi.

Intressant?
Bloggat: Loke,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: Försvara Libyens folk med svenska JAS-plan | Mullvaden()

  • epi gram

    Jag tror inte ett ord av vad som sagts om Libyen i västliga medier eller deras konsumenter, åtminstone inte efter nyår. Man pratar om revolutioner som byter galjonsfigur men i alla lägen bevarar ordningen och skärper den militära och polisiära makten. Vad som startar som ”folkligt uppror” slutar som något helt annat och i bakgrunden figurerar NED och mönstret från Jugoslavien och de andra färgrevolutionerna komplett med islamistiska krigare i imperiets tjänst. Militärstrategiska manövrer maskerade som demokratiskt skådespel. Nu när de svenska dårarna vill skicka JAS-plan kommer man i tanke om en artikel av tidigare Kosovo chefen för NATO, Fabio Mini som även om den handlar om ett helt annat sammanhang fångar upp situationen fint i begreppet ”emergency politics”.
    http://peacepalestine.blogspot.com/2007/10/fabio-mini-italian-general-operation.html