Carina Ohlsson, ordf. SKR
Enligt Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) brister samhället i att hantera den våldsamma partnern i en relation. Han (i en minoritet av fallen hon) ges alltför ofta möjlighet att fortsätta kränka, förfölja och utsätta sin partner och/eller familj för våld, trots att han kan vara känd av både polisen och socialtjänsten. SKR menar vidare att Kvinnojourernas boenden erbjuder en möjlighet att snabbt fly hemmet och några månaders frist från våldet. På så sätt räddas troligen en del liv. Men utanför jouren finns verkligheten och partnern kvar, och därmed är risken stor att han fortsätter att utsätta kvinnan och också kommande partners för våld menar SKR.
Problemet med denna verklighetsbeskrivning är att den enligt de undersökningar som finns inte tycks vara helt korrekt:
Våldsutsatta kvinnor överlag nöjda med polisens bemötande – men inte deras effektivitet
En källa för att analysera kvinnors förtroende för polisen är Brå:s årliga Nationella trygghetsundersökning (NTU). Där ställs frågor om förtroendet för rättsväsendet, både till kvinnor generellt och till kvinnor som anmält olika typer av brott. Undersökningarna inleddes år 2006 och den senaste publicerade undersökningen gjordes under 2008 (Brå 2009). I den finns uppgifter om vad kvinnor som haft kontakt med polisen med anledning av att de utsatts för hot eller våld anser om den erfarenheten. För nästan två tredjedelar (65 %) av kvinnorna är erfarenheten mycket eller ganska positiv. Här bör dock påpekas att de svarande kvinnorna inte bara tillhör gruppen som blivit utsatt av en bekant man, utan även kvinnor som till exempel blivit utsatta för våld och hot av en annan kvinna i arbetet. Uppgifter från misstankeregistret visar emellertid att gärningspersonen i omkring 90 procent av fallen är en man då misshandeln skett inomhus med en förövare som är bekant med kvinnan.
Det finns ett par mindre studier som är direkt inriktade på kvinnor som anmält till polisen att de utsatts för våld av en man i nära relation. I de studierna är också erfarenheterna av polisen uppdelade på olika aspekter. Det framgår att en stor del av kvinnorna är nöjda med polisens bemötande. Det framkommer både i en studie från Brå från år 2008, där 54 kvinnor som anmält att de utsatts för våld i nära relation besvarade en enkät (Brå 2008b), och i en studie från Polisen år 2010, där drygt 200 kvinnor intervjuades (RPS 2010b). I båda studierna var omkring 80 procent av kvinnorna nöjda med bemötandet, och endast 10 procent eller mindre var direkt missnöjda. I Brå:s studie delades bemötandet in i olika komponenter. Polisen fick då bäst omdöme för sin hjälpsamhet och respektfullhet.
Som framgått ovan är det en stor del av brotten som inte klaras upp och leder till att mannen lagförs. Det avspeglar sig i kvinnornas svar när det gäller polisens effektivitet. I Brå:s studie var ungefär hälften nöjda, i Polisens studie var en dryg tredjedel nöjda medan närmare 40 procent var missnöjda. Att en större andel var nöjda i Brå:s studie kan möjligen hänga samman med att kvinnor som anmält sexualbrott inte ingår. I Polisens studie var nämligen de som utsatts för sexualbrott mindre nöjda med polisens effektivitet än de som utsatts för våld i nära relation eller brott mot frihet och frid.
Det huvudsakliga problemet är alltså inte att polisen hanterar problemen på fel sätt eller att männen kan fortsätta begå brott med våld mot kvinnan i relationen eller mot en kvinna i en tidigare relation. Det huvudsakliga problemet är att få fälls för sitt brott. Detta är i princip oundvikligt då det ofta handlar om fall där ord står mot ord och bevisningen svag. Då ska den misstänkte brottslingen frikännas.
SKR välkomnar för sin del regeringens satsningar på att hitta effektiva metoder mot de som utövar våldet men menar att följande saknas:
- besked om när arbetet med dödsfallsutredningar kommer igång. Vi har väntat alldeles för länge. För varje månad som går mördas ännu en kvinna av en närstående man utan att vi har möjlighet att utreda var samhället brast i sitt stöd och skydd.
- besked om att lagstiftningen kring hedersrelaterat våld kommer att ses över. Kanske kan ett särskilt hedersrelaterat brott införas som samlar enskilda mindre brott, såsom grov kvinnofridskränkning och stalkning gör idag.
- konkreta exempel på hur barn- och äldreministern ska förbättra situationen för barn som upplever våld mot en förälder.
Ingen av de punkterna kan man väl invända mot men däremot kan man invända mot att SKR hyser gott hopp om att Carin Götblad kommer att kunna föra arbetet mot våld i nära relationer framåt i sin nya roll som nationell samordnare i frågorna.
– Att utse Carin Götblad ser vi som ett tecken på att regeringen inte är nöjd över vad som har åstadkommits i konkret verksamhet och i samverkan mellan myndigheter. Vi vet att Götblad är en handlingskraftig kvinna som får saker gjorda både när det gäller organisation som konkretiseringar i verksamhet, säger SKR:s förbundsorförande Carina Ohlsson.
SKR:s inställning är ärligt sagt något konstig. Carin Götblad har varit en misslyckad polischef i Stockholm och tidigare också på Gotland. Hon har varit inblandad i flera tvivelaktiga affärer och verkar mer intresserad av sin egen karriär och PR för sig själv än att skapa en bra polisverksamhet. Det finns anledning att tro att Carin Götblad kommer att agera annorlunda som regeringens ansvarige på detta område.
Till slut, i motsats till hedersvåld mer specifikt så är våld i nära relationer ett betydligt mer omfattande problem där alkohol och alkoholmissbruk också spelar en stor roll. Att satsa samhällets resurser på att bekämpa våld i nära relationer, vilket också inkluderar hedersvåld, är det inget problematiskt med. Att däremot tala om hedersvåld och hedersmord som stora problem och något som det måste satsas extra mycket på menar jag leder till att allmänheten vilseleds och att man satsar pengar och resurser på fel saker. Vilseledningen av allmänheten leder också till att man underblåser fördomar och rasism.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om SKR, Carin Götblad, Carina Ohlsson, Våld i nära relationer, Kvinnojourer, NTU, Brå, Nationella Trygghetsundersökningen, Hedersvåld, Hedersmord, Brott, Våld, Jämställdhet, Regeringen, Samhälle, Politik
