Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet är en lämplig form att arbeta mot grov organiserad brottslighet anser Brå. Brå menar också att satsningen dock inte utnyttjas till sin fulla potential. Samverkan mellan myndigheterna kan bli mer omfattande än vad de idag är. Insatserna i högre grad riktas mot prioriterade nationella brottsproblem.
I juli 2008 gav regeringen Rikspolisstyrelsen och ett flertal andra myndigheter i uppdrag att ”säkerställa en effektiv och bekämpning av den grova organiserade brottsligheten”. Ett år senare inleddes satsningen som innebär att tio myndigheter samverkar mot den grova organiserade brottsligheten. Resultatet av satsningens första 18 månader har nu utvärderats av Brå.
Myndighetssamverkan kan bli bättre
Brå:s utvärdering visar att samverkan mellan myndigheterna fungerar bra på underrättelsenivå, inte minst i de åtta regionala underrättelsecenter där myndigheterna tillsammans kartlägger den organiserade brottsligheten i landet. Myndighetssamverkan är även omfattande på nationell ledningsnivå, men när det kommer till operativa insatser på fältet är satsningen för ”polistung”.
– Det har varit för mycket traditionella brottsutredningar och för lite långsiktiga myndighetsgemensamma projekt, säger Brå:s projektledare Daniel Vesterhav. Många insatser har gällt enskilda individer och narkotikabrott. Det har minskat de samverkande myndigheternas angreppsyta och därmed möjligheterna att vidta parallella åtgärder vid sidan av polisens och åklagarens arbete. Om inte de personer som insatserna riktas mot har några skulder eller fått felaktiga bidrag finns inget handlingsutrymmet för exempelvis Kronofogden eller Försäkringskassan.
Regionala intressen styr
En viktig komponent i satsningen är polisens åtta aktionsgrupper med totalt 200 regionalt stationerade polisanställda. Aktionsgrupperna ska kunna flyttas runt i landet och användas till nationellt prioriterade insatser. Ärenden ska föreslås av myndigheterna och ett myndighetsgemensamt operativt råd ska besluta vilka insatser som ska prioriteras nationellt. Det har dock kommit in få förslag om insatser. Möjligheterna för nationella prioriteringar har därför varit begränsade. I stället har regionala prioriteringar haft störst inflytande på vilka insatser som blivit av.
– I många fall har aktionsgruppen snarare använts som en regional förstärkningsresurs i den region den är placerad i än som en nationell resurs. Det nationella perspektivet har dock fått ett större genomslag under senare tid, säger Anders Stenström, utredare på Brå. Men vi konstaterar också att myndigheterna behöver välja väg och besluta sig för om satsningen ska vara nationell, regional eller en kombination av båda.
Ökande övervakning och kontroll
Rapporten ger dessutom en klar bild av vidden på den underättelseverksamhet, den övervakning och kontroll som svenska folket utsätts för. I kampen mot organiserad brottslighet redovisas sammanlagt 7 myndigheter (egentligen fler då varje enskild polismyndighet har en egen underrättelsetjänst) som har en egen underrättelseverksamhet, med övervakning, spaning och kontroll av personer bosatta i Sverige:
- Polismyndigheterna
- Säkerhetspolisen
- Tullverket
- Ekobrottsmyndigheten
- Skatteverket
- Kustbevakningen
- Kriminalvården
Rapporten Bekämpning av organiserad brottslighet – En utvärdering av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (Brå 2011:20) går att ladda ner på www.bra.se
Intressant?
Läs mer: Cisionwire1, 2, 3, 4, SR, Payback, MC-razzia, IDG, Newsdesk, SVD1, 2, GP,
Läs även andra bloggares åsikter om Brå, Kontroll, Repression, Gangstergäng, Organiserad brottslighet, Tullverket, Polismyndigheterna, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kustbevakningen, Kriminalvården, FRA, MUST, Säpo, Polisen, Brott, Övervakning, Integritet, Samhälle, Politik
