Vinststyrd välfärd kan helt enkelt inte fungera bra

Forskaren och debattören Laura Hartman frågar sig hur vi kan göra för att få vinststyrd välfärd att fungera. Fast hon skriver konkurrensutsatt istället för vinststyrd. Svaret är enkelt. Det går inte. Vinststyrningen innebär att målet för verksamheten är att leverera så stora vinster som möjligt. Inom välfärdsområdet innebär det att man vill ha patienter/elever som är lätta att ta hand om. Sånt genererar större vinster.

Om det är offentligt finansiering vill man alltså knö in så många patienter som möjligt per läkare och tidsenhet. Det betyder att vård för överklass och medelklass prioriteras och vård för arbetarklass nedprioriteras då de patienterna enligt all känd kunskap kommer till sjukvården när de är sjukare. Mer vårdkrävande och dyrare. Mindre vinst. Vissa sjukdomar går snabbare och ger större vinst osv. Vården kommer då att inriktas på dem. Följden blir en vård som är snedfördelad till de fattigares nackdel. Det är också vad olika undersökningar av privatiserad vård i Sverige visar. Med privat finansiering blir det dessutom som i USA, längre vårdtider, ännu större fördel för rika patienter och ändå större klyftor i samhället.

När det gäller äldrevård så innebär vinststyrning att man minskar på personal och utrustning. Vården blir kvalitetsmässigt sämre och i värsta fall blir det som på Koppargården med ren vanvård som en konsekvens av vinststyrningen. Pengarna styr istället för behoven. Klyftorna och orättvisorna i samhället ökar.

I skolan vill man inte ha elever som kräver extra resurser. Skolorna strävar alltså efter att ha elever som är motiverade, inte handikappade på något sätt, varken fysiskt eller psykiskt osv. Då kan man öka vinsten genom att ha mindre personal. Vinststyrda skolor har ofta inga bibliotek och skippar på olika sätt all service runtomkring. Det innebär ytterligare fördel för resursstarka elever. Med såna elever så kan man klara sig med mindre personal och öka vinsten. Pengar styr istället för behoven. Klyftorna och orättvisorna i samhället ökar.

Kvalitetstester, mätningar och så kallad kvalitetssäkring kan inte ändra på det. Inte så länge vinsten styr och vinst är ju själva syftet med aktiebolag, kortsiktiga och snabba vinster är själva syftet med fler av de bolag som äger sjukvårds- oh skolföretag. Det förändras inte av mätningar, utvärderingar etc. Istället kommer syftet med dessa att vara en ökning av vinsten, inte att införa vård eller skola efter de behov som finns. För en behovsstyrd skola krävs att vinststyrningen och det privata ägandet tas bort. Det krävs en gemensamt ägd skola och vård som styrs av behov och samhällsintressen istället för av enskilda företags vinstbehov och vinstinriktning.

Det är mot pengarnas makt som protesterna mot finansvärlden riktat sig. Mot att vinst, profit ska styra vilka som får vård och viken vård man får. Mot att vinsten ska styra vilka som får en bar skola och vilka som inte får det. Det är en del av det finansvansinne som protesterna runtomkring i världen riktat sig.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Björn Brohmée

    I början på 90-talet när jag var polititskt aktiv och diskusionerna om det privatas förträfflighet började dyka upp debatterade jag alltid som så:
    Att det gemensamma har en viss summa pengar som skall generera så mycket  och bra verksamhet som möjligt. Det privata har en verksamhet som skall generera så mycket pengar som möjligt.

    Detta är ju inte så svårt att räkna ut, bara sorgligt att tagit 20 år innan denna självklarhet börjar dyka upp i debatten. Kapitalets propaganda har haft stort genomslag även i vänsterleden uppenbarligen. Tack för formuleringen av detta självklara