Klantskallarna i Säpo – övergreppen från Säpo

Tre gånger under de senaste två åren har Säpo i Göteborg slagit på stora trumman för att man gripit terrorister. Alla tre gångerna har det visat sig vara felaktigt. Något som naturligtvis leder till att folk som haft förtroende för den hemliga polisen tappar förtroendet. Personligen har jag aldrig haft något förtroende för Säpo och min inställning är faktisk ungefär densamma som inställningen från den stora moskéförsamlingen i den nya moskén på Hisingen:

Han var engagerad i Sveriges unga muslimer och mest nyfiken på hur säkerhetspolisen arbetade och vad de hade att säga. Mötet uppe på Stampgatan 28 minns han väl.

– Det var ju lite spännande, de berättade om sin verksamhet och vilka organisationer som var farliga. En del av dem som var på mötet fortsatte nog hålla kontakten, de var ute på en fika och så. I dag skulle jag aldrig göra det. Så som Säpo behandlar muslimer i Göteborg så har jag helt tappat hoppet. När de tar sig in hos familjer och riktar automatvapen mot oskyldiga människor inför ögonen på deras fru och barn. Jag litar inte på dem, det känns som att det som hände de fyra förra hösten lika gärna kan hända mig, säger Zana Muhammed i dag.

Han är inte ensam. Flera vi talat med den här veckan i och utanför den muslimska gruppen som varit på liknande möten beskriver ett vacklande förtroende. Förra höstens händelse, där en familj på fyra personer felaktigt beskylldes för att ha förberett ett terrordåd i centrala Göteborg återkommer flera gånger; hur Nordstan spärrades av i flera timmar, tre män greps i sina hem och en fjärde greps vid ett besök i en moskélokal i Gårdsten.

Jag skulle dock aldrig vara så naiv att jag frivilligt gick till Säpo för att prata med så som prästen Marika Palmdahl och Zana Mohammed gjorde. Dessutom kommer jag i framtiden att betrakta Marika Palmdahl och Zana Mohammed som presumtiva Säpo-tjallare. Jag kommer säkerligen att stöta på dem i något demonstrationssammanhang misstänker jag. Jag kan inte lita på den som visat det minsta förtroende för Säpo.

Säkerhetspolisen har faktiskt ett par gånger inbjudit mig till samtal. Bland annat genom detta brev. Jag har alltid sagt nej. Jag har inte ens kontaktat dem, utan sagt nej via ombud, dvs genom demokratiskt sinnade poliser inom den vanliga polisen och genom att skriva på min blogg. Detta är inte detsamma som de dialogpoliser som man ofta har kontakter med i samband med demonstrationerna utan det handlar om annat.

Brev har Säpo skickat till en massa andra människor också.

För min del anser jag att Säpo i nuvarande form borde läggas ner. De tycks ju mer syssla med trakasserier än med något som har förankring i nåt verkligt problem eller hot. Det finns allt för många frågetecken kring säkerhetspolisens funktionssätt och om deras faktiska inställning till demokrati, integritet och yttrandefrihet. I vilket fall som helst krävs en genomlysning av Säpo och en utvecklad och ökad demokratisk insyn i den hemliga polisen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements