Två häktade efter bränderna i Tynnered – löser inga problem

Två personer har häktats efter bränderna som ägde rum i Tynnered under två nätter. Det är väl rimligt att man griper, utreder och åtalar personer som anlägger bränder. De två bröderna som häktats är misstänkta för grov skadegörelse.

Men på sikt löser åtal ingenting. Det gör inte att oroligheterna i Göteborgs förorter kommer att upphöra. För att det ska ske krävs att politiken i Sverige läggs om till en mer människovänlig politik som syftar till att bekämpa klyftor och fattigdom istället för att öka skillnaderna och fattigdomen i samhället. Endast på det sättet kan fortsatta och ökade oroligheter på sikt undvikas.

Kanske inte helt, då det även finns andra saker som har bäring på det som hänt i Tynnered och andra göteborgsförorter. Som ungdomars sysslolöshet, föräldrars frånvaro, äventyrslusta, spänning osv. Dessa oroligheter inträffade ju återigen under en skolledighet när föräldrar inte var lediga. Något som är vanligt med kravaller och ungdomsoroligheter i Sverige. Men de avgörande orsakerna till den typ av oroligheter som vi vid upprepade tillfällen sett i förorterna i Göteborg är sociala och kan bara åtgärdas med sociala insatser, inte med polisiära. Även om de senare också behövs.

Intressant?
Borgarmedia: GP,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

7 svar på “Två häktade efter bränderna i Tynnered – löser inga problem”

  1. Dessa unga vuxna och ungdomar som terroriserar förorten har sina egna val att göra andra saker:
    1. Sluta klä sig och uppträda som som gangsters – rakat huvud, keps, uppfälld luvjacka, kaxig gång
    2. Utbilda sig. Engagera sig politiskt. Seriöst försöka fixa arbete.
    3. Sluta hänga i gäng och skapa otrygghet. Istället bör de prata och umgås mer med vuxna, föräldrar, småsyskon, engagera sig ideellt, ta skogspromenader, ta bussen till en annan kommun, gå på museum, städa sina bostadsområden (kan de senare stoltsera med då de söker arbete. Bilbränning är ingen merit).
    4. Organisera och genomföra motionslopp, poängpromenader. Starta körer, fotbollslag, demokratiska föreningar.
    5. De kan göra väldigt mycket åt sin situation, men så länge de fortsätter vara egoistiska, aggressiva, lata, fantasilösa, kriminella, ”tuffa”, rasistiska, bittra, urbaniserade, statusfixerade, prylfixerade och inskränkta kommer de att sitta fast i betongen, häktet och tristessen.
    Att bryta mönstret och följa flera av punkterna förslagen ovan, det är tufft och jobbigt, men ger så mycket mer.
    Herregud, de har ju mat, husrum, ”vänner”, familj(?), hälsan. Vad mer begär de?
    Fortsätter de istället på inslagen bana – ja, då hamnar de i fängelse. Med all rätt. Det är deras val, inte vårt. Deras ansvar, inte vårt. De bestämmer, inte vi.

    ”De” är de som bränner bilar och vandaliserar. De som väljer att leva i utanförskap. De som inte är snälla.
    ”Vi” är de skötsamma, som arbetar eller studerar och som inte rånar, hotar eller smiter undan ansvar.

    1. Nej, det är också vårt ansvar. Det är vi som skapat ett orättvist samhälle. Om inte vi så i all fall de politiker som vi valt. Vi måste rätta till orättvisorna annars kommer problemen att fortsätta. Det är de som skapat orättvisorna som skapar ungdomar som känner att de inte kan ”välja” annat än upplopp och i få falla brottslighet. Jag var själv en sån ung man och vet att det inte riktigt handlar om val alltid. Man hamnar i den typen av agerande och i kriminalitet på grund av en mängd omständigheter, små val som vad man gör vid en viss stund och ihop med vem. Ingen väljer destruktivitet som ett positivt val.

      Det är ett systemfel, ett fel som bara kan lösas genom gemensamma lösningar, kollektiva beslut och sociala åtgärder. Det kan inte lösas på individuell nivå.

  2. Nej, det är deras ansvar. De är friska, unga och många. Övriga befolkningen (”vi”) är till allra största delen empatiska och ansvarstagande, ofta med egna problem och tillkortakommanden. ”Vi” är inga ”jävlar” som har ställt till det för bilbrännar-ligisterna. Jag är t ex ideellt aktiv, skänker till katastrofer, är artig och ”snäll”, betalar min skatt, håller upp dörrar. Bilbrännarna skulle antagligen se mig som en ”mes” som skall visa dem ”respekt”. De kanske har gjort fel val tidigare, men varje dag kan nya, bättre val göras. Om inte direkt, så i a f stegvis. De väljer själva sin destruktiva livsstil. Aktivt.

    Om de anser systemet vara felaktigt, då får de politiskt och demokratiskt försöka ändra på det. De möjligheterna finns i Sverige idag (även om nyaste riksdagspartiet tyvärr har fått utstå mycken spott och spe).

    1. Stefan. Visst har alla ett eget val. Men det finns en rad faktorer som förhöjer risken för att unga skall hamna i kriminalitet(och det är för det mesta redan kriminella som varit inblandade i de här bränderna i Göteborg). Ligger det inte på samhället att försöka se till så att så många som möjligt inte blir kriminella? Om inte samhället gör något vem ska då göra det? Ska vi av principskäl låta människor bli samhällsbördor istället för produktiva medborgare?

    2. Samhället måste självklart gör allt för att minska brottsligheten. Det betyder att vi alla måset se till att ingen hamnar i brottslighet och kriminalitet. Bästa sättet att på sikt nå detta mål är att öka jämlikheten och minska klyftorna i samhället. Detta gör man genom politik inriktad på sådana mål. En sådan politik måste använda sig av social åtgärder för att nå målen. Man kan nämligen inte straffa bort kriminalitet. Det visar USA med all klarhet. Där är brottsligheten mycket högre än i Sverige. De har högre straff och större andel människor i fängelse men är ett ojämlikare samhälle. USA är på detta område ett rejält misslyckande. Sverige är mycket, mycket bättre, men vi kan förstås bli ännu bättre.

      1. Har vi i Sverige så stora klyftor att människor drivs till kriminalitet? Knappast. Vi har fri skolgång. I grundskola och gymnasium är allt gratis. I högskolan får man betala sin litteratur och mat, men till detta finns studiestöd (lån och bidrag). Bibliotek finns där man kan plugga.
        Barn till föräldrar som missbrukar eller vanvårdar sin barn kan omplaceras. Tragiskt för varje individuellt fall, men i a f en åtgärd. Invandrare kan välja att bosätta sig i ett icke segregerat område, t ex på en mindre ort. Har man misslyckats i grundskola eller gymnasium finns GrundVux resp. KomVux.
        Arbete? En ödmjuk stil ger större chans till arbete än en gangster-wannabe-attityd.
        För att beivra droger och brott behövs tull respektive polisiära ingripanden. Vad är problemet med att gripa bilbrännar-killarna. Brott måste beivras. Eller vilka brott skall inte lagföras? Är skadegörelse okej? Rån?
        Visst har samhället ett ansvar, Företag bör t ex bli bättre på att ge plats för lärlingar och PRAO-elever. Sant. Men samhället erbjuder väldigt mycket redan idag. Vad har ni för exempel på vad som ytterligare behövs?
        Det är egentligen ganska fina miljöer i förorterna. Inga snickarglädjekvarter förstås, eller Haga Nygata, men bostadsbolagen anlägger rabatter, målar bygger och gör fint. En solig dag kan det se väldigt trevligt ut i t ex Backa och Tynnered. Men på kvällen tar ungdomsligister och småkriminella över och otryggheten lägger sig över områdena.

        Jämförelsen med USA faller, då fattiga amerikaner inte alls har samma förutsättningar som mindre bemedlade svenskar. Snarare verkar bilbrännar-klientelet ta till sig de dåliga sidorna av USAs förorts-”romantik”: ”Gangsta”, ”hood” och ”omertá”, typ. I Sverige finns förutsättningarna, bara man tar avstånd från destruktiva tankegångar och s k ”kamrater”.

        Anders S: Hur såg din vardag ut som ”sådan ung man”, när, hur och varför bröt du med den livsstilen?
        Pa_Z: Att beivra brott, straffa och erbjuda ”exit”, är inte det egentligen att ”samhället agerar”?
        /*Off topic, borttaget*/ #AS

  3. INgen har hävdat att brott inte ska beivras. Bara att enbart polisiära åtgärder inte kan lösa problemet. Utan det krävs också social åtgärder.

    Varken Tynnered eller Backa är trygga områden med låg brottslighet och majoriteten i bägge områdena är människor som inte invandrat till Sverige. Du hittar på och ljuger om läget i de två stadsdelarna.

    Sen är det inte fattigdom som få folk att hamna i kriminalitet utan relativ fattigdom, upplevd orättvisa och fattigdom, skillnaderna i samhället, ojämlikheten. Det visar forskning klart (Forskning och framsteg, Brå, Jämlikhetsanden). Det är relevant att jämföra med USA då den svenska regeringen syftar till atts kapa ett samhälle som liknar det US-amerikanska.

Kommentarer är stängda.