Urgamla socialkänslor

Boktips
Kort om känslor
Dylan Evans
Fri tanke förlag

Urgamla socialkänslor

Meningen med livet är livet självt. Vi ska överleva via kroppen och fortplanta oss via generna. Så ser evolutionen till att livet går vidare. Grunddriften hunger ser till att vi äter och överlever, grunddriften lusta ser till att vi sexar och reproducerar oss.

Till detta kommer de primära emotionerna som mer finjusterat får oss att bete oss på ett sådant sätt att vi gynnar vår överlevnad & fortplantning (sök bra saker, fly dåliga). De utgörs av de sex grundkänslorna glädje, ledsnad, ilska, rädsla, förvåning, avsmak. Dessa känslor är hela 500 miljoner år gamla, och vi delar dem med såväl våra djuriska förfäder, som med många nutida djur.

Med de andra sociala djuren delar vi dessutom i olika grad flera av de sociala emotionerna; kärlek, skuldkänslor, skam, förlägenhet, stolthet, avund, svartsjuka. Dessa känslor som gynnar/påverkar relationer, samarbete, flockbeteende, sällskaplighet, moral, rättvisa, jämlikhet, samhörighet, gruppmedvetande, identitet, tillit, kultur, språk och kommunikation kan vara uppåt 60 miljoner år gamla.

Även om de primära emotionerna sitter djupare och ”hårdare” än de sociala så är alla dessa känslor naturliga, biologiska och genetiska. De är delar av vår ärvda människonatur, av vårt medfödda psyke. De kan visserligen delvis omformas så att de får olika kulturspecifika uttryck (kultur delar mänskligheten). Men i grunden är våra känslor universella i tid och rum (biologi enar mänskligheten).

Att känslor i grunden är positiva poängteras starkt i denna fascinerande lilla 150-sidorsbok. Vi behöver såväl känslor som förnuft (tankeverksamhet & kognition). De utgör två kompletterande system för beteendepåverkan.

Ibland är det bättre med snabba känsloreaktioner, med magkänsla och intuition, som griper ner i äldre omedvetnare hjärnlager. Ibland är det vettigare med långsammare tankereflektioner, och medvetna funderingar. Bäst är att blanda tankar och emotioner.

Jag hoppar till när författaren, engelsk lektor i beteendevetenskap, skriver att avund kan ligga bakom våra krav på rättvisa, jämlikhet (och demokrati) – precis som högerpropagandan hävdar. Eller att avund istället har utvecklats för att ”motivera människor att skaffa mer för egen del”. Men det är nog inte så dumt tänkt.

Personligen lutar jag nämligen åt att avund syftar till att förbättra den egna positionen i gruppens sociala hierarki – och därmed få mer makt, mat och sex. Men när (vissa apor och) människor började samarbeta kollektivt mot alfahannarna, så vidareutveckladesevolutionärt ur avunden våra känslor för gruppmoral, rättvisa, jämlikhet – och i förlängningen för demokrati.

Boken förmedlar än en gång lyckoforskningens kända resultat; Att pengar och framgång inte ger oss lycka, utan snarare ”god hälsa, goda vänner och, framför allt, goda familjerelationer”.  Hur länge ska vårt samhälle framhärda i prylfixerad konsumism när vi nu vet att ”lyckan inte kan köpas för pengar” (som Evert Taube diktar i Somborombom)?

Författaren nämner ett flertal gånger kapitalismen-liberalismens ideologiska fader Adam Smith, vars bok ”Nationernas välstånd” ansågs prisa själviskheten som samhällets drivkraft. Men Adam Smith skrev även ”The Theory of Moral Sentiments” (1759) i vilken han menade att ”känslorna är tråden i samhällets väv”. Att känslorna är förnuftets allierade och källan till moralen. Att våra känslor ger oss empati, känslor av sympati och medkännande med andra människor.

Avslutningsvis för författaren en del märkliga resonemang kring droger och konstgjord intelligens. Men i stort alltså en väldigt intressant och dessutom lättläst bok.

Hans Norebrink 

PS I samma serie finns även ”Kort om hjärnan” av Michael O´Shea. Den tar bland annat upp det fåfänga i att skilja på arv och miljö då man diskuterar hjärnan. Den är konstruerad för att svara på miljö och fostran (se epigenetik).

Läs mer: Newsdesk,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Adlibris

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!