Bönder Adel Kungastat

Boknytt
Sveriges historia 4/8
Nils Erik Villstrand
Norstedts

Bönder Adel Kungastat

Med avsmak minns jag min grundskoletids kungafjäskande, nationalistpropagandistiska och antikatolska historiebok. Tack då för denna vetenskapliga, resonerande och uppdaterade åttabandsserie om vårt lands historia.

Denna del täcker 1600-talets gräsliga stormaktstid med dess adelsmakt, häxjakter och närmast Iran-teokratiska lutheran-fundamentalism. Plus förstås de meningslösa lilleputt-imperialistiska krigen Östersjön runt som de aggressiva kungadiktatorerna Gustav ll Adolf, Karl X Gustav, Karl Xl och Karl Xll lät plåga grannländerna och de egna bönderna med.

Sådant intresserar den historieläsande allmänheten. Själv finner jag avsnittet ”Styrande och styrda” mer givande. Hur makttriangeldramat mellan folket/bönderna, (feodal)adeln och kungen/staten utvecklade sig i fälten dialog och konflikt, samförstånd och motstånd. Bönderna såg kungen som en motvikt till adeln, men intressant är att bönderna (som man länge trott) inte självklart hade det bättre under kronan än under aristokratin.

Nya idéer och invandrare kom trots allt in i riket och underminerade den totalitära tidsandan. Ekonomi och marknadshandel utvecklades. Böndernas destruktiva och machistiska ära-heder-våld-tvister (liknande dagens i många fattiga länder) ersattes gradvis av en tilltro till staten som rättsskipare i individ- och släktkonflikter. Men då krävde bönderna att staten skulle hålla sin del av samhällkontraktet och verkligen straffa de kriminella.

Släkten började allmänt ersättas av Staten i en disciplinerings- och civiliseringsprocess, som även präglade resten av Europa. Nationell kultur homogeniserades medvetet i identitetsbyggande syfte. Idéer om likhet inför lagen dök upp, liksom embryon till tankar om ett jämställt medborgarskap – ”jämlika undersåtar i en patriotisk gemenskap”.

Riket Sverige började ses som en familj där ömsesidigt ansvarstagande skulle råda mellan eliten och folket. Vid sidan av ideologin om kungen av Guds nåde utvecklades folkliga-nationella-demokratiska tankar om folksuveränitet. Enligt dessa skulle kungen istället för att enbart vara Vår Herres Tjänare, snarare Tjäna Folket.

Den i ett europeiskt perspektiv sällsynta bondemakten fortsatte att utvecklas, liksom den unika svenska blandningen av nationellt klassamarbete och social klasskonflikt. Alltså trots allt en spännande tid (och bok), som visar hur djupa historiska rötter förhandlingsanda, folkhemsbygge och folklig stridsvilja har.

Hans Norebrink

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!