I ArbetarenZenit: Prostituerade ska inte ses som offer

Jag har fått in en debattartikel i ArbetarenZenit:

Genom att betrakta alla, även de som hamnat längst ner, de som utnyttjats, de som är kriminella, som tänkande och intelligenta människor ger vi alla en bättre möjlighet att själva förändra sitt liv när de vill och kan. Det gör vi inte om vi fokuserar på människor som offer, anser Anders Svensson.

Jag anser inte att man ska se på prostituerade som brottsoffer. Inte rent generellt. Emellertid finns det säkerligen många prostituerade som utsatts för brott, våldtäkt och liknande innan de blev prostituerade och under tiden som prostituerade. Eftersom sexköp är ett brott kan man naturligtvis som en logisk slutsats av det se prostituerade som brottsoffer, men det är i förlängningen inte rimligt.

Den grundläggande orsaken till att bli prostituerad är säkerligen pengar. Bristen på pengar och bristen på försörjningsmöjligheter. Det betyder att man väljer att sälja sex av i princip samma skäl som många unga män väljer att bli kriminella. Det ses som enda utvägen ur en dålig situation. Ingen bra utväg, men ändå en möjlighet. En möjlighet som i de flesta fall visar sig vara motsatsen, man glider ned i en omöjlig sits och ett omöjligt liv. Precis om många unga män som blir kriminella har utsatts för misshandel och andra övergrepp som barn gäller detta även många av dem som blir prostituerade (huvudsakligen kvinnor, men en liten grupp män finns också).

Det är därför fel att se alla prostituerade som brottsoffer. Det är att generalisera för mycket. Precis som unga män som blir brottslingar inte är offer är inte prostituerade det. Nu ska vi dock ha klart för oss att de två inte är helt jämförbara. Jag ser inte prostituerade som brottslingar. Prostitution är inget brott. Varken lagstiftningsmässigt i Sverige, eller på annat sätt. Mekanismerna bakom att man hamnar i brottslighet eller prostitution är dock desamma. Men en prostituerad är i en betydligt mer underordnad samhällsposition än den kriminella. Detta avspeglar samhället i stort där män i allmänhet är överordnade och kvinnor underordnade. Så fungerar det förstås även på samhällets botten.

Men det är rätt och riktigt att sexköp ska vara förbjudet då det innebär att man förbjuder utnyttjande av andra människor på vissa sätt. Lagstiftningen i sig omyndigförklarar ingen som en del prostitutionsförespråkare hävdar. Däremot innebär den att vi satt upp regler för hur människor får ha sexuellt umgänge. Regler som är till för att skydda en grupp, kvinnor, som rent generellt har en svagare position i samhället och därmed lätt utnyttjas av mäktigare krafter.

När debattörer säger att de som är för en sexköpslag inte pratat med prostituerade är det också fel. Olika undersökningar och utredningar som är gjorts visar klart att de flesta prostituerade vill lämna prostitutionen och när sexköpslagen infördes innebar det att många tog chansen och lämnade. Sexköpslagen är som jag ser det positiv för de prostituerade.
Varje fall av prostitution måste analyseras i sig själv och utifrån det kan man handla. Att generellt brottsofferförklara prostituerade är inte rimligt.

En del människor ser brottslingar som offer för det samhälle vi lever i. Vi lever i ett samhälle som är onådigt mot enskilda människor om man är född under små omständigheter. Ekonomiska och sociala trångmål innebär att problem av social och personlig natur reproduceras i generation efter generation. Samma resonemang kan naturligtvis också gälla de som blir prostituerade. Att de är offer för ett omänskligt samhälle. Det är ett rimligt resonemang.

Jag menar dock att detta resonemang är otillräckligt. Därför att det på sätt och vis fråntar den enskilda människan ansvaret för de val man gör. Men främst för att prostitution och brottslighet kan vara vettiga och rimliga val i en viss situation. Det kan helt enkelt vara det bästa valet för att överleva eller för att få ett bättre liv om man befinner sig i en besvärlig sits.

Det betyder också att man riskerar att hamna fel om man fokuserar på offerrollen. För offer ska hjälpas, men lösningen på problematiken med prostitution är inte att någon ska hjälpas. Utan de mekanismer, fattigdom, alienation, utanförskap, isolering, segregation och så vidare som leder till att man hamnar i/väljer brottslighet eller prostitution ska avskaffas. För att minska lidandet/utnyttjandet/utsugningen och så vidare på vägen dit krävs dock mer kortsiktiga lösningar. Genom att kriminalisera vissa saker talar vi om att dessa inte är okej att utföra. På det sättet kan vi minimera lidandet på vägen mot ett annat samhälle.

Genom att dessutom betrakta alla, även de som hamnat längst ner, de som utnyttjats, de som är kriminella, som tänkande och intelligenta människor ger vi alla en bättre möjlighet att själva förändra sitt liv när de vill och kan. Det gör vi inte om vi fokuserar på människor som offer. Inte heller betyder det att samhället ska avstå från att ha riktlinjer för vilket leverne som vi anser är bra eller vettigt. Självklart måste det finnas gemensamma och kollektiva ståndpunkter kring detta. Det är det som lagstiftning, lagar och regler handlar om.

Debattartikeln är en redigering och vidareutveckling av ett tidigare blogginlägg.

Intressant?
Bloggat: Schultz, Kamferdroppar, Jerlerup,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, EX,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements