Beskow – grosshandlare och författare

Del 14 av 17 i serien Skeppsbroadeln

Bernhard Beskow (1762-1820) var handelsman i Stockholm. Han flyttade till Stockholm från Stralsund, där fadern Arendt Beskow var skräddarmästare, i slutet av 1700-talet tillsammans med sina bror Johan Jacob Beskow (1753-95) och Henric Nicolaus Beskow (1759-1835).

Johan Jabob Beskow var statskirurg. Han son Adolph Beskow (1785-1851) var grosshandlare i likhet med farbrodern Bernhard Beskow (se nedan) samt innehavare av bruksegendomar, däribland Vrethammars bruk som sedan övertogs av sonen Johan Wilhelm Beskow (1814-1904).

Bernhard Beskow fick burskap i Stockholm och grundade ett framgångsrikt handelshus som bland annat importerade spannmål från de tyska områdena kring Östersjön. Han ägde också ett antal bruk och jordagods. Bernhard Beskow var gift Anna Catharina Dalin (1764-1813)  och de fick bland annat Axel Beskow (1793-1860) Fritz Beskow (1804-61), Henrik Beskow (1802-1886), Gustaf Beskow (1799-1890) samt Bernhard Beskow (adlad von Beskow, 1796-1868)

Fritz Beskow var gift med Augusta Wilhelmina Moll (1808-1885), Henrik Beskow med Paulina Charlotta Moll(1810-1897), Gustaf Beskow med Sophia Margareta Wallmark (1802-1868). De båda kvinnorna Moll var systrar. Deras bror, grosshandlaren Johan Adam Moll (1805-95) var dessutom gift med Anna Sofia Beskow (1823-97), dotter till Gustaf Beskow. Syskonen Molls faster Lovisa Albertina Moll (1785-1822) var gift med grosshandlaren C.F. Bohnstedt.

Fritz Beskow hade sönerna Fritz Beskow (II, 1832-1901), Carl Adolph Beskow (1835-1917) och Gustaf Emanuel Beskow (1834-99), präst och grundare av privatskola, Beskowska skolan. Hans dotter var författaren Elisabeth Beskow (1870-1928), en av Sveriges mest lästa författare på sin tid. Henrik Beskow fick sonen Johan Beskow (1835-1912).

Natanael Beskow (1865-1953), son till Fritz Beskow (II), var gift med Elsa Maartman (1874-1953), mer känd som Elsa Beskow förstås:

Elsa Beskow utbildades på Tekniska skolans högre konstindustriella avdelning och var sedan teckningslärare vid Whitlockska samskolan 1894–1897.

Genombrottet kom 1901 med boken Puttes äventyr i blåbärsskogen. Totalt gav hon ut ett fyrtiotal egna böcker med text och bild, fram till Röda bussen och gröna bilen som utkom 1952, året före sin död. Hennes stil är lätt, med en skarp blick för detaljer i inte minst djur och växter, vilket blir särskilt tydligt i de sagor som innehåller ”förminskade” barn eller sagogestalter i miniatyr, som Solägget, Tomtebobarnen eller den ovan nämnda Puttes äventyr i blåbärsskogen. Boksidorna är ofta inramade av dekorativa ramverk i jugend-stil.

Elsa Beskow illustrerade flera av Alice Tegners sångböcker, och skapade de klassiska bilderna som vi förknippar med till exempel Mors lilla Olle. Hon satte också bild till Jeanna Oterdahl texter i Blommornas bok. Hon var också delaktig i utformningen av svenska skolans nya läsebok Vill du läsa? (tre delar, 1935–1937), och skolsångboken Nu ska vi sjunga (1943).

Gustaf Beskow hade sönerna Fredrik Bernhard Beskow (1829-1902) och August Bernhard Beskow (1836-86).

Bernhard Von Beskow var författare, publicist och dramatiker. Ledamot av Svenska Akademin 1828-1868, stol 12. 1814 blev han tjänsteman i handels- och finansexpeditionen och 1815 kopist där samt följande år kanslist och 1818 protokollssekreterare.1816 debuterade Bernhard von Beskow med poem i Wallmarks Journal. Han var medlem i Götiska Förbundet.

1819-1820 gjorde Bernhard von Beskow en resa till Danmark, Tyskland, Schweiz och Italien och skaffade sig under denna bekantskap med en rad författare, bland andra Oehlenschläger, med vilken han knöt ett vänskapsband för livet, Goethe, Tieck, Friedrich Schlegel, Grillparzer, Bonstetten med flera. Redogörelsen resan presenterades i olika tidskrifter och ingick i hans Vandrings-Minnen (1833-34).

Vid hemkomsten fick Bernhard von Beskow sin del av arvet efter fadern och blev därmed en rik man. Han tillträdde återigen sin tjänst på handels- och finansexpeditionen. Han blev 1825 förste expeditionssekreterare i kansliet och handsekreterare hos kronprinsen Oscar (II), adlades 1826 och blev 1827 kammarherre. Under sin andra stora utlandsresa, 1827-1828, blev han utsedd till ledamot av Svenska akademin efter statsrådet greve Wirsén.

Bernhard von Beskow började vid denna tid skriva dramatik och skrev som första verk Erik XIV(1827-28).  Därefter följde en rad andra pjäser. Spelåret 1831-32 var Beskow chef för hovkapellet och kungliga teatern men efter endast ett spelår slutade han på denna tjänst. Efter detta blev Beskow 1832 hovmarskalk, lämnade därefter tjänstemannabanan och utsågs 1834 till Svenska akademins ständige sekreterare efter Franzén.

Under många år bedrev von Beskow också en omfattande publicistisk verksamhet. Redan 1823 författade han en stridsskrift mot Argus; åren 1828-30 var han en flitig medarbetare i den av Rydqvist utgivna tidningen Heimdall, och han lämnade även bidrag till andra tidningar och tidskrifter. Han slrev också en rad konservativa och monarkistiska stridskrifter. Efter Oscar II:s tronbestigning drog sig Beskow tillbaka från det politiska livet och ägnade sig alltmera uteslutande åt sin akademiska verksamhet.

Läs mer: Bonniers1, 2, DN, EX1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, Genusnytt, Historiesajten,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Elsa Beskows sagoskatt

Bok av Bernhard von Beskow hos Adlibris

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Wegelin – grosshandlare och bruksägareMoll – grosshandlare och finansmän >>
Advertisements