Klasskamp i Sovjet

Boknytt
Trotskij – En biografi
Pierre Broué
Carlssons Bokförlag

Klasskamp i Sovjet

Denna fantastiska bok är inget för den breda allmänheten. Det kan man inte kalla en tjock, tung, tusensidig, tegelstenig Trotskijbiografi. Skriven av en fransk, trotskistisk historiker 1988 – och först nu översatt.

Ändå är detta det färskbästa som finns på svenska om Trotskij. Intressant för vänsterfolk. Inte minst för mig som var marxist-leninist-stalinist-maoist på 70-talet och då matades med intelligensbefriad antitrotskism.

Jag har bara skumläst det boken säger om barndom, familj, vänner, landsflykt i olika länder, inblandning i lokal politik, förföljelse från stalinister, och de tyvärr fruktlösa försöken att skapa ett starkt socialistiskt alternativ till stalinistisk kommunism och kapitalismvänlig socialdemokrati. Det är den spännande skildringen av klasskampen i Sovjet som fascinerar mig i boken.

Stalin var socialismens dödgrävare men när tog den nya klassen makten i Sovjet? Förstås inte efter vid Stalins död 1953 (som vi sekterister trodde). Inte under kriget när Stalin flörtade med storrysschauvinism och ortodoxkristendom. Inte vid Moskvarättegångarna 1936-37 när Stalin mördade gammelbolsjeviker. Inte 1929 när Stalin brutalt tvångskollektiviserade och tvångsindustrialiserade Sovjet.

Av boken framgår att maktskiftet från arbetarsocialism till byråkratkapitalism skedde kring Lenins död 1924 (med maktkamper 1923-1927). Trotskij, som delvis delade ledarskapet med Lenin, blev den ledande i kommunistpartiets vänsteroppositionella arbetar-fattigbonde-orienterade fraktion. Men där fanns även fler grupper än trotskister.

Tyvärr insåg ej Trotskij och partivänstern (vilket Mao senare gjorde) att stats-parti-byråkratin inte bara var en parasitär utväxt på ”arbetarstaten”, utan en ny härskande utsugande överklass. De var helt marxismdogmatiskt förblindade av tanken att en elitär klass måste bygga på privatägande av produktionsmedlen.

Därför såg de partiets högerfraktion, vilken flörtade med storbönder och småkapitalister, som huvudfaran för kapitalismens återinförande. Inte Stalins centerfraktion som representerade byråkratin som ny röd borgarklass.

Fraktionsstriderna i partiet var sålunda rå klasskamp. Men varför så högt ovanför arbetare och bönders huvuden? Ja, där var även Lenin och Trotskij skyldiga när de bekämpade mer arbetardemokratiska oppositionsgrupper de första revolutionsåren. Bolsjevismens auktoritära toppstyre lade grunden för den stalinistiska urartningen.

Hans Norebrink

Läs mer: Socalt, Marxistarkiv1, 2, 3Internationalen1, 2NAT, Newsdesk, AB, Mullvaden, SVD1, 2, 3, DN1, 2, 3,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

267 kr hos Adlibris

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Klasskamp i Sovjet”

Kommentarer är stängda.