Midsommar, firandet av sommarsolståndet, är en helg som kyrkan misslyckats lägga beslag på. I Sverige finns inget kristet över denna helg på något sätt. I Danmark och Norge firar man inte ens midsommar, man firar Sankt Hans så där lyckades kyrkan med det som misslyckades i Sverige. Detta misslyckande tror jag beror på att kristendomen aldrig fick och aldrig fått samma fäste i Sverige som i de flesta andra europeiska länder. Orsakerna till detta har jag ingen aning, men det är ett uppenbart faktum, illustrerat av att vi i Sverige är kristna i mindre utsträckning än många andra och att vi har stora hedniska inslag i vårt helgfirande med det helt hedniska midsommar som höjdpunkt. Andra helger med hedniska inslag är Lucia och Jul (som båda två eventuellt är varsin del av det gamla midvinterblotet).
Specifikt är också som Thomas Gür skriver i SVD att vi i Sverige har lätt att inkorporerar nyheter i vårt firande samtidigt som vi gör det på traditionellt vis, med firande på allmänningar och gemensamt ägd mark, tillsammans och kollektivt:
Men även svenska nationella särdrag spelar in, utan att dessa politiseras eller att man alltid är medveten om dem. Stångresningen, danserna och det gemensamma firandet med andra familjer sker betecknande nog på en allmänning, på mark ägd av en samfällighet eller privat mark som av tradition och hävd upplåtits för detta ändamål sedan ”urminnes tider” (ofta de senaste decennierna).
Detta svenska särdrag att inlemma nymodigheter i gamla anor och göra vanor av dem, går igen på andra håll. Att äta potatis som ännu inte vuxit färdigt ansågs i bondesamhället vara slöseri, men för cirka hundra år sedan införlivade läckergommar i storstäderna färskpotatisen i midsommartraditionerna. Sannolikt sker det sådana annekteringar av maträtter också idag, för att bli till självklara traditioner i framtiden.
På grund av midsommarhelgens unika ställning i Sverige borde den också vara Sveriges nationaldag. Naturligtvis ska firandet och ledigheten då läggas på den rätta datumen och inte på helgen efter. Och låt oss fortsätta fira midsommar, dock inte till Bacchus ära, utan till fruktbarhetens lov. Vilket ju är en domän som tillhör gudar som Frej, Freja och Njord (faktiskt känd både som man och kvinna eller så var även Njord två gudar, en kvinna och en man).
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Midsommar, Midsommarhelg, Frej, Freja, Njord, Nerthus, Nationaldag, , Kyrkan, Gemensamt, Kollektivt, Historia, Religion, Kristendom, Samhälle, Politik
Ett svar på “Midsommar – helgen som kyrkan inte kunde lägga beslag på”
Kommentarer är stängda.