Grovt våldtäktsbrott i överklassområde gav fler poliser lokalt

I fredags kväll utsattes en 17-årig ung kvinna för ett överfall och en grov våldtäkt invid Skårs kyrka i Örgryte. Två personer misstänks ha varit delaktiga i brottet. Skårs kyrka ligger som namnet säger i Skår, i vad som huvudsakligen är ett överklassområde. Strax ovanför ligger den så kallade gräddhyllan i Örgryte och åt alla håll breder de stora villorna ut sig. Ut mot Kallebäcksbacken och motorvägen ligger det dock radhus av lite enklare slag.

Efter att folk i området uttryckt sin oro utökade polisen omedelbart sin patrullering och bevakning i området med ridande poliser och ständig närvaro. När har vi sett en liknande reaktion i ett arbetarklassförortsområde? Förmodligen aldrig. Det hela är en tydlig illustration av det svenska klassamhället där ett övergrepp i ett överklassområde betraktas som allvarligare än ett övergrepp i ett fattigt område. Jag har inget emot den ökade polisbevakningen i Skår, det som är problemet är att motsvarande insatser aldrig eller mycket sällan görs i arbetarklassområden efter liknande brott.

Skår är för övrigt alltid ganska öde. Det finns aldrig en stor massa människor i omlopp. Möjligtvis en del bilar på väg hem efter jobbet, men det är inte direkt ett område med mycket trafik eller fotgängare. Att påstå det är felaktigt helt enkelt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

26 svar på “Grovt våldtäktsbrott i överklassområde gav fler poliser lokalt”

  1. Typen av brott spelar ändå in en hel del också. I min kommun bor jag i en välkänt fattigt kvarter med stora sociala problem, knark och ungomsgäng. Här sker inga våldtäkter knappt i statistiken, överfallsvåldtäkterna är dramatiskt mycket högre i medelklassområdena. Jag kan mot den bakgrunden säga att jag kan acceptera en större polisnärvaro i medelklassområdena, här är det mest rånöverfall och mest ungdomar som snor saker av varandra, haschlangare och haschflummare. Det var samma i gårdsten där jag växte upp, men vi polisanmälde inte hela tiden. Våldtäkt är i mitt tycke obehagligare, även om det egentligen bara är en misshandel det med, därför vill jag inte peka med klassanalys.

    Jag reserverar mig för att jag inte har någon som helst koll hur det ser ut i den aktuella kommunen.

    1. Våldtäkt är naturligtvis ett obehagligare brott. mend et räcker med att jämföra med mordet på Elin Krantz. Inte fan fick de dygnetrunt-patrullering med ridande poliser och andra poliser i Länsmansgården.

      Överfallsvåldtäkter är nu ett ganska ovanligt brott, om än väldigt uppmärksammat så det är svårt att säga om det finns några klassmässiga skillnader. Jag tror inte det utan våldtäkter anses ju normalt vara ett brott med lika förekomst i alla samhällsklasser. Skår är ett överklassområde. Sannolikt ett av Göteborgs tio rikaste, kanske ett av de fem rikaste. Men det finns inslag av annat boende i stadsdelen.

      1. Efter Elin-mordet var det utökad bevakning på spårvagnar och spårvagnshållplatser på linjerna till Länsmansgården i en lång period. Det var även utökad patrullering runt om. Att det blev hästpatruller i Skår beror på att hästarna är stationerade i närheten. Det är helt enkelt mycket lättare att använda dom i det området än på andra sidan stan.

        1. Det som föreslogs var vakter på spårvagnarna. Några fasta poliser fanns inte på spårvagnarna (fanns inte heller nån anledning till det) och ständig patrullering från hållplatsen upp till torget i Länsmansgården fanns inte.

          Jag vet att det är enkelt att rida från ridhuset till Skår och att det finns ett polishus i Skår (för det används väl fortfarande av polisen antar jag), men det är ingen ursäkt eller förklaring till eller för nånting.

          Min uppfattning är att det är en klar skillnad. Jag tror att den skillnad i grunden beror på att förutfattade meningar. Övergrepp i överklassområden bedöms hårdare (det är nu ingenting som jag hittar på, det finns forskning som visar på att det finns sådana här skevheter). Sens ka inte heller skillnaderna överdrivas, men de finns där.

          1. Jag har aldrig påstått att det var fasta poliser på varken vagnar eller hållplatser. Jag påstår att det var utökad poliskativtet på vagnar och hållplatser. Inte heller i Örgryte handlar det om ”fasta” poliser. Jag förstår faktiskt inte alls vad begreppet ”fasta” har för betydelse här. I fallet med Elin spelar det ju också en oerhört stor roll att gärningsmannen tack vare övervakningskamerorna på spårvagnen kunde gripas bara ett par dygn efter mordet. Det gjorde ju att bevakningen inte längre var nödvändig.
             
            När jag tänker på det så var det även utökad polisnärvaro i Hjällbo efter mordet i årsskiftet 2009-2010. Jag vågar påstå att det var en asevärt högre polisiär närvaro i Hjällbo än vad det varit frågan om i Örgryte. Det var iofs ett grövre brott i Hjällbo än i Örgryte men det är ju likvärdigt med Elin-fallet som du själv använde som exempel.

            Att det är lätt att använda hästar i Skår är väl en förklaring till att de används just där? I många andra områden skulle bilburna patruller ha använts istället även om hästar kanske hade varit bättre. På precis samma sätt får Göteborg mer helikoptertid än många andra städer tack vare att helikoptrarna utgår härifrån.

          2. Jag delar inte din uppfattning efter att ha pratat med kollegor till dig och med folk boende i såväl Hjällbo som Länsmansgården (jag skrev ju en hel del om de fallen). Naturligtvis skede förstärkning av den polisiära närvaron på olika sätt, men som jag ser det inte alls på samma nivå som i Skår. Vi får nog nöja oss med att vi inte har samma uppfattning här.

          3. Med tanke på att jag personligen känner de som jobbade extra i Hjällbo under den aktuella perioden(Områdespolisgruppen Hjällbo/Hammarkullen som egentligen inte skulle ha börjat jobba där förrän ett par veckor senare, och dessutom jobbade övertid en lång period för att kunna vara ute i området så mycket som möjligt – även enhetens IGV-bilar spenderade extra mycket tid i Hjällbo) så är jag skeptisk till dina källor. I vilken nivå ligger den utökade bevakningen i Skår? Örgryte är en del av min enhets område och jag känner inte till någon utökad bevakning utöver hästarna. Hundarna används så flitigt att de i realiteten inte kommer hinna vara där.

            Du bemöter heller inte att Elins mördare greps bara dagarna efter och att hotet därmed var avvärjt. Jag tycker att du är osaklig i det här ämnet.

          4. Att du känner de som patrullerade innebär ingenting. Visa mig siffror annars vidhåller jag min uppfattning, baserad på längre erfarenhet av polisen och polisens arbete (om än inte inifrån) än vad du har. Men sannolikt arbetade man ju övertid för att gripa den skyldige. Det innebär ju fortfarande inte att man prioriterar brott i arbetarklassområden (som för den delen inte har så mycket brott, mest brott är det ju i innerstaden).

            En mig närstående känner närpoliser i Bergsjön (och då pratar jag inte om min son som bor där). Sådant har liten betydelse när det gäller att veta hur det är.

            Jag är inte säker på att ni överhuvudtaget har ökat närvaron i Skår. Det kanske är mest prat. Men vi hör inget sånt prat om Bergsjön. Där låter det omvänt, ”vi gör redan det vi kan”. Det visar tydligt på en skillnad. Sen är det ju välkänt och välbelagt inom forskningen om polisarbete och rättvisa att brott mot överklassen och brott i överklassområden prioriteras. Sådant sker helt omedvetet. Det handlar om att vi alla (inklusive poliser) bär på fördomar och förutfattade meningar.

            Ja, Elins mördare greps. Då försvann förstå behovet. men när en person mördades på samma ställe en tid innan hände inget heller. Huvudproblemet med hållplatsen i Länsmansgården och säkerheten där.

          5. Hjällbo/Hammarkullegruppen jobbade med att samla in tips, sprida information och öka tryggheten. De var extrainsatta eftersom gruppen inte skulle ha startats förrän ett par veckor senare. Sex poliser som jobbade i princip dagligen under några veckor. Om du vill kalla det för att man inte satte in några extra resurser så är du välkommen att göra det. Skillnaden mellan de olika områdena kanske är att man satsar långsiktigt i många av förorterna. Det är inte ett par extra poliser i några veckor utan det är fasta grupper som alltid jobbar där.

            Man har säkert ökat närvaron i Örgryte/Skår, med två hästar på några kvällar.

      2. Jag kan tolkas peka emot andra klasser vad gäller våldtäkt. Förklaringen till skillnaden i min kommun är sannolikt att medelklassområdena är lummiga, tysta och lite folk i rörelse. I mitt område är det folk i rörelse dygnet runt, alla är inte trevliga människor men nästan alla skulle reagera starkt på en våldtäkt. Det uppstår helt enkelt inte möjligheten i vårt område. Så man skall absolut inte tro sådan statistik pekar ut något.

        1. Så är det naturligtvis. Jag förstod att inte du inte menade att det fanns klasskillnader, men det du skrev kunde utan vidare tolkas så.

          1. Vi vet alla hur folk som exempelvis Sverigedemokrater tolkar statistik, så det är viktigt vi är tydliga med slutsatser och hur statistik skall tolkas. För det är så oerhört vanligt med folk som missförstår statistik.

            Till ämnet. Ibland kan klassanalys framstå som att vara missunsam, vi vet att det finns klasskillnader i polisinsats och bemötande. Vi är givetvis för att alla skall ha tillgång till adekvat polisbeskydd, polisinsatser skall inte vara kampanjbetonat, fördelningen skall inte vara kampanjer den skall vara rationell och tillräcklig hela tiden! Vi tycker ju inte att det är orättvist att vissa får mer först och främst, vi vill ju att alla skall ha tillräckligt.

  2. Det är väl en grundläggande orättvisa – att välutbildade, verbala människor har lättare att få gehör för sina krav. Det behöver inte ens vara nån medveten diskriminering. De flesta klagar inte fast de borde göra det.

  3. Håller med föregående talare. Detta behöver inte knytas till någon socioekonomisk indelning, utan snarare vilket engagemang man lägger ner för att få önskemålen uppfyllda. 
    Om man skall kunna dra några ”slutsatser efter klass” (vad nu ”klass” är för någonting), så krävs upprepade händelser för att få svart på vitt. 

    Frågan är om det är ett problem att polisen hanterar ärenden olika beroende på vem som påkallar hjälp? Vi vet ju inte hur stora skillnaderna är och då är det svårt att kvantifiera problemet. Ett områden, som Örgryte, drabbas hårdare av ett sådant här brott eftersom det inte hör till vanligheten (enligt statistiken). Motsvarande brott i ”förorten” (eller snarare brottsutsatt område) ger inte samma allmänrädsla. Av det följer att det är viktigare att klara upp våldtäktsbrott i Örgryte…

    1. Vilket har en direkt koppling till klass. Engagemang eller möjligheter till engagemang.

      Andra stycket är rent klassförakt och försvar för ojämlikhet. Du borde skämmas. Om man blirutsatt ofta för brott borde det vara viktigare att lösa än om man i stort sett aldrig utsatt för brott. Det första är ju faktiskt långt värre.

      Sen. Ingen av oss vet om offret hörde hemma i området (man går förbi där när man går till och från Delsjöområdet om man bor i södra Göteborg). Resonemanget i ditt andra stycket är därför helt ovederhäftigt och ointrassant. Förutom att det också är vidrigt föraktfullt.

      Inte heller har du nån aning om det är ovanligare med överfallsvåldtäkter i Skår än i Hammarkullen (det är det med sannolikhet inte, utan snarare motsatsen). Brott är ju dessutom rent generellt vanligare i centrala stadsdelar, som Örgryte-stadsdelarna, än i förorter. Så det är en hel del skitsnack från din sida också.

      1. Jag tänkte bara i termer av avtagande marginalnytta. Att få bukt med den första våldtäktsbrottet i en stadsdel ger större samhällsnytta än att bli av med det fjärde våldtäktsbrottet i en annan stadsdel. Men jag håller med om att det naturligtvis finns andra komponenter att beakta, som moral och etik. 
        Inom vissa gränser (jag generaliserar grovt) är det viktigt, ur samhällsekonomisk synvinkel, att bibehålla en viss brottsstatistik: förändringar i statistiken kan vara svårare att hantera än en fix brottsnivå. Individer, företag och stat/kommun agerar efter en viss brottsnivå.
        Alla kan öppna käften och påkalla hjälp/ göra sin röst hörd tar jag som givet. Till skillnad från dig(?) utgår jag inte ifrån att en individ med sämre socioekonomisk ställning än en annan per defintion har svårare att hävda sig. exempel: bilbrand i Backa har marginell betydelse, bilbrand i Skår har stor betydelse. Det är viktigare att klara upp bilbranden i Skår än i Backa, eftersom den senare händelsen har stor påverkar på de boendes agerande (oavsett socioekonomisk bakgrund). Givetvis bör rättsväsendet agera efter alla individers rätt till lika beskydd och trygghet. Men som jag skrev ovan: det krävs fler händelser för att kunna jämföra och se skillnader mellan händelsen i Skår och Länsmansgården. 

        1. Det är välkända fakta att folk som tillhör arbetarklassen har svårare att hävda sig i ett ojämlikt och odemokratiskt samhälle som vårt. Det har inget med tyckande eller åsikter att göra. Det är så. Att du förnekar detta välkända faktum säger mer om dig och din okunskap än om nåt annat.

          Det är inte viktigare att klara upp händelsen i Skår. Detta eftersom brottsligheten i den överklass som bor där är låg och risken för att det ska ske igen i samma område är i stort sett noll. annat är det i Backa. Det är mycket viktigare att klara upp brottsligheten där.

          Återigen visar du upp ditt vedervärdiga klassförakt på min blogg. Jag ser det som en ren förolämpning mot mig, så sluta upp med din föraktfulla attityd mot arbetarklass och förortsbor. Ditt filosofiska mumbojumbo (utilitarism-maximal rättvisa-tramset) understryker bara detta förakt. Drar man det vidare så är det ur samhällsynpunkt rättvisare att rädda livet på en Volvochef när denne får hjärtinfarkt än på en Volvoarbetare, den typen av resonemang kallar jag fascism

          1. Fast det är väl så verkligheten ser ut, och av en anledning?. En ledare är viktigare att rädda än en underordnad (eller snarare en i mängden) eftersom ledaren har ett större ansvar än den andre. Risken för bieffekter är påtaglig. 
            Ett annat aktuellt exempel är x; varför är det mer intressant att döma honom för våldtäkt än någon anonym individ i Göteborg? 

            Nej, där la du in en ny komponent: ”Det är välkända fakta att folk som tillhör arbetarklassen har svårare att hävda sig i ett ojämlikt och odemokratiskt samhälle som vårt.” 
            Jag köper att det finns tendenser till olika möjligheter pga att samhället är orättvist och ojämlikt, men inte för att de är ”arbetarklass” (återigen vet jag inte vad arbetarklass är, men det gör tydligen du). Jag skiljer inte på människor efter deras plånbok eller social tillhörighet. ex) även den utan högskoleexamen kan vara ett proffs. 

            Du kan ha rätt i din slutsats att det inte är viktigare att klara av ett brott i Skår än någon annan stans, men ur samhällsekonomiskt perspektiv är det så (vilket min generalisering utgick ifrån). Därmed inte sagt att det är det enda som ett beslut om prioritering skall utgå ifrån. 

            Jag tycker du hyser ett förakt mot de boende i Örgryte, genom att kategorisera så grovt som du gör. Det finns olika boenden och individer där också, precis som det gör i Backa (eller annan stadsdel). Du kanske tycker jag uppvisar ett klassförakt och så får du gärna tycka. Jag anser inte världen blir bättre av att öka kontrasterna genom att tala i klasstermer. Vi du minska spänningarna i samhället så sluta prata om klass. Skillnader mellan grupper är bra, det ökar dynamiken och intresset av att förbättra sin tillvara. För stora skillnader, och framförallt barriäreffekter (dvs att inte kunna ta sig mellan inkomstgrupper) är däremot inte bra (ur samhällsekonomiskt perspektiv). 

          2. Givna och helt naturliga anledningar?
            Jaja, har man inget annat riktig att komma med får man väl hitta på även om det är helt korkat, verkar vara  Daniel Bergqvist motto.En ledare av typen Volvochef är en administratör och lika lätt utbytbar som en på golvet. Det finns gott om administratörer, även arbetslösa. Att  höga chefer ser sig själva som outbytbara och att du tror på det dravlet, gör dem inte mindre outbytbara för det.

            Och vet du inte vad som betecknas som arbetarklass eller ens vet ett jota om klassbegrepp kan du ju börja med att ta reda på det innan du pladdrar på.

          3. Så du motsätter dig att människan är ett flockdjur som söker sig till en ledargestalt (om denna är förknippad med trygghet?). 

            En ledare är ofta förknippat med ett varumärke. Får ledaren problem, tex med för höga ersättningar eller uppbrutna förhandlingar i en viktig fråga, påverkar det varumärket och i slutändan försäljningen. Jag håller med om att en volvochef är lika utbytbar som vem som helst, men till ett annat pris: därför blir effekterna olika. 

            Varför skall jag fördjupa mig i klasstermer när det inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen? Man talar om kulturella och socioekonomiska skillnader. 
            Kom gärna med argument istället för känslomässiga yttringar. 

          4. Nej det är inte viktigare att rädda en ledare/chef etc. Jag anser att du inte är intresserad av en verkligd iskussion. DU spyr ut ditt förakt och dina fördomar om vanligt folk. Det är inte seriös. Jag har dragit slutsatsen att du endast är ute efter att provocera.

            Det finns vedertagna definitioner av vad arbetarklass är. Läs dem. Det finns välgjorda undersökningar som visar att arbetarklass och fattiga har svårare att göra sig hörda. Du vägrar som vanligt acceptera verkligheten. Du får inte fortsätta med det på min blogg. Att provocera alltså. Skaffa dig en egen blogg. Jag har inte tid att ägna mit på att svara på verklighetsfrånvända och faktaförnekande provokationer från nån.

            I ojämlika samhällen, som du förespråkar, är hälsan sämre, brottsligheten högre, ekonomin sämre osv. Det fisnn faktiskt inget som är bättre men än möjligen för en pytteliten elit. Återogen förnekar du vad undersökningar och verkligheten visar.

          5. Nu är jag inte anhängare av den ”amerikanska drömmen”, men den illusionen attraherar många individer – möjligheten att få det bättre. 
            Läs mitt inlägg en gång till: jag skrev att det är bra med skillnader så länge det inte finns för starka barriärer. Jag kan tycka att det på många sätt och vis finns för starka barriärer i vårt samhälle, vilket därmed omöjliggör tillvaratagande av de positiva effekterna: att söka sig till det som är bättre – att utvecklas som individ. 

            Visst är jag ute efter att provocera, men jag söker även ditt svar på tex varför samhället blir bättre av att tala i klasstermer? Risken är ju att det snarare förstärker de barriärer som jag talat om. Borde inte många, som enligt dig tillhör en arbetarklass, lägga tid och energi på att skapa en bättre tillvaro istället för att fokusera på vilka som har det sämre ställt och vilka som har det bättre? Den ena utesluter inte det andra, men jag förstår inte poängen med att kroniskt befinna sig i en viss, socioekonomiskt sätt, ”sämre” klass. 

Kommentarer är stängda.